Going Concern
Bakgrund och problem: Antagandet om fortlevnad ses i redovisningspraxis som ensjälvklarhet. Problemet är att tillämpningen av fortlevnadsprincipen inte alltid ger enrättvisande bild av bolagets ställning. Dessutom sker stora förändringar i reglering ochnormgivning utan att principen tas upp till diskussion.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera redovisningsprincipen going concern. Syftetär dessutom att beskriva hur principen skildras i redovisningsteorin, i de svenskaregelverken samt försöka ge en bild av begreppets status i nutida svenskredovisningspraxis. Vi kommer även att utvärdera going concern som bedömningsamt dess relevans ur ett redovisnings- samt revisionsperspektiv. Vi kommer även attdiskutera vilken effekt denna bedömning har för bolagets olika intressenter.Avgränsningar: Vi kommer i vår uppsats huvudsakligen behandla frågan om goingconcern för icke-noterade svenska företag. Utländska förhållanden och exempel tasupp och diskuteras för att ge en bild av alternativa synsätt, men inte i syfte att ge enfullständig bild av going concern internationellt.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie av 101 konkursade aktiebolagsårsredovisningar. Dessutom har kvalitativa intervjuer med såväl teoretisk sompraktisk expertis inom redovisningsområdet genomförts. Djuplodande studier avregelverk och redovisningsteoretisk litteratur har utgjort referensramen för vår uppsats.Resultat och slutsatser: Fortlevnadsprincipen har i nutida praxis ingen betydelse.Principen skulle behöva formuleras om för att återfå sin relevans i praxis. Dessutomfinns det behov av en mer detaljerad redogörelse av en kvalitativ bedömning avföretagens förutsättning till fortsatt drift i årsredovisningen.Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att titta djupare på samtligagrundläggande principers ställning och tillämpning i dagens praxis. Vi skulle ävengärna se att det gjordes en jämförande studie mellan de skilda redovisningsteorier somligger till grund för svensk normgivning respektive IASB:s normgivning.