Vi hade under vÄra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fÄtt en bild av att man inte undervisar i religionsÀmnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer.I Lgr 80 stÄr att undervisningen skall utgÄ frÄn barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra mÀnniskors livsÄskÄdningar. Den bild vi fÄtt var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, dÀr tyngden lÄg pÄ religionskunskap och man utelÀmnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrÄgor i undervisningen. Vi gjorde dÀrför en undersökning dÀr vi med hjÀlp av enkÀter och intervjuer förhörde oss om lÄg- och mellanstadielÀrares syn pÄ och instÀllning till religionsundervisningens innehÄll.Resultatet av undersökningen visade att vÄra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som behandlar synen pÄ identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens vÀrld. Syftet Àr att visa en bild pÄ hur lagidrottsutövare ser pÄ och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrÄn detta gÄr att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och dÀrmed sexuellt avvikande. För att nÄ fram till syftet har följande frÄgestÀllningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut sÄ?, Vilka ideal grundar sig denna jargong pÄ i idrottslaget?, Hur pÄverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sÀttet de intervjuade ser pÄ sig sjÀlva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen pÄ identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare pÄ elitnivÄ eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjÀlp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rÀtt sÄ rÄ jargong spelarna emellan.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Syftet med denna studie var att beskriva och jÀmföra lÀrares uppfattning om och rapporterade anvÀndning av de estetiska Àmnena som verktyg för sprÄkinlÀrning hos andrasprÄkselever. Genom vÄrt arbete vill vi uppmÀrksamma om och i sÄdana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andrasprÄksinlÀrning. Vi har utgÄtt frÄn vÄrt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare, varav tre andrasprÄkslÀrare, tre klasslÀrare och tre lÀrare frÄn en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska Àmnen och andrasprÄksinlÀrning har varit begrÀnsad. Vi har dÀrför skrivit om andrasprÄksforskning respektive forskning kring estetiska Àmnen som ett verktyg för sprÄkinlÀrning.

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gĂ€llande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgĂ„r ifrĂ„n en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för Ă€mnet. Uppsatsen bygger pĂ„ information inhĂ€mtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förĂ€ndringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förĂ€ndringen Ă€r positiv eller negativ rĂ„der det delade meningar om bland respondenterna. FörĂ€ndringen leder dock till att goodwillen bĂ€ttre speglar ett företags förmĂ„ga att generera framtida merintĂ€kter.

I detta examensarbete har materialet papper och dess egenskaper utforskats ur ett designperspektiv. Genom att vika, rulla och forma olika typer av papper har flera uttryck skapats. UtifrÄn olika byggstenar som till exempel kuber och stavar har artefakter som örhÀngen och korgar tagit form. Noggrann dokumentation av den experimentella processen ger ett mervÀrde i form av att lÀsaren kan upprepa och inspireras av artefakterna som skapats. Detta examensarbete syftar att mÄla upp en bild av papprets breda anvÀndningsomrÄde i ett designsammanhang.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Föreliggande empiriska, kvalitativa studies syfte Àr att undersöka begreppet sjÀlvbild med utgÄngspunkt i psykodynamisk och interaktionistisk forskning. FrÄgestÀllningarna Àr Hur anvÀnds begreppet sjÀlvbild ur psykodynamisk och interaktionistiskt perspektiv av förÀldrar till barn mellan fem och tio Är? och Vad kan förÀldrars sjÀlvbild sÀga om begreppet sjÀlvbild? De fem halvstrukturerade intervjuerna omfattar frÄgor om informantens syn pÄ sig sjÀlv i samband med förÀldraskap och frÄgor vars syfte Àr att fÄ informanten att analysera begreppet sjÀlvbild utifrÄn sin egen syn pÄ begreppet. Informanter Àr högskoleutbildade. De Àr mellan 33 och 48 Är gamla.Resultatet visar att informanterna anvÀnder begreppet sjÀlvbild i vardagligt tal.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

I vÄr vardag utsÀtts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa pÄverkar oss pÄ ett medvetet plan medan andra verkar gÄ oss obemÀrkt förbi. Vad Àr det som gör att vissa bilder pÄverkar oss mer Àn andra? Vad sÀtter bilderna igÄng inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrÄn vÄra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika mÀnniskor kan tolka en och samma bild och försöka förstÄ varför den tolkas pÄ sÄ olika sÀtt. En bild kan vÀcka vÀldigt starka kÀnslor hos en person samtidigt som nÄgon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har anvÀnt mig av bilder som jag sjÀlv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka kÀnslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

BedrÀgerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en brÄkdel av gÀrningsmÀnnen upptÀcks. Bilden av hur dessa ser ut Àr splittrad i det nuvarande kunskapsfÀltet. Denna studie bygger pÄ en enkÀt som med utgÄngspunkt frÄn andra kÀllor Àn offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som pÄverkar risken för bedrÀgerier, samt kasta ljus pÄ dem som av olika skÀl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmÀrker sig och vissa kÀnnetecken framtrÀder. De mest utmÀrkande riskfaktorerna Àr anonymitet, allmÀn ekonomisk kris och otydliga regler.

Bakgrund och problem: Antagandet om fortlevnad ses i redovisningspraxis som ensjÀlvklarhet. Problemet Àr att tillÀmpningen av fortlevnadsprincipen inte alltid ger enrÀttvisande bild av bolagets stÀllning. Dessutom sker stora förÀndringar i reglering ochnormgivning utan att principen tas upp till diskussion.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utvÀrdera redovisningsprincipen going concern. SyftetÀr dessutom att beskriva hur principen skildras i redovisningsteorin, i de svenskaregelverken samt försöka ge en bild av begreppets status i nutida svenskredovisningspraxis. Vi kommer Àven att utvÀrdera going concern som bedömningsamt dess relevans ur ett redovisnings- samt revisionsperspektiv.

Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstÀmmande?Har nya tankegÄngar och doktriner fÄtt ett sÄdant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, Àven pÄ taktisk nivÄ? Har teori sÄledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgÄende i frÄnatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvÀnder sig av manöverkrigföring pÄ taktisk nivÄ och sÄledes lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika hÀndelser frÄn dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade hÀndelseförlopp i hög gradprÀglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gÀllande doktrin vilken i sin tur byggerpÄ hörnstenarna i manöverteorin.