Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka eventuella samband mellan motorik, sjÀlvkÀnsla och inlÀrning. DÄ ett positivt samband mellan motorik och inlÀrning pÄvisats i forskning, har vi intresserat oss för sjÀlvkÀnsla som en mellanliggande dimension. Vi har genomfört en litteraturstudie dÀr befintlig forskning analyserats ur ett helhetsperspektiv med hjÀlp av KASAM (KÀnsla Av SAMmanhang) som teoretisk tolkningsram. Som kompletterande undersökningsdata har vi anvÀnt ett intervjumaterial. VÄrt resultat visar att mycket talar för att nÀmnda samband existerar, och att sjÀlvkÀnsla Àr en viktig del i det helhetsperspektiv vi försöker framhÄlla pÄ fysiska och mentala grunder för lÀrande..

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

I dagens samhÀlle Àr barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hÀlsoproblem hos mÄnga unga. Vi har valt att titta pÄ hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk trÀning i skolan, och om alla barn fÄr möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill Àven se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlÀrning.Undersökningen vi har gjort bygger pÄ intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlÀrning, dÄ detta pÄverkar barnens koncentration. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utstrÀckning pÄ de olika skolorna..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till utomhusdidaktik pÄ sex utvalda förskolor. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara pÄ nÀrmiljön intervjuade vi sex förskollÀrare. LitteraturgenomgÄngen visar pÄ positiva resultat vad det gÀller barns motoriska och intellektuella utveckling. UtifrÄn detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrÄn sin roll tar tillvara pÄ olika lÀrmiljöer utomhus. Resultatet visar pÄ ett positivt synsÀtt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara pÄ.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka möjligheter det finns att integrera matematik och idrott i skolan och av vilka anledningar man gör/eller kan göra det. Inom matematiken har vi koncentrerat oss pÄ taluppfattning. Vi har sökt information i litteratur, genom intervju med tvÄ pedagoger samt genom observation av en elevgrupp i förskoleklass. Resultatet av vÄra anstrÀngningar har utmynnat i att vi pÄ tre olika sÀtt starkt kan knyta matematik och idrott till varandra i elevernas lÀrande. Vi kan se en lÀnk mellan matematiskt tÀnkande och proprioceptionen i vÄr kropp.

Arbetsminnet bestÄr av flera komponenter, dÀr den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar dÄ auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid nonordsrepetition. FörmÄgan att repetera nonord kan berÀtta nÄgot om bÄde barns och vuxnas sprÄkliga utveckling och förmÄga. Motoriska begrÀnsningar kan hindra hand- och artikulationsförmÄgan. Hypoteserna Àr att: BegrÀnsningarna borde pÄverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en lÀngre tidsÄtgÄng vid Ätergivning av en nonordssekvens pÄ grund av den handmotoriska begrÀnsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begrÀnsningen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Vad Àr motorik? Vad betyder ordet motorik? ?HÄll dig lugn? och ?sitt stilla? Àr ofta ord som man stöter pÄ frÄn vuxna, framförallt i ett klassrum. SjÀlvförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthÄllighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlÀrning.VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ motorisk trÀning i skolverksamheten. LikvÀl Àven vad motorisk trÀning innebÀr för lÀs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste de lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning Àr att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte Àr fokus för oss. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, pÄ Ätta olika förskolor för att undersöka detta.

Motorik och perception Àr viktigta delar i alla barns utveckling,men hur viktgt Àr det för banrets skrivinlÀrning. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur pedagoerna ser pÄ sambandet mellan motorik, perception och skrivinlÀrning och vad sÀger forskningen.Vad gör pedagogerna om de ser att barn har problem med motrik, perception eller skrivinlÀrning för att hjÀlpa barnet inom dessa omrÄden. Hur pÄverkar det pedagogernas arbete samt hur pÄverkar det barnet om denne har sÄrigheter inom motrik och perception..

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Arbetets art: C- uppsats 10 poÀng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna pÄ förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi RÄstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi Àr tvÄ blivande förskollÀrare som lÀser pÄ lÀrarutbildningen i Malmö. Under vÄra sidoÀmnen lÀste vi 40 poÀng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det Àmne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan pÄ ett medvetet sÀtt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger pÄ tvÄ förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i sÄ fall studera hur de arbetar. Vi ville ocksÄ se hur pedagogerna tÀnkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktÀr.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.