Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.

Studies syfte var att undersöka hur enheter organiserar sig nÀr det uppstÄr gemensamma arbetsuppgifter. För att uppnÄ syftet har arbetsmetoden samordnad delgivning studerats. Samordnad delgivning Àr en arbetsmetod dÀr enheter inom Kronofogden förvÀntas att delge varandras Àrenden, vilket i lÀngden innebÀr att enheterna mÄste samarbeta. Detta ha visat sig problematiskt. För att undersöka denna problematik har studiens frÄgestÀllningar varit: 1.

Syftet Àr att analysera hur svenska innovationsinriktade företag arbetar med innovationsprocesser och vad de gör för att innovationsprocesser ska 1) initieras 2) hanteras och 3) kommersialiseras. Empirin Àr byggd pÄ fyra studier med företag som alla genomgÄtt innovationsprocesser.  Empirin behandlas tematiskt i resultat- och analysdelen utifrÄn följande teman: bakgrund och sammanhang, idéer och möjligheter uppstÄr, idéer och möjligheter vÀljs, idéer och möjligheter exploateras samt företagsstorlek. De centrala teorierna och modellerna i denna studie Àr Model of Corporate Entrepreneurship, Idéers uppkomst, Evolutionary Theory samt Skillnader mellan stora och smÄ företag.Slutsatserna Àr att varje fall och varje innovationsprocess har sitt eget karakteristika dÀr mÄnga faktorer som stÄr utanför företagens kontroll spelar in. Gemensamma faktorer bland de fyra fallen i deras sÀtt att arbeta med innovationsprocesser med avseende pÄ initierande, hanterande och kommersialiserande av innovationsprocesser kan dock skönjas.

I en mer konkurrenskraftig vÀrld mÄste anstÀllda arbeta snabbt och effektivt för att generera vinst Ät företagen. Fokus skiftar frÄn vÀlmÄende av sina anstÀllda till företagets ekonomiska resultat. En negativ konsekvens av detta kan vara att kollegor och chefer inte investerar tid och energi för att hjÀlpa nyanstÀllda att utveckla sin kompetens. För att motverka detta krÀvs det att företagen satsar pÄ sina anstÀllda, exempelvis genom mentorskap.Syftet med denna studie Àr att ge förbÀttringsförslag pÄ mentorskap inom svenska teknikföretag, genom att genomföra en fallstudie pÄ företagen Grontmij AB och Ericsson AB. Studiens huvudfrÄga Àr: Hur kan mentorskapen inom svenska teknikföretag förbÀttras? Studien ger en inblick i hur mentorskap kan och bör anvÀndas i praktiken.Mentorskapsformer som har tagits upp i detta arbete Àr formellt och informellt mentorskap, med en intern eller extern mentor.

Abstrakt Wikner, E. (2015). FörutsÀttningar för vuxnas lÀrande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i GÀvle. Detta arbete Àr en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsÀttningar för lÀrande Àr vid tre specifika lÀrandesituationer i samhÀllet samt att undersöka hur förutsÀttningarna varierar beroende pÄ vad det Àr man ska lÀra sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrÄn en observationsguide vid tre icke-formella lÀrandesituationer.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Bakgrund: LÀrande betraktas idag vara av hög relevans nÀr det gÀller organisationers utveckling och konkurrenskraft pÄ marknaden pÄ grund av den snabbt förÀnderliga omgivningen. I en lÀrande organisation ses lÀrandet som ett medel för att skapa en förÀndringsbenÀgenhet inom organisationen, skapa innovation, anpassa sig efter omgivningen samt för att skapa konkurrensfördelar. Det finns ingen entydlig definition av organisatoriskt lÀrande och inte heller hur organisationer agerar eller bör agera för att uppnÄ detta.Syfte: Studien har ett tvÄdelat syfte: För det första syftar den till att undersöka konstruktionen av organisatoriskt lÀrande med avseende pÄ sÄvÀl planerade som oplanerade aktiviteter. Detta för att se vad som karaktÀriserar lÀrandet och hur aktiviteterna bidrar till att medarbetarna lÀr. För det andra syftar den till att lÀmna rekommendationer som bidrar till förbÀttringar av lÀrandet.Metod: För att besvara vÄrt syfte har en kvalitativ fallstudie utförts genom semistrukturerade intervjuer och observationer pÄ Àldreboendet Rosen.

Under de senaste Ären har anvÀndandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan pÄ senare Är ocksÄ för företag. MÄnga företag ser det idag som en sjÀlvklarhet att finnas representerade pÄ Facebook dÀr de kan ha direktkontakt med kunder. Det Àr dock lÀtt att fÄ en kÀnsla av att mÄnga företag uppmÀrksammat Facebooks popularitet och kÀnner krav pÄ att finnas dÀr, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön.En trend Àr att i kommunikationen med mÀnniskor pÄ Facebook vara vÀldigt informell och avslappnad.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syftet med detta examensarbete har varit mÄngfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen pÄ sina program, generellt sett och i samhÀllskunskap A. I detta har vi Àven undersökt skillnader mellan mÀns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de Àr nöjda med inflytandet pÄ sin utbildning. Slutligen Àr syftet att skapa en modell för utvÀrdering av elevinflytande.Undersökningen Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning, som vi har genomfört pÄ fyra program, pÄ en gymnasieskola i Mellansverige.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.