Syftet med denna uppsats Àr att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframstÀllningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framstÀlls som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, pÄ vilket sÀtt frÄgor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning pÄ en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under Är 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som rÀknas som normalviktiga, bland annat just pÄ grund av att övervikt definieras som onormalt och dÀrmed som icke önskvÀrt. Vidare ser jag att övervikt och omoral pÄ flera sÀtt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken pÄ bristande kontroll.

Titel: ÅtgĂ€rdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivĂ„ (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta pĂ„ hur pedagoger formulerar sig i Ă„tgĂ€rdsprogram och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna behandlade hur formuleringarna i Ă„tgĂ€rdsprogrammen pĂ„verkar synen pĂ„ elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrĂ„n mitt angreppssĂ€tt. En kritisk diskursanalys gjordes pĂ„ 29 Ă„tgĂ€rdsprogram hĂ€mtade frĂ„n en skola. Alla Ă„tgĂ€rdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. ÅtgĂ€rdsprogrammen studerades utifrĂ„n tvĂ„ grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utstrĂ€ckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Syftet med studien Àr att genom diskursanalys lyfta fram exempel pÄ medias bild av kvinnan. Materialet för analysen bestÄr av artiklar som berör skönhet, kropp och hÀlsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder pÄ tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, lÀs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna dÀr vi fÄr förslag pÄ val av handlingar för att uppnÄ samma (sjÀlv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mÀnsklig tillvÀxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att vÀlja och förhÄlla sig till rÄdande explicita och implicita normer i den samhÀlleliga kontexten. Normerna bygger pÄ mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhÀllet utifrÄn hur avvikande val kring skönhet, kropp och hÀlsa bestraffas.

Kvinnors förestÀllningar om den egna kroppen Àr ett vÀlstuderat omrÄde medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar Àr mindre vanliga. UtifrÄn denna iakttagelse vÀcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga mÀn talar om den manliga kroppen samt uppmÀrksamma normer, vad som underdiskussionerna framstÄr som sanningar i de unga mÀnnens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill sÀga att individerformas och fÄr kunskap utifrÄn den kultur de befinner sig i.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vad som kan tÀnkas pÄverka rektorers beslut att tillÄta eller neka Sverigedemoraterna tilltrÀde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsÀttningar, argument och övervÀganden som rektorer pÄverkas av och baserar sina beslut pÄ. Vi har som utgÄngspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. DÀrför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhÄller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har anvÀnt oss av diskursanalys som teori och metod i vÄrt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

This thesis uses critical discourse analysis to examine how the English-speaking press in Hong Kong constructs the conflict between the political movement Occupy Central and the Chinese central government. The empirical material consists of ten articles from the region?s two largest English-speaking newspapers, Hong Kong?s oldest newspaper, the South China Morning Post, and China?s only national English-speaking newspaper, the China Daily. Building on the works of Teun van Dijk, Norman Fairclough, Ruth Wodak and John E. Richardson it examines what political ideologies that are favoured by the press and what attitude the press shows for democratic development.

Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad pÄ kritisk diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om sÀkerhetisering?) pÄ diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i japanska debattartiklar om kollektivt sjÀlvförsvar, i syfte att pÄ ett systematiskt vis ÄskÄdliggöra diskursiva analogikedjor om hot pÄ mikronivÄ. Studien övervÀger Àven det sÀtt, pÄ vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys som metod undersöka lÀrares tal om sin undervisning i idrott och hÀlsa samt syn pÄ elever med övervikt.FrÄgestÀllningar:Hur uttrycker sig idrottslÀrarna om sina generella utgÄngspunkter för undervisningen i idrott och hÀlsa?Hur beskriver idrottslÀrarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare i skolÀmnet idrott och hÀlsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio Är. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lÀrarbehörighet för grundskolan och Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjÀlp av diskursanalys som metod.ResultatLÀrarnas utgÄngspunkter för sin undervisning var frÀmst att utveckla rörelseglÀdje hos eleverna. MÄlet var att alla elever skulle utveckla ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lÀrares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framtrÀder att det ligger ett ansvar hos lÀraren att skapa en miljö som Àr individanpassad dÀr alla elever kan kÀnna sig trygga och prestera utifrÄn sina egna förutsÀttningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framtrÀdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgÄngspunkt för lÀrarnas undervisning.

When we define something as real it will also have real consequences. Media society is developing rapidly; the media?s more central role in our society means that their interpretations and portrayals of the world will have a greater impact on how we look at ourselves and our society.When Swedish Princess Estelle was born in February 2012 she was the first Swedish heir to be been born in what is known as ?the computer age?. This paper aims to examine the reporting of the birth of Princess Estelle and how it was conducted by Swedish news sites, from an ideological perspective. The study is based on qualitative method with ideational analysis and Norman Fairclough?s critical discourse analysis.In conclusion, the news sites portray a positive image of Princess Estelle?s birth and the Swedish monarchy and strengthen the status of the Crown Princess family.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring Àldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för Àldre inom Àldreomsorgen utifrÄn begrepp som makt, socialt ordningskapande och Äldersordning. För att uppnÄ detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?VÀrdigt liv i Àldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom sprÄk och text Àr en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmÀrksammar Àven att det finns icke-diskursiva element som pÄverkar diskurser i dialektik.

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used.

Sammanfattning VÄr uppsats syftar till att undersöka hur det skrivs om organisationsförÀndringar i svenska tidskrifter som riktar sig till företagsledare. Hur organisationsförÀndringar framstÀlls, hur förÀndringarna problematiseras och vad som uppfattas som naturligt och sjÀlvklart. Studiens frÄgestÀllning Àr att studera hur det skrivits om organisationsförÀndring mellan Ären 2000-2014 och den teoretiska förankringen Àr socialkonstruktionism utifrÄn Vivien Burr samt Michel Foucaults diskursanalys.De tidskrifter som valts ut som underlag för vÄr studie riktar sig mot chefer och ledare. Valet motiveras av tidigare forskning dÀr det framkommit att det Àr chefer som i de flesta fall initierar en organisationsförÀndring. En ytterligare avgrÀnsning var att enbart inkludera de tre tidskrifter med flest antal lÀsare.

Den hÀr studien har sin utgÄngspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i LÀkartidningen under slutet av 1970-talet. LikvÀl handlar den om en tid av historiska förÀndringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förÀndras. I form av en diskursanalys har jag, utifrÄn maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i LÀkartidningen strÀvat efter att upprÀtthÄlla maktrelationer och könsmaktsordning i samhÀllet..