Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hÀlsa och samhÀlle VÄrterminen 2007 Syftet med min uppsats Àr att genom en diskursanalys av mediatexter klarlÀgga hur avvikande beteende bland ungdomar framstÀlls av media och dÀrigenom kan konstrueras i samhÀllet. Syftet leder fram till följande frÄgestÀllningar:o Vilken bild skapar medias framstÀllning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgÄngspunkt för min studie som Àven till stor del grundar sig i tidigare forskning inom omrÄdet dÀr artiklar frÄn Brottsförebyggande rÄdets tidsskrift ApropÄ blir anvÀndbara i min analys. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit Àr att media framstÀller en ganska hotfull bild av ungdomar i samhÀllet och medias nÀrmande av underhÄllningsindustri innebÀr att det mÄnga gÄnger Àr en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (ApropÄ Nr 3 2001).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sjÀlvskadebeteende konstrueras i dagstidningsartiklar. Studien undersöker huruvida man kan tala om en medial produktion av fenomenet. FrÄgan vÄr uppsats svarar till Àr om det finns en medial diskurs och hur den dÄ ser ut. Den teoretiska utgÄngspunkten i uppsatsen Àr att den vilar pÄ en socialkonstruktionistisk idé om att konstruktionen i media bestÄr av olika delar. För att undersöka sammansÀttningen har vi valt diskursanalys som teori och diskursteori som specifik metod.

The aim of this two years masterÂŽs thesis is to examine discourses about electronic books in relation to libraries that occur in the Swedish library journal Biblioteksbladet by using critical discourse analysis (CDA). The thesis also aims to discuss changes in the discourse practice, and discuss the relationship between discourse practice and social practice in the field of library and information science (LIS). A main point of CDA is that language is a form of social practice that helps shape social reality. Furthermore the concept of ideology, as understood with-in CDA, brings understanding to the way discursive events help reproduce and transform social relations of pow-er. The text samples span from 2005 up to and including 2011 and were examined by using Norman FaircloughÂŽs three-dimensional conception of discourse, which allows for interpretation of text on a linguistic, discursive and social level.The result of the analysis showed that there are several different discourses about electronic books and li-braries, none of which can be said to be particularly representative.

LÀroböcker Àr en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehÄll presenteras och formuleras Àr betydelsefullt dÄ dessa bidrar till att forma allmÀnhetens syn pÄ biologi och könsskillnader. Syftet Àr att granska och redogöra för hur djurs beteende som Àr kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga lÀroböcker utifrÄn ett genusperspektiv. Urvalet bestÄr av fyra stycken biologiböcker som anvÀnds i gymnasial undervisning i Sverige pÄ det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat pÄ de delar i lÀroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Att sjĂ€lvskadebeteende Ă€r ett fenomen som förekommer hos kvinnor stĂ„r klart för mĂ„nga av oss. Det Ă€r den bilden vi möter i den samhĂ€lleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna pĂ„ huruvida sjĂ€lvskadebeteende Ă€ven förekommer hos unga mĂ€n och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att sĂ„ var fallet. Varför talas det dĂ„ aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohĂ€lsa bland unga mĂ€n ett okĂ€nt fenomen Ă€ven hos professionella? Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mĂ€ns sjĂ€lvskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.

This Master?s thesis is an analysis of metaphors in relation to actors, and of discourses used in the copyright-debate in two major Swedish daily newspapers and one American: Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and New York Times during the years 2001-2006. We aim to answer the following questions: Which metaphors were being used in the copyright-debate to create the archetypal villain, hero, winner and loser in editorials, debate and letters to the editor in the three newspapers? Which discourses did those metaphors relate or conform to? Which similarities or differences could be found when comparing the two countries? newspapers regarding representations and constructions of villains, heroes, winners and losers in the copyright-debate? Firstly we distinguished who the actors in the debate were, following parts of Theo van Leeuwen?s actors? analysis. Secondly we distinguished which metaphors were being used to describe the actors as either villains, heroes, winners or losers.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstÄ innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lÀrarnas arbete pÄ det mÄngkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundlÀggande centrala begrepp som studien vilat pÄ. Studien har baserats pÄ samtal med sju lÀrare samt fÀltstudier vid tre mÄngkulturella fritidshem. Diskursanalys har anvÀnts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lÀrarna talar om barnen, förÀldrarna och om sitt arbete i det mÄngkulturella fritidshemmet som annorlunda i jÀmförelse med andra fritidshem.

