Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

Stift elsen FÀrgfabriken har under de senaste Ären arbetet med ett projekt kallat Stockholm on the Move. De har samlat stadsbyggnadsaktörer och Stockholms invÄnare för att diskutera de kommande utmaningarna som stadens infrastrukturutveckling stÄr inför. Ambitionen har varit att informera och vÀcka debatt för nÄgra av de frÄgestÀllningar som regionen möter. Projektets fysiska form representeras av den utstÀllning som under fyra mÄnader fanns pÄ plats i FÀrgfabrikens lokaler. Detta arbete syftar frÀmst till att undersöka pÄ vilket/vilka sÀtt utstÀllningen engagerat deltagarna i projektet, och vilka förutsÀttningar för dialog, debatt, medborgardeltagande och medborgarinflytande som skapats. Studien bestÄr av tre delar, dÀr den första bestÄr av intervjuer med initiativtagarna till projektet; FÀrgfabriken och KTH.

I byggprocessen kan saker och ting gÄ fel och det Àr inget ovanligt att nÄgot byggs och senare anvÀnds pÄ ett helt annat sÀtt Àn vad det var tÀnkt frÄn början. TrÀd kan med tiden utvecklas till att utgöra stora problem genom att kronan vÀxer in mot fasaden av byggnader eller att rötterna trÀnger in i ledningar. Varför uppstÄr den hÀr typen av projekteringsmissar fortfa-rande nÀr vi bör ha lÀrt oss för lÀnge sedan?Syftet med arbetet blev dÀrför att ta reda pÄ var i byggprocessen som felen uppstÄr. Dessut-om presenteras en sammanstÀllning av Äterkommande projekteringsmissar i offentliga ute-miljöer.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förstÄelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lÀrandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmÀrksammat vissa orovÀckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhÀllsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket pÄ kort tid och idag tillÀmpas projekt pÄ regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmÀrker sig genom diffusa och abstrakta mÄl. Detta beror frÀmst pÄ att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt Àn de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, dÀr projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt Àr samhÀllsnyttan istÀllet i centrum, men trots detta finns en vÀl utbredd tendens att bedöma projekten utifrÄn samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Uppdraget som lÄg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utstÀllning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pÄlÀrande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. MÄlet med arbetet Àr att föreslÄ hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsÀttningar för lÀrande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen bestÄr av en studie av litteratur med syfteatt fÄ en övergripande bild av den forskning som berör lÀrande pÄ museer. MÄlet var att belysaviktiga aspekter för lÀrande pÄ museer.

Detta examensarbete syfta pa? att automatisera en paketeringsprocess av mynt som idag utfo?rs manuellt av personalen pa? fo?retaget Loomis. Det automatiserade konceptet som kommer presenteras fo?r fo?retaget skall kortfattat klara av att paketera deras va?rdepa?sar med myntenheter.Projektet startar med att skapa en fo?rsta?else fo?r vad som skall utfo?ras pa? fo?retaget och vilka problem som finns idag. I arbetets fo?rsta fas utfo?rs samtal med beho?rig personal da?r noggrann dokumentation och granskning om hur arbetsmetodiken utfo?rs fo?r tillfa?llet.Efter att tillra?ckligt med fakta hade samlats bo?rjade na?sta fas med informationsinsamling.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Denna undersökning syftar till att kartlÀgga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den pÄverkar det konstnÀrliga innehÄllet hos kulturverksamheterna som Àr verksamma inom kommunen. Detta Àr en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign dÀr primÀrdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som pÄ nÄgot sÀtt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjÀnstemÀn och verksamhetschefer pÄ kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, MÄngkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som anvÀnts verkar med bakgrund till de reformativa förÀndringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, dÀr kultur och ekonomi nÀrmar sig varandra allt mer. UtifrÄn institutionaliserade idéer skapas en vÀxelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.