The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

Undersökningens syfte har varit att jÀmföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade stÄndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hÀmtade resultat frÄn 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, frÄn flera vetenskaper. Empirin bestÄr av tre delar, dÀr jag först har studerat statliga styrdokument, dÀrefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jÀmförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

Studiens syfte Àr att undersöka vad 12 yrkesverksamma lÀrare anser om möjligheterna att arbeta med elevers motorik i olika utomhusmiljöer i nÀrheten av skolan. Samt belysa eventuella skillnader mellan idrottslÀrare och klasslÀrares tankar. Detta undersöktes utifrÄn de tre olika frÄgstÀllningarna: Hur ser lÀrarna generellt pÄ utomhusundervisning? Vad anser lÀrarna om möjligheterna till motorikarbete pÄ skolgÄrden? samt Vad anser lÀrarna om möjligheterna till motorikarbete i skogen? OmrÄdet har undersökts genom kvalitativa intervjuer med 12 lÀrare frÄn fyra olika skolor. Tidigare forskning visar pÄ mÄnga fördelar med utomhusundervisning ur ett motorikperspektiv. För att elever ska kunna utveckla motoriken pÄ bÀsta sÀtt bör de vara fysiskt aktiva varje dag.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

VÄrt examensarbete heter ?Det Àr inte bara det att vi sÀtter oss och fördriver tiden en stund? ? och handlar om förskollÀrares intentioner med att arbeta med musik. Titeln Àr tagen frÄn intervjun med förskollÀraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen. Tidigare forskning om förskollÀrares intentioner har vi inte hittat, men dÀremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan. Sex förskollÀrare har deltagit frivilligt i vÄr undersökning. Metoden vi anvÀnt Àr intervjuer, men vi observerande Àven en musikstund med varje förskollÀrare. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra vilka intentioner förskollÀrare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att frÀmja barns utveckling. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr som följer: Hur arbetar de utvalda förskollÀrarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssÀtt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollÀrarnas arbetssÀtt beroende pÄ sprÄkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollÀrarna sina val av sÄnger? Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollÀrarna har nÄgon slags underliggande mening i sÄvÀl sÄngval som övrig planering av musikstunden.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse leken hade för barn och barn i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarna. Vad ansÄg lÀrarna att leken var? Vilket utrymme fick leken, rörelse och motorik hos dem? Samt vilka tankar och reflektioner lÀrare, specialpedagoger och idrottslÀrare hade kring lek pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Syftet var ocksÄ att undersöka om och hur lÀrarna i sÄdana fall anvÀnder sig av lek, rörelse och motorik i sin undervisning.MetodEn kvalitativ intervjuform anvÀndes. Intervjuerna skedde pÄ fyra stycken utvalda lÀrare, en lÀrare, en speciallÀrare, en idrottslÀrare och en idrottslÀrare med specialidrott.

Dyslexi Àr en form av lÀs- och skrivsvÄrighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfÀllig undervisning, lÄg begÄvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmÄga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi Àven Àr förknippat med sprÄkliga, kognitiva och motoriska svÄrigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmÄga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlÀrning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska fÀrdigheter.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

SyfteSyftet med denna studie har varit att med hjĂ€lp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och förĂ€ldrar uppfattar betydelsen av motorisk trĂ€ning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt barnens motorik, koncentrationsförmĂ„ga samt sociala förmĂ„ga pĂ„verkas av fysisk aktivitet, och pĂ„ vilket sĂ€tt diagnosen ADHD/DAMP stĂ€ller krav pĂ„ pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt.MetodVi har gjort en litteraturgenomgĂ„ng och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen frĂ„n St: Örjans skolor har bestĂ„tt av tvĂ„ pedagoger, en idrottslĂ€rare, en assistent och en förĂ€lder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade mĂ„nga Ă„rs erfarenhet inom omrĂ„det. Vi har anvĂ€nt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrĂ„n följande temaomrĂ„den: skolpersonal och förĂ€lders syn pĂ„ fysisk aktivitet/motorisk trĂ€ning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens pĂ„verkan pĂ„ barnen, förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmĂ„ga till aktivitet.Resultat och slutsatsVad man kan urskönja av resultatet Ă€r att samtliga intervjupersoner i denna studie Ă€r ense om att fysisk aktivitet och motorisk trĂ€ning Ă€r av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.NĂ„got som de intervjuade tryckte pĂ„ var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, hĂ€r sĂ„gs idrotten som en viktig arena.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida Wii Fit? kan vara en kÀlla för motion samt ett undervisningskomplement för Àmnet idrott och hÀlsa. För att kunna analysera detta har arbetet anvÀnt sig utav Gunnar Borgs RPE-skala samt pulstagning. Detta för att fÄ ett vÀrde pÄ den anstrÀngning som upplevts och uppnÄtts vid utförandet av Wii Fit? och dess fyra kategorier Balans, Yoga, Styrka och Aerobics.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rÄdande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av lÀroprocesser, samt hur dessa stÀller sig till Lgr11. Genom undersökningen ÄskÄdliggörs olika typer av argument som talar för att i Àmnet svenska lÄta det pedagogiska upplÀgget bygga pÄ teori sÄvÀl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli Àn mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.