Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

Bakgrund och problem: Syftet med bolags Ärsredovisningar Àr att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska stÀllning och andra vÀsentliga hÀndelser som intrÀffat under Äret. AnvÀndaren av en Ärsredovisning ska genom att lÀsa den fÄ en rÀttvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade pÄ den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta pÄ olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information pÄ ett sÀtt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet Àr att undersöka tvÄ bolags Ärsredovisningar, AranÀs och BRIO, för att se om anvÀndaren fÄr en rÀttvisande bild av bolaget genom att lÀsa Ärsredovisningarna.AvgrÀnsningar: Undersökningen omfattar endast dessa tvÄ bolags koncernredovisningar under tre Är, 2008-2010. Fokus ligger inte pÄ att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan pÄ att bedöma helheten och Ärsredovisningens utformning i förhÄllande till bolagets verksamhet och ekonomiska stÀllning.Metod: En beskrivande studie har genomförts dÀr vi har lÀst Ärsredovisningarna flera gÄnger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom Ärsredovisningen. UtifrÄn en undersökningsmodell har olika delar i Ärsredovisningen sedan bedömts för att se hur vÀl Ärsredovisningen som helhet kan anses ge anvÀndarna en rÀttvisande bild av bolaget.Resultat: AranÀs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

Syftet med den hÀr studien har varit att lÀra kÀnna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lÀrare dÀr har att stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att bÀttre förstÄ under vilka premisser lÀrare i Tanzania arbetar har vissa jÀmförelser gjorts med svenska förhÄllanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fÄtt en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. FrÄgan Àr om den bilden stÀmmer överrens med den bild lÀrare i Tanzania ger. För att ta reda pÄ det Äkte jag till Tanzania dÀr jag genomförde intervjuer i grundskolor och pÄ ett universitet dÀr man utbildar specialpedagoger/speciallÀrare.

NÀr vi ser en annan mÀnniska börjar vi redan dÀr kategorisera henne eller honom. Anledningen Àr att förenkla och att lÀttare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vÄr studie har vi undersökt hur en sÄdan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut nÀr det första mötet sker via en bild.Studiens utgÄngspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt anvÀndes sex stycken bilder förestÀllandes olika typer av mÀnniskor och hÀndelser.Resultatet visar att identifikationsprocessen gÄr igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen Àmnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning.

Mitt syfte Àr att analysera hur ett urval lÀroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jÀmfört med avsnitten om kristendomen, i bÄde text och bild. De vÀrderingar och normer som framkommer ska dessutom sÀttas i förhÄllande till Lpf 94. Metoden jag anvÀnder mig av för att analysera texterna och bilderna Àr Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag Àven tillfogat tvÄ av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att pÄ ett enkelt sÀtt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vÄr kunskap inom omrÄdet.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet pÄ grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör Àmnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmÀnna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att vÀcka tankar och bemöta vÄra fördomar. Grafisk formgivning Àr inte enbart ett verktyg för att sÀlja produkter.

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

KÀrnkraften har sÄ lÀnge den funnits varit en omdebatterad energikÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda och fÄ en bild av hur och pÄ vilket sÀtt natursynen hÀnger ihop med Äsikter om kÀrnkraft. Jag har redogjort för vad energi Àr, kÀrnkraftens historia i Sverige och som energikÀlla samt beskrivit för- och nackdelarna med kÀrnkraften. För att kunna ge en bild av kÀrnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som pÄ olika sÀtt Àr insatta i problematiken kring kÀrnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn Àr ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbÀttra miljön..

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur bra skolböcker i samhÀllsorienterande Àmnen lyckas förmedla en dynamisk och rÀttvis bild av Afrika. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av lÀroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mÄngfacetterad Àr egentligen den bilden? Ger lÀroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med mÀnniskor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild frÄn den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?LÀroboken Àr fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för lÀraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen pÄ ett övergripande sÀtt. Trots detta Àr det inte mÄnga som verkar intressera sig för lÀroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nÀmner vikten av att förstÄ bÄde det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mÄngfald.

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.