Sökresultat:
1055 Uppsatser om Ingćende av avtal - Sida 64 av 71
Den goda lönecirkeln: Strategier i löneprocessen - medarbetare och organisation i samklang?
Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus pÄ de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnÄ syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda Àr frÀmst för att skapa en bild av dagslÀget samt för att fÄ en ökad förstÄelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar pÄ att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osÀkerhet bland bÄde chefer och medarbetare.
KlimatförÀndring och WTO : En textanalys kring WTO:s mÄngsidiga angreppssÀtt pÄ de internationella klimatförhandlingarna
Handel Àr en central del av vÀrlden i det rÄdande tillvÀxtparadigmet. För att underlÀtta handel mellan nationalstater skapades Är 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var sÄ lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frÄgor till sin organisation. DÄ WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment).
ErsÀttning vid upphovsrÀttsintrÄng enligt 54 § 1 st. URL : En momspliktig upplÄtelse / överlÄtelse eller ett skadestÄnd utan skada?
MervĂ€rdesskatterĂ€ttsligt sĂ€rbehandlas omsĂ€ttning av upphovsrĂ€tter genom tillĂ€mpning av en reducerad skattesats. I 7 kap. 1 § 3 st. 8-9 p. ML hĂ€nvisas direkt till upphovsÂrĂ€ttslagen för bedömningen av förekomsten av en upphovsrĂ€ttsligt skyddad prestation och rĂ€ttighetens övergĂ„ng.
Skatteparadis - Början pÄ slutet? : En studie om de ÄtgÀrder som vidtagits mot skatteparadis
MÄnga företag vÀljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan anvÀndas i syfte att locka till sig kompetent personal men Àven för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen gÄr ofta ut pÄ att den anstÀllde kan förvÀrva vÀrdepapper pÄ förmÄnliga villkor. Liksom andra förmÄner pÄ grund av tjÀnst utgÄr förmÄnsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjÀlp av den s.k.
Ett stödjande nÀtforum? : En analys av ungas inlÀgg pÄ BRIS disskusionsforum
Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.
Implementering av nytt Àrendesystem vid SkellefteÄ Snickericentral AB
SSC Àr Skandinaviens ledande leverantör av snickeriprodukter och specialsnickerier. SSC Àr en ekonomisk förening som idag bestÄr av 11 producenter, var och en specialist inom sitt omrÄde. Den ekonomiska föreningen driver ett sÀljbolag, SSC SkellefteÄ AB, som sÀljer och marknadsför produkterna. SÀljbolaget Àr den part som skriver avtal med kunden och Àven har en relation till kunden. Samtidigt Àr det producenterna som ansvarar för produkterna, leveranser och produktreklamationer.
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Fotbollsspelares arbetsrÀttsliga stÀllning i Sverige
Idrottsjuridiken Àr ett underutvecklat rÀttsomrÄde i Sverige och inom ÀmnesomrÄdet finns mÀngder av frÄgor som behöver analyseras ytterligare. En sÄdan frÄga Àr omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrÀttsliga rÀttigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp pÄ arbetsmarknaden som i mÄnga avseenden skiljer sig frÄn normen av ?vanliga? anstÀllda. NÄgon svensk rÀttspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.
Hyrköp av fast egendom - ett giltigt förvÀrv av fastighet? : En studie av hyrköpets innebörd och rÀttsverkningar
Hyrköp av fast egendom Àr en relativt ny företeelse pÄ fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebÀr att en hyresgÀst trÀffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrÀtt. OptionsrÀtten innebÀr att hyresgÀsten, ?hyrköparen?, ges en rÀtt att inom optionstiden förvÀrva fastigheten i frÄga.Sedan lÀnge har fastighetsrÀtten i Sverige varit kringgÀrdat av formkrav. Formkravets primÀra syfte har varit att inte belasta köpare och sÀljare mer Àn nödvÀndigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvÀrv skall komma till stÄnd.
Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015
I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.
Uppe bland molnen ? Hur affÀrssystemleverantörer hanterar de huvudsakliga riskerna med Cloud Computing.
IT-vÀrlden Àr under stÀndig förÀndring, en lösning som var tÀnkbar för tio Är sedan Àr nukanske förÄldrad. Ett alternativ som de senaste Ären har vÀxt sig större inom IT-vÀrlden ÀrCloud Computing. Att lÀgga ut delar eller hela affÀrssystemet i en molnbaserad tjÀnst viainternet Àr i dagslÀget fullt möjligt. Det kan leda till kostnadsreduceringar gentemot etttraditionellt affÀrssystem dÄ företaget inte behöver spendera pengar pÄ egna servrar förlagring. Det Àr Àven flexibelt i det hÀnseendet att företaget kan bestÀmma sjÀlv hurmycket lagringutrymme de vill ha.
Nyckelfaktorer för mikroproduktionsmarknaden av elektricitet i Sverige
DÄ elbranschen Àr positiv till en utveckling som leder till att allt fler elkunder ocksÄ blir sin egenelproducent finns det anledning att undersöka vilka nyckelfaktorer som finns pÄmikroproduktionsmarknaden i Sverige. I studien genomfördes en kartlÀggning av elmarknadensaktörer och regelverk samt en socioteknisk och en berÀkningsteknisk analys. Den sociotekniskainnefattade de omvÀrldsfaktorer som pÄverkar elmarknaden för mikroproduktion idag samt vidinförandet av nettodebitering. OmvÀrldsfaktorerna som har undersökts Àr de politiska, ekonomiska,sociokulturella, tekniska, legala och ekologiska aspekterna. I den berÀkningstekniska delengenomfördes tvÄ lönsamhetskalkyler, en för en aktuell fastighet i Norra DjurgÄrdsstaden dÀrÄterbetalningstiden och en potentiell vinst studerades utifrÄn ett flertal olika förÀndringsfaktorer.
En studie av Kiruna Wagons verksamhet: frÄn projektkaos till
stabilt bolag
Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affÀrsidén att tillverka och underhÄlla malmvagnar. Under vÄren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att pÄbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle fÀrdigstÀllas under vÄren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samrÄd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen.
En studie av Kiruna Wagons verksamhet: frÄn projektkaos till stabilt bolag
Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med
affÀrsidén att tillverka och underhÄlla malmvagnar. Under vÄren 2005 slöts
ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att pÄbörja
tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar
som skulle fÀrdigstÀllas under vÄren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod
för utveckling av malmvagnskorgen i samrÄd med LKAB och Kiruna Wagon. K-
industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod
för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen.
DÄ denna provserie genomfördes upplevde Kiruna Wagon att tillverkningen
inte fungerade tillfredstÀllande.
Banklojalitet ? En studie om hur tre banker arbetar för att skapa lojala och trogna kunder
I dagens samhÀlle har konsumenter en betydligt större makt Àn tidigare, deras krav ochförvÀntningar har förÀndrats vilket gör det betydligt lönsammare för företagen att behÄlla sinanuvarande kunder Àn att skaffa nya. Massmarknadsföring fungerar inte lÀngre eftersomföretagens produkter i stor utstrÀckning Àr homogena vilket innebÀr att företagen mÄste arbetaför att skapa lojala och trogna kunder. Företagen kan inte lÀngre utgÄ frÄn att deras varumÀrkesÀljer produkten. Att definiera lojalitet har dock varit svÄrare Àn vad man kan tro, en delforskare ser en stark koppling till kundtillfredstÀllelse medan andra menar att den slutsatsen Àrförhastad eftersom mÄnga kunder kan vara tillfredstÀllda men ÀndÄ agera illojalt. Oberoendeav definitionen Àr alla författare inom Àmnet överens om att skapandet av lojala kunder Àrnyckeln till framgÄng i den alltmer hÄrda konkurrensutsatta marknaden.