BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelsetrÀning har för inverkan pÄ barns liv, bÄde fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-pÄ fritids för de barn som Ànnu inte hittat sin fritidssysselsÀttning. I litteraturgenomgÄngen tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör ocksÄ vad Bunkefloprojektet Àr för nÄgot. I resultatet redovisar jag min forskning pÄ barnen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska trÀning samt vad pedagogerna har för kunskaper i Àmnet. För att fÄ reda pÄ detta har jag lÀmnat ut enkÀter och i samband med utlÀmnandet av dessa Àven personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans nÀrhet till naturen. Pedagoger frÄn sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen Àr höga, men resurserna rÀcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utstrÀckning som pedagogerna önskar..

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr en obotlig sjukdom som varje Är drabbar cirka 200 mÀnniskor i Sverige. ALS angriper de motoriska neuronen i hjÀrnstammen, ryggmÀrgen och motoriska cortex och beroende pÄ vilket omrÄde som drabbas först sÄ skiljer sig förloppet och överlevnadstiden. Oavsett vilket omrÄde som drabbas först sÄ kommer sjukdomen tillslut leda till en förlamning som omfattar hela kroppen men patientens syn, hörsel, och intellekt bevaras helt opÄverkat. Detta betyder att patienten Àr vid fullt medvetande under hela sjukdomsförloppet. Diagnosen Àr mycket svÄr att stÀlla och grundas pÄ symtom dÄ det inte finns nÄgot prov som kan bekrÀfta sjukdomen.

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka tvÄ skolors friskvÄrdsarbete, samt om det Àr möjligt att jÀmföra personalens upplevda hÀlsa med ledningens syn pÄ personalens hÀlsa.För att ta reda pÄ detta syfte har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt jobbar skolorna med friskvÄrd?Vad har skolorna för mÄl med friskvÄrdsarbetet?Hur ser ledningen pÄ personalens upplevda hÀlsa?Hur ofta deltar personalen i friskvÄrdsarbetet?Hur upplever personalen sin hÀlsa?Hur upplever personalen skolans friskvÄrdsarbete?MetodVi har valt att anvÀnda oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vÄrt examensarbete. Anledningen till att vi valt att anvÀnda oss av bÄde intervjuer och enkÀter Àr att vi dels vill fÄ en djupare förstÄelse för ledningens syn pÄ friskvÄrden, samt en bredare syn pÄ personalens upplevda hÀlsa och deras instÀllning till skolans friskvÄrd. Vi intervjuade tvÄ bitrÀdande rektorer och delade totalt ut 143 enkÀter pÄ de bÄda skolorna och vi fick en svarsfrekvens pÄ 48.9 procent dvs. 70 stycken enkÀter.ResultatDet resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvÄrdsaktiviteter och en friskvÄrdstimme varje vecka men det Àr endast ett fÄtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter.Personalens upplevda hÀlsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att mÄnga hade lÄngvarig vÀrk i sÄvÀl axlar som nacke/rygg.

The purpose of this examination was to se how exercise affects the learning capacity. In this work I have chosen to integrate natural science with sport and the target group was a primary department. The two areas I integrate with sports were: the digestive system and knowledge of deciduous trees. I split the class in two different groups. One group got to have a theoretical lesson and the other one got to have an exercise lesson.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hÀlsa samt att se vad lektionstiden anvÀnds till. Ytterligare ett syfte Àr att studera sambandet mellan lektionsinnehÄllet och den fysiska aktiviteten.Hur Àr lektionstiden fördelad pÄ olika kategorier av lektionsinnehÄll?Hur stor del av lektionstiden för idrott och hÀlsa Àr eleverna mÄttligt till kraftigt fysiskt aktiva?Vilket lektionsinnehÄll ger mest respektive minst fysisk aktivitet?MetodMetoden som anvÀndes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och anvÀndes vid observationstillfÀllena. En Ärskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begrÀnsningar samt hur utomhuspedagogiken pÄverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till lÀrande i vÀxelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat pÄ konkreta erfarenheter i autentiska situationer. FörhÄllningsÀttet bygger pÄ sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhÄllningssÀtt vilket borde vara ursprungligt för mÀnniskan. Lek och lekfullhet Àr betydelsefullt i allt lÀrande och i barns vÀrld och inom förskolans pedagogik Àr det svÄrt att skilja lek frÄn lÀrande. I leken utforskar barnen sin omvÀrld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur man anvÀnder skogen som verktyg i lÀrandet pÄ förskolan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ olika kommunala förskolor med olika lÄngt till skogen. Intervjupersonerna var bÄde barnskötare och förskollÀrare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lÀrandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket pÄ barnens motorik nÀr de vistas i skogen och att barnen ska fÄ kunskap om skogen, djurlivet och Àven vÀxtlivet.

Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.