Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur erfarna gitarrister utvecklas och lÀr sig att spela sitt instrument, synliggöra olika individuella kompetenser och lÀrstilar samt visa pÄ vilka konsekvenser detta fÄr i rollen som musiker, men ocksÄ som pedagog.FrÄgestÀllningarna handlar om hur olika gitarrister lÀr sig sitt instrument utifrÄn ett figuralt eller formellt tillvÀgagÄngssÀtt med anknytning till musikalisk- rytmisk intelligens, vad som hÀnder nÀr man övar utifrÄn sina minst utvecklade kompetenser och varför det Àr bra att som pedagog och musiker kÀnna till olika lÀrstilar. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar diskuterar vi vÄra skillnader som gitarrister och individer utifrÄn teorin om multipla intelligenser, definierar vÄra olika lÀrstilar och vad för typ av lÀrande som har Àgt rum i vÄr undersökning.Arbetet grundar sig i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och konstruktivistisk lÀrandeteori. Litteraturen som vi har förankrat arbetet i kommer frÄn Howard Gardner, Knud Illeris, Barbara Prashnig. Vi anvÀnder ocksÄ studiematerial frÄn Jerry Bergonzi och ?EartrainingHQ.com?.För att besvara frÄgestÀllningarna har vi genomfört en praktikbaserad studie pÄ hur vi sjÀlva arbetar för att utveckla de omrÄden dÀr vi funnit uppenbara utmaningar.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Forskning har visat att den psykiska ohÀlsan bland unga i Sverige har ökat och det Àr viktigt att problematik uppmÀrksammas tidigt sÄ att rÀtt hjÀlp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som Àr verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

AnstÀllda i det studerade kunskapsföretaget verkar undervÀrdera vikten av det ledarskap den formelle ledaren utövar. Detta har vi illustrerat med en egenhÀndigt konstruerad ?tonÄringsmetafor?. Vidare har vi kommit till slutsatsen att informella ledare och en stark företagskultur Àr faktorer som pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan komplettera ovan nÀmnda ledarskap..

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Forskning har visat att den psykiska ohÀlsan bland unga i Sverige har ökat och det Àr viktigt att problematik uppmÀrksammas tidigt sÄ att rÀtt hjÀlp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som Àr verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.