Syftet för examensarbetet var att undersöka om elevers balans- och koordinationsförmÄga gÄr att förbÀttra genom daglig motorisk trÀning, samt om trÀningen resulterar i nÄgon pÄverkan pÄ en samlingssituation i klassrummet. Med utgÄngspunkt frÄn det angivna syftet genomfördes ett kvasiexperiment med före- efter design, dÀr tvÄ förskoleklasser, med Ätta elever i varje grupp, frÄn tvÄ olika skolor deltog. Den ena klassen var experimentgrupp och genomförde daglig trÀning medan den andra klassen var kontrollgrupp och inte genomförde nÄgon extra motorisk trÀning. Elevernas balans- och koordinationsförmÄga mÀttes före och efter trÀningsperioden hos bÄda grupperna, samt att experimentgruppen observerades bÄde före och efter perioden vid samlingssituationer. Resultatet visade att fler eleverna i experimentgruppen förbÀttrade sin balansförmÄga Àn eleverna i kontrollgruppen.

Det grundlÀggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen pÄverkar elevernas grovmotoriska utveckling i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga elever upplever osÀkerhet i samband med motoriska aktivititeter pÄ idrottslektionen pÄ grund av den exponerade position som uppstÄr. Den motoriska utvecklingen Àr mycket vÀsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen pÄ undervisningen kan begrÀnsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger pÄ hur sociokulturella förhÄllningssÀtt pÄverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgÄr. Alla elever genomgÄr stora förÀndringar bÄde fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremÄl för en social formgivningsprocess.

Vi har lÀst pÄ Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. PÄ denna utbildning lÀgger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lÀrandet i skolan och pÄ fritiden. En stor del av utbildningen behandlar ocksÄ det talade och skrivna sprÄket. VÄr studie grundar sit pÄ intervjuer av en klasslÀrare, en fritidspedagog och en idrottslÀrare gjorda pÄ en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi lÀst litteratur kring Àmnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förskollÀrarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom omrÄdet visar att musik i förskolornas pedagogik Àr att föredra dÄ musik frÀmjar barns utveckling inom flera omrÄden, exempelvis sprÄk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssÀtt pÄ hur förskollÀrarna kan anvÀnda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien Àr uppbyggd utifrÄn en kvalitativ metod baserad pÄ strukturerade intervjufrÄgor. Studiens resultatdel visar pÄ förskollÀrarnas uttryck kring hur de ser pÄ musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Barn blir allt mer stillasittande och folkhÀlsan befaras att inom kort försÀmras avsevÀrt. Skolan Àr den plats dÀr vi nÄr samtliga barn och kan skapa förÀndring. Skolan mÄste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hÀlsosam livsstil. Motorisk trÀning har betydelse för hur rustade barnen Àr för det vardagliga livet samt har stor inverkan pÄ barnens inlÀrningsförmÄga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger Àgnar Ät grovmotorisk trÀning.En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Examensarbete pÄ lÀrarutbildningen som handlar om den fysiska aktivitetens inverkan pÄ barns lÀrande..

Antalet timmar inom Àmnet idrott och hÀlsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan pÄverka de elever som Àr fysiskt inaktiva pÄ fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör pÄ sig mer och de har dÀrför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet pÄ grundskolorna. Kommunerna vÀljer idag ocksÄ att stÀnga allt fler lekparker vilket i lÀngden kan leda till att den spontana leken hos elever pÄ fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna fÄr dÄ inte utlopp för att röra sig tillrÀckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hÀmmas, vilket i sin tur kan leda till att deras lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ pÄverkas negativt.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka fritidspedagogers syn pÄ och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare Ären i grundskolan. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vÄr empiri. Empirinsamlingen bestÄr av ostrukturerade intervjuer och observationer. GÀllande tidigare forskning har vi fokuserat pÄ fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, dÄ vi analyserar utifrÄn ett rörelseperspektiv.

Detta examensarbete handlar om fysisk aktivitet. För att specificera ligger fokus pÄ denmedvetna motoriska rörelsetrÀningens pÄverkan pÄ inlÀrning inom lÀsning och skrivning iÄrskurs 1 och 2. HjÀrnan behöver stimulans för att utvecklas, detta sker genom rörelse vilket isin tur frÀmjar lÀrandet. MÀnniskans kropp Àr byggd för rörelse och dÀrigenom bildas ochutvecklas synapser i hjÀrnan som Àr viktigt för den kognitiva verksamheten. Det finns vÀldigtlite forskning inom detta omrÄde dock lyfts idrotten och dÀr igenom rörelsen fram mer i Lgr11 Àn i Lpo 94.Syftet med examensarbetet Àr att ÄskÄdliggöra betydelsen av fysiska aktivteter ochmotoriktrÀning för lÀs- och skrivinlÀrning.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

BakgrundVÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som pÄ olika sÀtt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan pÄ denna typ av lek. Dessa Àr utegÄrdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhÄllningssÀtt.SyfteVi vill undersöka hur förskolans utegÄrd samt pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus.MetodVÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr observation samt fokusgruppsintervju har anvÀnts som redskap.ResultatI vÄr studie har det visat sig att utegÄrdens utformning, naturtillgÄngar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och dÀrmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har ocksÄ betydelse för gÄrdens anvÀndning. FörÀndringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begrÀnsningar i form av kommunala beslut.

Projektet har undersökt om medveten motoriktrÀning ger nÄgra eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmÄga kan för-bÀttras under denna relativt korta tidsperiod. TvÄ barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraÄringar och en grupp med femÄringar, Under pro-jektets gÄng hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som Àgnades Ät medveten motoriktrÀning med fokus pÄ momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfÀllet observerades barnen med utgÄngspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration frÄn MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motoriktrÀning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska fÀrdigheter nÀr det gÀller att springa och hoppa.