Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Bakgrund: Det Àr viktigt att stöd för dementa finns nÀra eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohÀlsa. OhÀlsa i detta avseende innebÀr bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat pÄ att djur kan ha lugnande effekter pÄ demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt pÄ terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli pÄverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades frÄn databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbÀttringar sÄgs gÀllande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hÀlsa utifrÄn kategorierna ? emotionell pÄverkan, förmÄga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Arbetet startades med att en montessoriskola i Lund tog kontakt med SLU i alnarp och sökte nÄgon som kunde projektera en hinderbana till dem. Jag antog arbetet som ett examenarbete och formulerade ett par frÄgestÀllningar: Hur projekterar man en hinderbana för barn Som ger dem den motoriska trÀning de behöver? Som stimulerar till anvÀndning? Som Àr sÀker? Hur vÀl stÀmmer mina teorier med Eva Norén-Björns gÀllande hinderbanors popularitet DÀr andra frÄgestÀllningen kom till efter att jag lÀst i hennes undersökning om lekplatser att hon kommit fram till att hinderbanor inte var bra alls, och inte intressanta för barn. Vilket var vÀldigt intressant eftersomdet var montessoribarnen sjÀlva som önskat en hinderbana. Jag genomförde sÄledes en litteraturstudie inom Àmnena barns lek och motoriska utveckling samt om sÀkerhetsnormer.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger, vĂ„rdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hĂ€lsa och lĂ€rande pĂ„verkas. En annan viktig aspekt Ă€r om alla mĂ„l uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat Ă€r att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lĂ€rande situation och detta Ă€r nĂ„got som BrĂŒgge, Glantz och Sandell (2011) poĂ€ngterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lĂ€rande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen nĂ„got att relatera till. DĂ€r erbjuds barnen att anvĂ€nda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poĂ€ngteras Ă€ven hur vikigt pedagogens förhĂ„llningsĂ€tt Ă€r i förhĂ„llande till utomhuspedagogiken.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk trÀning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk trÀning pÄverkar lÀrande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse pÄverkar hjÀrnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmÄga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan pÄ motoriken, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter, tidigare forskning inom omrÄdet samt Vygotskijs och Piagets lÀrandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra nÄgon större slutsats av vÄrt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansÄg att det var av vikt att anvÀnda sig av fysisk aktivitet och motorisk trÀning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Forskning visar att rörelse har betydelse för lÀs- och skrivinlÀrning nÀr rester av reflexer frÄn smÄbarnsÄren kan försvÄra lÀs- och skrivinlÀrning nÀr koncentration och handmotoriken störs. KoncentrationsförmÄga har en indirekt betydelse för lÀs- och skivinlÀrningen nÀr detta till viss del krÀver koncentration frÄn barnet sida. Forskning visar Àven att mer rörelseövning i skolan ökar barns skolresultat i svenska och barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter stÀrker sina resultat. Det finns Àven forskare som menar att motorik och lÀs- och skrivinlÀrning inte har nÄgot samband men vi fann inga forskningsresultat som stödjer deras teorier. Vi har undersökt verksamma pedagogers uppfattning om detta.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer pÄverkar barns lek. Det vifokuserat pÄ Àr hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jÀmförtbarnens lek pÄ förskolegÄrden och i skogen, bÄde i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön Àr för barns utveckling och lÀrande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning Àrgjord pÄ en grupp barn i Äldrarna fyra och fem Är.

Syftet till det hÀr arbetet Àr att undersöka hur lÀrarna i skolan utvÀrderar eleverna i Àmnet idrott och hÀlsa samt att undersöka varför Àmnet idrott och hÀlsa Àr sÄ viktigt för barnen som hÄller pÄ att utvecklas. Jag har frÀmst gjort en litteraturstudie dÀr jag granskat vad LPO-94 sÀger. Men jag har Àven inriktat mig pÄ barns motoriska utveckling för att fÄ en förstÄelse för varför rörelsen Àr sÄ viktig för barn. För att ta reda pÄ hur lÀrarna gÄr till vÀga nÀr de utvÀrderar eleverna har jag valt att frÄga ett antal lÀrare. Jag frÄgade Àven lÀrarna vad de gör med de elever som inte nÄr upp till de utstakade mÄlen samt om det finns nÄgon special idrott pÄ skolan.

Examensarbetet handlar om pedagogers instÀllning till barns fysiska aktivitet pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma omrÄde i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begrÀnsningar verksamheterna har nÀr det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser pÄ fysisk aktivitet och hur det frÀmjas pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: Vilken instÀllning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsÀtts lÀroplanens strÀvansmÄl i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsÀttningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger frÄn bÄde förskola och skola.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler Àn hÀlften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jÀmförelse med de förvÀntade fÀrdigheterna. Forskning visar pÄ att barn med en god motorik i större utstrÀckning uppnÄr goda resultat i skolan samt att det ökar deras sjÀlvkÀnsla. Syftet med den hÀr rapporten Àr att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglÀdje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfÀllen som strÀcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr 10 fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som Àr med i studien vÀrdesÀtter leken som en del i elevernas rörelseutveckling.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger, vĂ„rdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hĂ€lsa och lĂ€rande pĂ„verkas. En annan viktig aspekt Ă€r om alla mĂ„l uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat Ă€r att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lĂ€rande situation och detta Ă€r nĂ„got som BrĂŒgge, Glantz och Sandell (2011) poĂ€ngterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lĂ€rande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen nĂ„got att relatera till. DĂ€r erbjuds barnen att anvĂ€nda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poĂ€ngteras Ă€ven hur vikigt pedagogens förhĂ„llningsĂ€tt Ă€r i förhĂ„llande till utomhuspedagogiken.