Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Examensarbetes syfte Àr att undersöka hur förskolepedagoger tÀnker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhÄllandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Hur vÀljer pedagoger, utifrÄn den fysiska miljön, att arbeta för att frÀmja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder anvÀnder pedagogerna i arbetet med att frÀmja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna pÄ barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osÀkra barn? Hur ser pedagogerna pÄ miljön och dess anvÀndning? I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade pÄ tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök pÄ förskolorna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i sÄ fall ser ut. Vi vill Àven undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vÄr utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare Är, bygger vÄr studie pÄ undersökningar gjorda pÄ grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, dÀr vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hÀlsa-undervisning. VÄra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motoriktrÀning i idrott och hÀlsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Vi ville med vÄr undersökning ta reda pÄ om specialpedagoger arbetar med motorisk trÀning med elever och om de anser att motorisk fÀrdighet och inlÀrning har nÄgot samband. Vi ville ocksÄ undersöka om de ser nÄgot positivt resultat efter motorisk trÀning. Ytterligare en frÄgestÀllning vi ville fÄ svar pÄ var om det skett en förÀndring i synsÀtt och attityd angÄende motorik och inlÀrning under de senaste 20 Ären. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvantitativ enkÀt för att nÄ ut till sÄ mÄnga specialpedagoger som möjligt. De slutsatser vi dragit utifrÄn vÄra enkÀtsvar Àr att motorikens betydelse för inlÀrning diskuterades och arbetades mer med för 10 ? 20 Är sedan. Det Àr 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlÀrning har ett samband.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollÀrare ser pÄ sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollÀrarna ser och uppfattar sig sjÀlva. Vi intervjuade sju verksamma förskollÀrare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna anser att de ska finnas dÀr för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Studiens syfte var att genom litteraturstudier underso?ka mo?rningsprocessen i no?tko?tt samt studera hur vakuummo?rning, ha?ngmo?rning samt mo?rning i Tublin mo?rningspa?se pa?verkar no?tko?ttets a?tkvalite?. Studien innefattar ocksa? intervjuer da?r syftet med dessa var att kartla?gga vilka mo?rningsmetoder som idag tilla?mpas hos svenska sma?skaliga slakterier/ styckningsanla?ggningar. Av det no?tko?tt som idag produceras i Sverige a?r variationen i kvalite? stor. Konsumenten kan da?rfo?r inte garanteras ett no?tko?tt med liknande egenskaper vid varje inko?pstillfa?lle, trots att ko?ttet kommer fra?n samma typ av styckningsdetalj.

Denna studie Àr ett arbete som baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lÀrandet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med fyra elever och deras förÀldrar samt tvÄ lÀrare. HÀr stÀlls ocksÄ frÄgan om hur jag som lÀrare kan upptÀcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen stÀlls ocksÄ frÄgan hur dessa barn och förÀldrar som arbetar med motorisk trÀning beskriver detta. I arbetet framgÄr att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjÀrnans utveckling, som senare kan fÄ betydelse för lÀrandet.

Syftet med arbetet Àr att skapa en större förstÄelse för hur förskollÀrarna, i förskolan, vÀljer aktiviteter som fokuserar pÄ barns motoriska utveckling. Rubrikens namn översatt till engelska blir: Motor skills- Preschool teacher`s role in planned activity.VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad anvÀnder förskollÀrarna för innehÄll och metod nÀr de planerar en aktivitet med motoriskt innehÄll för barnen? Vilka faktorer spelar in i förskollÀrarens val av aktivitet med inriktning mot motorisk utveckling? Hur tÀnker förskollÀraren kring mÄlet med den planerade aktiviteten?Undersökningen sker genom intervjuer av tio förskollÀrare som arbetar inom förskoleverksamheten. IntervjufrÄgorna bestÄr av kvalitativa frÄgor och de spelas in under ljudupptagning. Resultatet visar att barnens och förskollÀrarnas intresse till stor del styr valet av aktivitet.

SammanfattningDen hÀr studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, bÄde i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har Àven fÄtt dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det pÄverkar barnens motoriska utveckling, inlÀrning och rörelseglÀdje. Detta har möjliggjorts genom att anvÀnda sig av det fenomenologiska perspektivets ?glasögon? dÀr mÀnniskan erfar vÀrlden genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlÀrningsförmÄga.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om det finns ett samband mellan motorisk fÀrdighet ochmÀngd fysisk aktivitet av olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD.FrÄgestÀllningar1. Hur mÄnga barn med ADHD har motoriska nedsÀttningar utifrÄn Movement ABC?2. Hur mÄnga barn med ADHD nÄr upp till de Nordiska rekommendationerna för fysiskaktivitet?3.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap barnen i förskoleklass har om rörelse ochmotorik samt kring rörelsens och motorikens betydelse för inlÀrning. Det finns nÀmligenmycket som talar för att barn i dag tenderar att vara mer och mer stillasittande i samhÀlletöver lag. Detta trots att det finns forskning som visar vilken betydelse rörelse och envÀlutvecklad motorik har för att kunna skapa den ultimata möjligheten för inlÀrning.Resultatet visar en kvalitativ enkÀtundersökning i tvÄ förskoleklasser dÀr 13 barn ingick.I resultatet visas att barnen i förskoleklasserna ansÄg att rörelse innebÀr att man rör sin kroppfysiskt, som att gÄ, springa, hoppa eller klÀttra. De ansÄg att detta skedde i idrott eller i olikafritidsaktiviteter, men ocksÄ i leken som sker frÀmst utomhus. Barnen i förskoleklasserna kaninte redogöra för vad motorik innebÀr eller vilken betydelse motoriken har för inlÀrningen.Men de kan ÀndÄ se ett samband mellan rörelse och inlÀrning och Àr medvetna om attrörelsen underlÀttar koncentration och inlÀrning, men de kan inte redogöra för varför..

Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhÄllningsÀtt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan. LÀrarutbildningen: Malmö högskola Vi Àr tvÄ blivande förskollÀrare som lÀser sista terminen pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola. Vi fick vÄrt intresse för motorik och fysisk aktivitet nÀr vi lÀste sidoÀmnet Lek, rörelse och hÀlsa 1, 15hp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.