Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

In 2022 Sweden held a national election where the results forced a coalitionconsisting of four parties to be created. The parties included were reachingfrom center-liberal to the party furthest to the right in the parliament. Withpolitical differences in between each other the parties made an agreementcalled ?Tid?avtalet? to create a collective policy platform that should be livedup to in the following election term. The purpose of this paper is to observe,analyze and discover if any ideological changes occurred with theimplementation of the coalition.

De senaste tio Ären har undersökningar genomförts av bland annat MÀklarsamfundet (Wörmann, 2006) och FastighetsbyrÄn (FastighetsbyrÄn, 2010) dÀr svenska folkets förtroende för mÀklare granskats. I FastighetsbyrÄns undersökning frÄn december 2010 framkommer det att endast fem procent av svenskarna har högt förtroende för mÀklare i allmÀnhet. Samtidigt presenterar flera stora kedjor att de har mer Àn 70 procent nöjda kunder, vilket kan verka nÄgot motsÀgelsefullt.Detta arbete syftar till att undersöka vad skillnaderna i dessa siffror beror pÄ och vad som pÄverkar kundnöjdheten hos mÀklares kunder. Detta görs genom intervjuer med personer som har olika förhÄllanden till mÀklare för att se om Äsikterna hos grupperna skiljer sig Ät. Fem mÀklarfirmor har dessutom ombetts delta för att ge en klarare bild av hur de mÀter sin kundnöjdhet.De personer som deltagit i studien har angett att de inte baserar sina Äsikter och synpunkter angÄende mÀklare pÄ en stereotyp, utan pÄ egna erfarenheter.

>>>SYFTE<<<Syftet med uppsatsen Àr att studera huruvida föreslagna förÀndringar, avseende hantering av goodwill, vid en tillÀmpning av IASB:'s Exposure Draft 3: Busines's Combination's kan bidra till en bÀttre redovisning i form av en mer tillförlitlig, begriplig, relevant och jÀmförbar vÀrdering av de studerade företagen's goodwillposter. Vi Àmnar Àven undersöka vilket av de bÄda regelverken som kvalitetsmÀssigt ger den ?bÀsta? redovisningen i form av en korrekt vÀrdering och rÀttvisande bild. >>>METOD<<< Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av tio företag dÀr företagen har illustrerat för- respektive nackdelar vid en implementering av ED 3. AnvÀnda företagsspecifik information har frÀmst utgjort's av företagen's finansiella rapporter.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur bild- och svensklÀrare i SkellefteÄ kommun ser pÄ arbetet nu jÀmfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig Ät.Denna undersökning har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever bildlÀrarna sin arbetssituation i dag jÀmfört med innan arbetslag infördes?Hur upplever svensklÀrarna sin arbetssituation i dag jÀmfört med innan arbetslag infördes?Skiljer sig bildlÀrarnas upplevelse av arbetslag mot svensklÀrarnas?Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och lÀroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige.Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtundersökning gjord av bild- och svensklÀrare i SkellefteÄ kommuns grundskolor Är 2000. NÄgot som mÄste kommenteras Àr det stora bortfall som blev följden av för fÄ inkomna enkÀter. Detta fÄr givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar Ät olika hÄll och ger sÄledes arbetet en mer kvalitativ prÀgel.Det som framkommit av undersökningen Àr att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervÀgande positiva effekter. Bland annat pekar man pÄ förbÀttrad elevvÄrd, idén med arbetslag har mottagits positivt dÄ det gett förbÀttrade möjligheter att ventilera stress och oro.