Syftet med undersökningen Àr att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstÄ nÄgra av de problem som tycks finnas med att genomföra Àmnesövergripande undervisning. Undersökningens metod Àr litteraturstudiens och dess empiriska material bestÄr av tidigare genomförda studier och forskning kring Àmnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: LÀrardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstÀmmighet gÀllande bÄde problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det Àr inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

The empirical material of this study consisted of tweets by four leading politicians in Sweden: Carl Bildt of Nya Moderaterna, Annie Lo?o?f of Centerpartiet, A?sa Romson of Miljo?partiet and Jonas Sjo?stedt of Va?nsterpartiet. The aim of the study was to examine how they use Twitter as a political tool and what that says of the mediatization of politics. What content did they publish, how did the content differentiate between them and what political messages and other subjects occurred in their tweets? Does the political debate become fragmented because they?re only allowed to use 140 characters on Twitter? The theoretical framework and method applied for the research was based upon critical discourse analysis (CDA), with special interest in ideology and mediatized discourse.The result of the study showed that the content they published consisted mostly of criticism towards political opponents, rather than of independent political opinions.

Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hÀlsobudskap och Àr ett organ som nÄr ut till en stor population. MÄnga av de hÀlsobudskap som presenteras handlar om trÀning och fysisk aktivitet och genom medias sÀtt att framstÀlla detta skapas ideal och normer inom Àmnet. Vi anser det dÀrför vara viktigt att undersöka hur trÀning framstÀlls i ett trÀningsmagasin. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur texter om trÀning framstÀlls utifrÄn diskurser och hur budskap framstÀlls i trÀningsartiklar ur ett trÀningsmagasin. För att göra detta tillÀmpades socialkonstruktivistisk teori och kritisk diskursanalys.

Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.

Idag Ă€r medvetenheten om miljöförstöring och dĂ„liga arbetsförhĂ„llanden för anstĂ€llda större Ă€n för trettio Ă„r sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hĂ„llbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie Ă€r en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hĂ„llbarhetsredovisning, frĂ„n 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa pĂ„ eventuell förĂ€ndring över tid. Med en socialkonstruktivistisk sprĂ„ksyn anvĂ€nds delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som prĂ€glar hĂ„llbarhetsredovisningarna. Även hĂ„llbarhetsredovisningens omfattning i förhĂ„llande till Ă„rsredovisningens totala omfĂ„ng undersöks.Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med Ă„ren.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.

Inom det vetenskapliga fÀltet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov Àn mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut pÄ förestÀllningar om vad kvinnor och mÀn har för specifika behov. Dessa förestÀllningar produceras och reproduceras genom rÄdande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domÀn. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares förestÀllningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan fÄ för implikationer för den sociala praktiken.

Denna uppsats har studerat sex gymnasieskolor i Uppsalas hemsidor med syfte attundersöka och jÀmföra gymnasieskolors strategier i konkurrensen om elever i Uppsalagenom att analysera relationen mellan deras marknadsföring via hemsidor och deraspositioner i elevrekryteringens sociala struktur som tidigare studier visat pÄ. Denteoretiska utgÄngspunkten utgÄr frÄn utbildningssociologen Bourdieus begreppsarsenaldÀr begreppet strategi har varit det mest centrala begreppet. Studien har studerathemsidorna genom en kritisk diskursanalys och gymnasieskolorna har bÄde varit friskoloroch kommunala skolor. Skolorna valdes genom Emil Bertilssons (2014) sociala kartaöver elevrekryteringen i Uppsala. Skolorna studerades utifrÄn hur de beskrev sinutbildning, lÀrare, elever, tidigare elever, samarbetas aktörer, geografiska lÀget,anvÀndandet av medium och slogan.