För att ett barn ska utvecklas motoriskt, sÄ Àr det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lÀra kÀnna sin egen kropp och anvÀnda den genom att röra pÄ sig i olika miljöer och sammanhang Àr angelÀget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsÀtter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat sÄ bra motorik som förvÀntas vid olika Äldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det Àr pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv pÄ verksamheten.

 Syftet med studien Àr att göra tydligt vilken kunskap förskollÀrare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute pÄ fÀltet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollÀrare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstÀckande enkÀtundersökning riktad till 400 förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare behöver en grundlÀggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstÄ och vidta alt. hÀnvisa till nödvÀndiga ÄtgÀrder. Det framgÄr Àven att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and childrenÂŽs motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future..

Regelbunden fysisk aktivitet under barndomen har visat sig ha en positiv inverkan pÄ den fysiska och psykiska hÀlsan. Den motoriska utvecklingen under tidig barndom kan komma att ha hÀlsorelaterade fördelar nÀr barnen kommer upp i vuxenlivet. Motorik Àr samlingsordet för mÀnniskans rörelseförmÄga och rörelsemönster. Detta omfattar pÄ olika nivÄer hjÀrnans funktioner av olika system. Dessa system, funktioner och nivÄer, bildar tillsammans mÀnniskans totala rörelsekapacitet.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste barnet lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte Àr att utveckla förstÄelse för vad förskollÀrare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill Àven ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Genom massmedia kommer stÀndigt nya rapporter om hur fel dagens unga lever. Att det Àr mycket stillasittande, ohÀlsosam kost, och att barnen inte leker eller rör pÄ sig naturligt. Det pÄgÄr mycket forskning om detta, hur barnen pÄverkas motoriskt sett, och dÄ Àven inlÀrningsmÀssigt. Jag har tittat nÀrmare pÄ motoriken. Till grund för detta arbete, hur den motoriska utvecklingen bland 10- Äringar Àr, ligger ett rörelseprojekt, kallat SMARTIS.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ motorik i förhÄllande till lÀrande samt ta reda pÄ hur de arbetar kring detta. Vi kommer att utgÄ ifrÄn ett pedagogperspektiv dÄ det Àr deras syn pÄ motorik och lÀrande vi önskar undersöka. VÄra frÄgestÀllningar under arbetet kommer att vara: ? Hur ser pedagoger pÄ motorik i förhÄllande till lÀrande? ? PÄ vilket sÀtt ger pedagogerna eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller fÄ tid till rörelse i klassrummet? ? Hur uppfattar pedagogerna att motorisk trÀning pÄverkar lÀrandet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sju pedagoger pÄ en skola i en medelstor stad i SkÄne. Fem av pedagogerna valdes ut med hjÀlp av snöbollsmetoden utifrÄn kontakt med de tvÄ första via mejl.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever frÄn idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.? Hur vÀl utvecklad Àr den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Hur vÀl utvecklad Àr den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer Àn klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?MetodDe tvÄ urvalsgrupperna bestÄende av 29 elever frÄn dans/musikalklasser och 59 elever frÄn idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat pÄ motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vÀgdes och mÀttes vid testtillfÀllena och fick fylla i en enkÀt som behandlade fysisk aktivitet och trÀningsvanor. OvanstÄende faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivÄn sattes till p<0,05.ResultatUngefÀr hÀlften av eleverna i de bÄda urvalsgrupperna hade en tillfredstÀllande allsidig rörelsekompetens. Beroende pÄ klassprofilering uppvisades olika resultat nÀr det gÀller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna frÄn idrottsklasserna bÀttre resultat pÄ 6 av 18 enskilda stationer jÀmfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna.

SammanfattningSyfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetrÀnings eventuella effekt pÄ motoriken hos elever i Är 2. Vi ville Àven titta nÀrmare pÄ hur barnens motorik pÄverkades utifrÄn förmÄgan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination. Metod Studien utfördes pÄ en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestÄende av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i Ärskurs 2. Studien pÄgick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelsetrÀning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfÀllen. UtvÀrdering skedde med hjÀlp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen. Resultat Resultaten visar att en förbÀttring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och Àven hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat Àr nÄgot mer oförÀndrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbÀttring pÄ stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbÀttringar pÄ de stationer som innefattar enskilda grundformer.

Vad Àr MTI? Hur pÄverkar motoriska rörelser koncentrationsförmÄgan hos barn? ?Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna pÄ vad jag sÀger.? Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med bÄde motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och sjÀlvförtroende tillsammans med motoriska rörelser sÄ som finmotorik och grovmotorik gÄr hand i hand med inlÀrning hos barn. MTI, Motorik TrÀnar InlÀrning, Àr en metod för förÀldrar och pedagoger som hjÀlper barnen med deras motoriska rörelser och som frÀmjar koncentrationen i klassrummet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilken betydelse metoden MTI har för frÀmjandet av barns koncentrationsförmÄga.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning utifrÄn en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlÀrning. Vi vill Àven ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser pÄ sin egen roll som pedagog nÀr det gÀller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat tvÄ arbetslag bestÄende av sju pedagoger.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka eventuella samband mellan motorik, sjÀlvkÀnsla och inlÀrning. DÄ ett positivt samband mellan motorik och inlÀrning pÄvisats i forskning, har vi intresserat oss för sjÀlvkÀnsla som en mellanliggande dimension. Vi har genomfört en litteraturstudie dÀr befintlig forskning analyserats ur ett helhetsperspektiv med hjÀlp av KASAM (KÀnsla Av SAMmanhang) som teoretisk tolkningsram. Som kompletterande undersökningsdata har vi anvÀnt ett intervjumaterial. VÄrt resultat visar att mycket talar för att nÀmnda samband existerar, och att sjÀlvkÀnsla Àr en viktig del i det helhetsperspektiv vi försöker framhÄlla pÄ fysiska och mentala grunder för lÀrande..

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

I dagens samhÀlle Àr barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hÀlsoproblem hos mÄnga unga. Vi har valt att titta pÄ hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk trÀning i skolan, och om alla barn fÄr möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill Àven se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlÀrning.Undersökningen vi har gjort bygger pÄ intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlÀrning, dÄ detta pÄverkar barnens koncentration. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utstrÀckning pÄ de olika skolorna..