Den svenska rovdjurspolitiken har präglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkställande från 2001 (att behålla eller återställa rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbättra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att Inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och långsiktiga målet för de nya viltförvaltnings-delegationerna är att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna är ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktär av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.

Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle Inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Bollspel som innehåll i idrottsundervisningen har från många håll kritiserats för sin stora utbredning. Det övergripande syfte med denna studie är att få en inblick i idrottslärares verksamhet och tolkning av styrdokumenten med fokus på bollspel. Hur ser deras terminsplaneringar ut samt vad anser de om bollspelets legitimitet och utrymme i idrottsundervisningen för grundskolans senare år?Studiens konkreta frågeställningar är:* Anser idrottslärarna att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervisningen för grundskolans se- nare år?* Hur motiverar idrottslärarna inkludering/exkludering av bollspel i idrottsundervisningen utifrån kursplanen?* Vad anser idrottslärarna om bollspelets utrymme i idrottsundervisningen?Den metod och det material som använts är tre kvalitativa samtalsintervjuer med tre verksamma id- rottslärare i grundskolans senare år samt deras terminsplaneringar.Resultatet visar att samtliga idrottslärare anser att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervis-ningen samt att deras främsta motivering till detta är aktivitetens popularitet och att det är roligt. Id- rottslärarnas motiveringar utifrån kursplanen har främst anknytning till kunskapsområdet Rörelse men även till hälsoperspektivet.

I denna rapport görs en kartläggning på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning hur organisationen arbetar i dagsläget med rörlig media. Utifrån detta tas förslag fram på förbättringsområden och strategier för Sidas fortsatta arbete med rörliga medier. Rapporten är tänkt att bidra till underlag för framtida planering och beslutsfattande kring rörliga medier.Bakgrunden till studien är att kommunikationsavdelningen på Sida har märkt en ökad efterfrågan på rörlig media som kommunikationsmetod. I dagsläget är det främst tre typer av rörlig media som tagit fram hittills; filmning och direktsändning av seminarier, videointervjuer med experter och kända personer och en videoserie med namnet ?Människan i centrum?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva och negativa förändringar separationen kan leda till i singlarnas sociala liv samt försöka identifiera möjliga anledningar till dessa förändringar. Empirisk data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer där informanterna hade genomgått en skilsmässa och hade barn. Resultatet visar att informanternas upplevelser ofta kunde styrka tidigare forskning. Förändringar efter skilsmässan hade lett till både positiva och negativa förändringar i singlarnas sociala liv. Gamla vänskapsrelationer hade ofta blivit bättre medan relationer med parvänner oftast hade avslutats eller umgänget hade minskat. Bland anledningarna till minskat umgänge återfinns parvänners initiativlöshet och ointresse att Inkludera singlar i sina aktiviteter.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa ? en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med Inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Föräldrastöd är en del av barnmorskans arbete och att leda föräldragrupper ingår i barnmorskans profession inom sexuell och reproduktiv hälsa. Föräldrastöd innebär att föräldrarna erbjuds insatser som syftar till att främja barnets hälsa och psykosociala utveckling. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att leda föräldragrupp. Kvalitativ ansats har använts. Intervjuer gjordes med sex stycken barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har använt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgångspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som använts har bestått av dels primärdata sominhämtats via intervjuer och men även sekundärdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvänts. Det teoretiska ramverket har växt fram under uppsatsens gång och anpassats under processen till att Inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete är presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som syftar till att se vilka värden Europeiska Unionen vill bygga på och uppmärksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrån det diskutera betydelsen av social representation för att Inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgår från kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jämställdhetsdokument för att ta reda på värdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om närvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De två första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jämlikhet och jämställdhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en fråga om demokrati, utan att föreslå några aktiva åtgärder.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart vårtvirus, som kan orsakacellförändringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt är låg och att vaccinationstäckningen bland unga kvinnor i mångaländer varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga gymnasieelevers kunskap om ochinställning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever på praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Oremsegenvårdsteori användes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna från fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkätformulär.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt låg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade låg tilltro till vaccinet och var osäkra på huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever på teoretiska program bättre kunskap och mer positiv inställning än elever påpraktiska program. Flickor hade bättre kunskap och om HPV och HPV-vaccin än pojkar.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med hälsa i ämnet samt att skapa en bild över vad hälsa är för dem. Jag valde två olika skolor, skolorna är relativt närliggande men ligger i olika kommuner. En skola ligger i Stockholms kommun, den andra i norrförort till Stockholm.Jag använde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fyra utbildade lärare har jag intervjuat. Alla var de behöriga från förskoleklass upp till årskurs nio. Två av lärarna undervisade både de yngre och äldre åldrarna.

För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna Inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett Inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en Inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en Inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en Inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma..

Skolans värdegrund är en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som någonting som är frikopplat från bildningsuppdraget. Värdegrunden innefattar ett antal ständigt aktuella områden ? demokrati, mångfald, tolerans, jämställdhet för att nämna några. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på den demokratiska kompetensen, mångfald/etnicitet, jämställdhet och tolerans. Områden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mångkulturellt.