Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Denna uppsats behandlar projektutvÀrderingssystem med avseende pÄ att beskriva systemet och utforska teoretiska dimensioner i systemet som kan bidra till projektkompetens. Som referenser har Jerkedals definitioner av formativ/summativ utvÀrdering, Söderlunds modell för projektkompetens, CSF (Critical success factors) för projekt och PERT (Project evaluation and review technique) anvÀnts. Studiens forskningsfrÄgor besvarades genom en fallstudie pÄ ProjektledarbyrÄn AB i Falun. Data till undersökningen samlades in via kvalitiva intervjuer med tre respondenter samt granskning av slutrapporter och företagets kvalitetssystemsdokument.  Resultatet av undersökningen har genererat en bild av fallföretagets nuvarande utvÀrderingssystem och en teoretisk klassificering av dess bestÄndsdelar.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Syftet med detta examensarbete var att utföra en arbetskravsanalys för tunneltÄgförare och spÄrvagnsförare vid Veolia Transport AB. FrÄgestÀllningarna var: Vilka personliga egenskaper, teoretiska förmÄgor och vÀrderingar Àr viktiga i yrket som tunneltÄgförare och spÄrvagnsförare? Undersökningen gjordes genom intervjuer, enkÀt och teorier om personliga egenskaper, teoretiska förmÄgor, arbetsvÀrderingar och interpersonella vÀrderingar. Resultaten visar att de viktigaste personliga egenskaperna var ansvar/pliktmedvetenhet, noggrannhet/ordning, personlig stabilitet och stresstolerans och att de viktigaste teoretiska förmÄgorna var perceptiv noggrannhet/snabbhet/uthÄllighet, rumsuppfattning/avstÄndsbedömning samt simultankapacitet medan de viktigaste vÀrderingarna var tydlighet i kommunikationen, noggrannhet/ordningsamhet och trygghet/sÀkerhet. Rekommendationen Àr att uppdatera befintlig arbetskravspecifikation och att se över bruket av testbatteri vid urval och nyanstÀllning för att möjliggöra bÀttre matchning mellan arbetskrav och individ..

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Det pÄgÄr en skolpolitisk debatt om andelen kÀrnÀmnen respektive karaktÀrsÀmnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i studiemotivation bland gymnasielever i kÀrnÀmnen respektive karaktÀrsÀmnen beroende pÄ om de gÄr ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever pÄ ett gymnasium frÄn den sista Ärskursen dels frÄn ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och frÄn ett praktiskt program, OmvÄrdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen anvÀnde sig av var en enkÀt som tog upp omrÄdet motivation till kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visade att motivationen hos elever pÄ det teoretiska programmet var högre för kÀrnÀmnet Àn vad det var för elever pÄ det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktÀrsÀmne.

I denna studie har jag undersökt textillÀrarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte Àr att belysa lÀrarnas tankar kring innehÄll, syfte och hur de lÀgger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslÀrare som arbetar pÄ högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjÀlp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som gÄr att vÀva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushÄllning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utstrÀckning som det Àr möjligt och det leder till att elever kan gÄ miste om kunskaper som krÀvs för att de skall kunna uppnÄ kursplanens kunskapskrav.

Uppsatsen syftar till att belysa och problematisera synen pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa i relation till Àmnets status idag och i framtiden. Vi vill dÀrmed undersöka hur lÀrarutbildare resonerar om Àmnet Idrott och hÀlsas status samt hur lÀrarutbildare anser att Àmnet kan förstÀrkas i framtiden. Uppsatsen bygger pÄ enkÀtstudie dÀr vi vÀnder oss till lÀrarutbildare i Idrott och hÀlsa pÄ tvÄ utbildningsorter.För att lÀsaren ska fÄ en förstÄelse för omrÄdet ger vi en teoretisk bakgrund. DÀr behandlas varför Idrott och hÀlsa inte prioriteras, ett historiskt perspektiv, legitimeringar, motsÀttningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper, förÀndringar i lÀroplanen och lÀrar- och Àmnesstatus.Resultatet av denna studie visar majoriteten av lÀrarutbildarna tycker att Àmnet Idrott och hÀlsas status Àr oförÀndrad sedan införandet av Lpo 94. De anser heller inte att daglig fysisk aktivitet eller kunskapsformerna har pÄverkat Àmnets status.

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förÀndringsarbete kan beskrivas, samt vilka jÀmförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats pÄ en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning dÀr kvalitativ och kvantitativ data samlats in frÄn de som varit drivande av förÀndringen, samt de som varit föremÄl för förÀndringen. Datan har analyserats utifrÄn det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit nÄgot reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremÄl för förÀndringen. JÀmförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation anvÀnts som ett sÀtt att förbereda för förÀndring, samt att möten anvÀnts för att kommunicera de rutiner förÀndringen inneburit..

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.