Vi hade under vÄra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fÄtt en bild av att man inte undervisar i religionsÀmnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer.I Lgr 80 stÄr att undervisningen skall utgÄ frÄn barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra mÀnniskors livsÄskÄdningar. Den bild vi fÄtt var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, dÀr tyngden lÄg pÄ religionskunskap och man utelÀmnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrÄgor i undervisningen. Vi gjorde dÀrför en undersökning dÀr vi med hjÀlp av enkÀter och intervjuer förhörde oss om lÄg- och mellanstadielÀrares syn pÄ och instÀllning till religionsundervisningens innehÄll.Resultatet av undersökningen visade att vÄra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som behandlar synen pÄ identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens vÀrld. Syftet Àr att visa en bild pÄ hur lagidrottsutövare ser pÄ och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrÄn detta gÄr att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och dÀrmed sexuellt avvikande. För att nÄ fram till syftet har följande frÄgestÀllningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut sÄ?, Vilka ideal grundar sig denna jargong pÄ i idrottslaget?, Hur pÄverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sÀttet de intervjuade ser pÄ sig sjÀlva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen pÄ identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare pÄ elitnivÄ eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjÀlp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rÀtt sÄ rÄ jargong spelarna emellan.

Syftet med denna studie var att beskriva och jÀmföra lÀrares uppfattning om och rapporterade anvÀndning av de estetiska Àmnena som verktyg för sprÄkinlÀrning hos andrasprÄkselever. Genom vÄrt arbete vill vi uppmÀrksamma om och i sÄdana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andrasprÄksinlÀrning. Vi har utgÄtt frÄn vÄrt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare, varav tre andrasprÄkslÀrare, tre klasslÀrare och tre lÀrare frÄn en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska Àmnen och andrasprÄksinlÀrning har varit begrÀnsad. Vi har dÀrför skrivit om andrasprÄksforskning respektive forskning kring estetiska Àmnen som ett verktyg för sprÄkinlÀrning.

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gĂ€llande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgĂ„r ifrĂ„n en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för Ă€mnet. Uppsatsen bygger pĂ„ information inhĂ€mtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förĂ€ndringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förĂ€ndringen Ă€r positiv eller negativ rĂ„der det delade meningar om bland respondenterna. FörĂ€ndringen leder dock till att goodwillen bĂ€ttre speglar ett företags förmĂ„ga att generera framtida merintĂ€kter.

I detta examensarbete har materialet papper och dess egenskaper utforskats ur ett designperspektiv. Genom att vika, rulla och forma olika typer av papper har flera uttryck skapats. UtifrÄn olika byggstenar som till exempel kuber och stavar har artefakter som örhÀngen och korgar tagit form. Noggrann dokumentation av den experimentella processen ger ett mervÀrde i form av att lÀsaren kan upprepa och inspireras av artefakterna som skapats. Detta examensarbete syftar att mÄla upp en bild av papprets breda anvÀndningsomrÄde i ett designsammanhang.

Föreliggande empiriska, kvalitativa studies syfte Àr att undersöka begreppet sjÀlvbild med utgÄngspunkt i psykodynamisk och interaktionistisk forskning. FrÄgestÀllningarna Àr Hur anvÀnds begreppet sjÀlvbild ur psykodynamisk och interaktionistiskt perspektiv av förÀldrar till barn mellan fem och tio Är? och Vad kan förÀldrars sjÀlvbild sÀga om begreppet sjÀlvbild? De fem halvstrukturerade intervjuerna omfattar frÄgor om informantens syn pÄ sig sjÀlv i samband med förÀldraskap och frÄgor vars syfte Àr att fÄ informanten att analysera begreppet sjÀlvbild utifrÄn sin egen syn pÄ begreppet. Informanter Àr högskoleutbildade. De Àr mellan 33 och 48 Är gamla.Resultatet visar att informanterna anvÀnder begreppet sjÀlvbild i vardagligt tal.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

I vÄr vardag utsÀtts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa pÄverkar oss pÄ ett medvetet plan medan andra verkar gÄ oss obemÀrkt förbi. Vad Àr det som gör att vissa bilder pÄverkar oss mer Àn andra? Vad sÀtter bilderna igÄng inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrÄn vÄra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika mÀnniskor kan tolka en och samma bild och försöka förstÄ varför den tolkas pÄ sÄ olika sÀtt. En bild kan vÀcka vÀldigt starka kÀnslor hos en person samtidigt som nÄgon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har anvÀnt mig av bilder som jag sjÀlv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka kÀnslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.