Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrÄn teori, stÀrkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara pÄ hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. UtifrÄn helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har tvÄ förmÄgor, empatisk förmÄga samt förmÄgan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmÄgor Ätnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. NÀr osÀkerheten i en organisation Àr stor finns ett behov av förstÄelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och vÀxer sig starka genom detta.

 Syftet med vÄr undersökning var att uppmÀrksamma och synliggöra den matematik som barnen lÀr sig pÄ fritidshemmet. Vi valde att genomföra vÄr undersökning genom enkÀter och intervjuer för att fÄ sÄ vÀl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv pÄ vÄr undersökning. I enkÀtundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade tvÄ av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen pÄvisar att det matematiska lÀrande som sker pÄ fritidshemmet i första hand sker genom informellt lÀrande i olika autentiska aktiviteter. Det Àr den vardagsnÀra och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka konsulters lÀrande i arbetet och om det finns nÄgra gemensamma, eller individuella, drivkrafter eller motiv bakom de eventuella insatser som görs för lÀrande. Studien undersöker Àven hur lÀrande anvÀnds för att som konsult göra sig anstÀllningsbar.Teori: Det finns oÀndligt mycket forskning och skolbildningar som berör lÀrande. LÀrande Àr nÄgot som kan ske bÄde formellt, planerat och informellt, spontant i det vardagliga arbetet. För att skapa en förstÄelse för hur lÀrandeprocesser fungerar behöver vi skapa en förstÄelse för lÀrandets helhet, det vill sÀga hur lÀrande drivs, motiveras och samordnas för individer.Metod: Genom sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer kunde det empiriska material för studien samlas in. Intervjupersonerna valdes ut i relation till frÄgestÀllningen och syftet för studien.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka studerandes musikskapande. Deras beskrivningar relaterades till den kompositoriska processen. Ett delsyfte var att studera skillnader i detta avseende mellan studerande med olika musikbakgrund. Deltagarna gick en fristÄende kurs i musikskapande dÀr de komponerade och framförde musik. Med utgÄngspunkt i löst strukturerade intervjuer, processprotokoll samt inspelade kompositioner sökte jag förstÄelse för den kompositoriska processen och förutsÀttningarna för den.

Ett av mÄlen i skolans lÀroplan Àr att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmÄga att kunna anpassa sprÄket beroende pÄ den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man Àr vanligt förekommande i det svenska sprÄket. Att översÀtta detta ord fordrar en förstÄelse av situation sÄvÀl som av register. Undersökningen gÄr ut pÄ att ta reda pÄ hur eleverna hanterar översÀttningen av man och om de vet nÀr situationen fordrar formellt eller informellt sprÄk.

LÀroplanen (Lgr11) anser att bild Àr en viktig del i mÀnniskors liv nÀr det gÀller att lÀra sig olika saker men Àven hur mÀnniskan upplever sig sjÀlv och andra. Bild Àr nÄgot vi möter dagligen i vÄra liv bÄde inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien Àr att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn pÄ planering av estetiska lÀrprocesser (bild) i verksamheten, utifrÄn lÀroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger anvÀnder bild för att frÀmja barnens lÀrande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem dÀr frÄgorna kretsade kring bild som lÀrande, kommunikationsmedel och utveckling.

Syftet med studien var att se hur lÀrande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn pÄ lÀrande, som hör samman med att projektets resultat anvÀnds i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus lÄg pÄ respondenternas upplevelser och deras egen syn pÄ det intrÀffade. Projektet som undersöktes var LÀrande vÀntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar lÀn och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Formal writing is an essential part of teaching Swedish and is fundamental for higher education and professional career. The aim of my essay is to research what didactic methods Swedish teachers utilizes in upper secondary school to improve students' abilities to write formal texts. I will also examine students? project papers in an attempt to measure the extent of formal word choice.  In the presentation of the literature I decided to use, for example, Per Olov Svedner?s perspective on writing as a process, Siv Strömquist?s manuals for essay writing and various literature regarding linguistic correctness and essay layout. Interviews with three upper secondary school teachers reveals that active feedback is a basis for students development regarding formal writing in both school and professional career.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.