Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förÀndringsarbete kan beskrivas, samt vilka jÀmförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats pÄ en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning dÀr kvalitativ och kvantitativ data samlats in frÄn de som varit drivande av förÀndringen, samt de som varit föremÄl för förÀndringen. Datan har analyserats utifrÄn det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit nÄgot reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremÄl för förÀndringen. JÀmförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation anvÀnts som ett sÀtt att förbereda för förÀndring, samt att möten anvÀnts för att kommunicera de rutiner förÀndringen inneburit..

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrÄn det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod dÀr ledande politiker och tjÀnstemÀn frÄn kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management?teori grundad pÄ olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer frÄn de intervjuer som genomförts.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur undervisningen bedrivs i nÄgra utvalda klasser i Är 1-5. Vi ville undersöka om lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden syns i den undervisning som de bedriver. Vi har observerat fem olika lÀrares undervisning och sedan intervjuat de berörda lÀrarna. Det gÄr att hitta spÄr av lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden i deras respektive undervisningssituationer. Vi kan dock konstatera att undervisningen ser mycket olika ut i de olika klasserna och att lÀrarens syn pÄ hur kunskap bildas pÄverkar undervisningen..

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Det har pÄ senare tid vÀxt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsvÀsendet och det verkar som att satsningarna pÄ den hÀr typen av utbildningar kommer att fortsÀtta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsvÀsendet innebÀr att mÄnga elever och lÀrare i dagslÀget har genomgÄtt nÄgon formav entreprenörskapsutbildning. FrÄgan som jag vill kasta ljus pÄ i den hÀr studien Àr: Hur utvecklas elevers företagsamma förhÄllningssÀtt genom entreprenörskapsutbildning?Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat elever och lÀrare som genomgÄtt entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lÀrarna.

Enligt lÀroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska sprÄket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det dÄ intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrÄn tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgÄ ifrÄn ett lÀrandeobjekt, substantiv med inriktning pÄ obestÀmd och bestÀmd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i Ärskurs 2, Ärskurs 2-3 och Ärskurs 3.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mÀns vÄld mot kvinnor konstruerar en förstÄelse av vÄldet.De teoretiska perspektiv av mÀns vÄld mot kvinnor som Äterfinns i materialet Àr det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet bestÄr av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjÀlp av ett systematiskt urval. Dess innehÄll har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i sjÀlva verket Àr en mÀngd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehÄll och omfattning. De innehÄller ocksÄ ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mÀns vÄld mot kvinnor förstÄs.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 Ären har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka lÀromedel för gymnasiekurserna i svenska. UtifrÄn de rekommendationer som utlÀses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en lÀromedelsanalys dÀr de undersökt huruvida lÀromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har ocksÄ undersökt om det rÄder en skillnad mellan lÀromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program pÄ gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer Àn den andra. Resultatet visar att de fem undersökta lÀromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utstrÀckning. LÀromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan Àn vad lÀromedlen för teoretiska program har.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasielÀrares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska Àmnen och Àmnet idrott och hÀlsa samt belysa lÀrares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielÀrare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer anvÀnts. Vid observationerna anvÀndes ett idrottspsykologiskt mÀtinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lÀrare observerades vid sex tillfÀllen, tre gÄnger i det teoretiska Àmnet och tre gÄnger i Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lÀrare för att ta reda pÄ hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstÀmmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar pÄ att individuell respons Àr mest framtrÀdande i lÀrarnas teoretiska Àmnen.

Uppsatsens syfte Àr att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vÄr empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men frÀmst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara pÄ varifrÄn begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenÀr för att beskriva sig sjÀlva.

Vi vill beskriva och analysera ekonomistyrningen av och inom en enhet i en hotellkedja. Vidare vill vi diskutera hur olika ekonomistyrningsverktyg kan anvÀndas i ett hotellföretag. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn en abduktiv ansats. Vidare har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har insamlats genom intervjuer. Vi har utgÄtt ifrÄn olika teoretiska modeller som finns skrivna inom omrÄdet ekonomistyrning.

VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa pÄ vilka uppfattningar som pÄverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. VÄrt metodval Àr hermeneutiskt dÄ vi anvÀnder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar fÄ fram en sÄ verklig bild som möjligt. Vi anvÀnder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och vÄra teoretiska ramverk. I vÄrt resultat visar vi pÄ hur ekonomisk utsatthet gÄr i arv frÄn barn till förÀldrar.