Skatteparadis - Början på slutet?
En studie om de åtgärder som vidtagits mot skatteparadis
Många företag väljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan användas i syfte att locka till sig kompetent personal men även för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen går ofta ut på att den anställde kan förvärva värdepapper på förmånliga villkor. Liksom andra förmåner på grund av tjänst utgår förmånsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjälp av den s.k. värdepappersregeln som finns i 10:11 IL. Enligt värdepappersregeln ska förvärv som utgör värdepapper tas upp till beskattning det beskattningsår då förvärvet sker. Det finns även optionsprogram som inte utgör värdepapper utan endast är ett avtal som ger den anställde en rätt att i framtiden förvärva värdepapper, s.k. personaloption. Denna typ av förmån ska beskattas när rätten utnyttjas. Efter förvärvet blir värdepappren en kapitaltillgång som ska beskattas i inkomstslaget kapital. För att företagen ska nå sitt syfte med incitamentprogrammen är många av dessa förvärv förenade med vissa begränsningar i förfoganderätten. Dessa inskränkningar kan vara i form av exempelvis överlåtelseförbud eller krav på fortsatt anställning. I vissa fall kan det då vara svårt att avgöra om instrumentet kvalificerar som värdepapper eller ej. I lagstiftningen finns ingen klar och tydlig definition av begreppet värdepapper. Tidigare praxis ger inte heller någon vägledning i var gränsen går för att utgöra värdepapper. Det är framförallt detta gränsdragningsproblem som har lett till diskussion. För anställda som får erbjudande om att delta i ett incitamentprogram är det viktigt att ha klart för sig vilka beskattningsbara konsekvenser programmet för med sig. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för de beskattningsbara konsekvenserna för incitamentprogram som avser aktieoptioner och aktier med inskränkningar i förfoganderätten. I syfte att utreda gällande rätt har jag använt mig av rättsdogmatisk metod. I uppsatsen redogörs först och främst vilka lagregler som blir tillämpliga. Värdepappersregeln kompletteras med andra relevanta lagregler. Bland annat gjordes ändringar i lagen från och med 2009 vad gäller beskattning av personaloptioner vid utlandsflytt. Lagen ändrades för att vara bättre anpassad till EU-rätten. Utöver lagreglerna analyseras i uppsatsen ett antal rättsfall från Regeringsrätten som jämförs med äldre praxis. Rättsfallen gäller förhandsbesked som överklagats av Skatteverket. En reflektion utifrån rättsfallen är att det till stor del är civilrättsliga regler som är avgörande för om värdepappersregeln blir tillämplig. Besluten i rättsfallen kan ha fört med sig att rättsläget till viss del har klarnat.