Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.

Vi har valt att inrikta oss på småföretag, och hur informationen från deras ekonomisystem används i samband med beslutsfattande, vi har även tittat på om det finns andra informationskällor som beslutsfattarna använder sig av än de formella som till exempel ett ekonomisystem utgör. I problemdiskussionen framgår det att den formella informationen påverkas av den informella informationen. För att skapa en inblick i hur informationsanvändandet vid beslutsfattande såg ut valde vi att göra fyra fallstudier på småföretag. Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär samt i form av en fallstudie. För att samla in empirin till denna studie gjordes personliga intervjuer med Vd:n i de olika företagen.

Den 12 juni 2014 lämnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebär att svenska bolags tidigare års underskott ska reduceras till hälften. Framställningens syfte är att utreda huruvida denna reducering står i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare års underskott från en näringsverksamhet dras av. I 2 kap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hänsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lärande. Studien har utgått ifrån frågeställningar kring förskollärares tankar om och arbetet med fokus på det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan påverka förskollärarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestå av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.Förskollärarna i min studie ansåg att alla barn är olika och därför kan också behoven för omsorg, utveckling och lärande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med föräldrar skapar förutsättningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen..

Uppsatsens syfte är att ur ett personalperspektiv undersöka och beskriva kunskapsläget i äldreomsorgsarbete inom hemtjänsten med brukare som har alkoholproblematik. Syftet belyses via följande frågeställningar; 1) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren generellt i forskningen? 2) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen? 3) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren med alkoholproblematik i forskningen? 4) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen om brukaren har alkoholproblematik? För att besvara frågeställningarna valdes selektiv kunskapsöversikt som består av 11 utvalda primärdokument. Syfte och frågor i vår uppsats analyserades och besvarades via socialkonstruktionistisk och DBO-teorin, en handlingsteori. Resultatet av uppsatsen visar att: relationen mellan personal och brukare är avgörande för brukarens självbestämmande och livskvalitet.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

För att få personalen på en arbetsplats att trivas och må bra bör en mängd faktorer tas i beaktande. Faktorer som beskrivs som viktiga är rolltydlighet och rollkonflikter, balans mellan krav och kontroll, upplevelsen av socialt stöd och balans mellan ansträngning och belöning. Då syftet med studien var att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har ett samband med hälsan hos personal inom vård och omsorg användes en enkät som mätte alla ovanstående områden. Denna enkät kompletterades med frågor gällande kontakten med vårdtagarna. Enkätundersökningen (n = 80) följdes även upp av kvalitativa intervjuer (n = 4).

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Syftet med studien var att ta reda på hur enhetschefer inom äldre- och handikappomsorgen uppfattade utbildningens betydelse i yrkesutövandet. Studien vill belysa vilken kunskap och kompetens enhetscheferna har och hur den används i deras yrkesverksamhet. Vidare undersöktes förekomst av skillnader eller likheter i enhetschefernas uppfattning om deras utbildningsbakgrunds relevans i yrkesutövandet, beroende på om de hade en yrkes- eller en teoretisk examen. Vi använde oss av intervjuer för att möjliggöra följdfrågor. I bakgrunden behandlades bland annat sociala omsorgsprogrammets utveckling, en beskrivning av de teoretiska utbildningarna, enhetschefsyrket och dess utveckling, ämnet social omsorg och yrkessocialisation.

Vårt syfte är att skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan tar ansvar och arbetar för att möta barn som befinner sig i krissituationer, så att tryggheten och lärandet hos det enskilda barnet och gruppen tas tillvara. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) innefattar mål om att lägga grunden för ett livslångt lärande, där verksamheten ska erbjuda en trygg och lärorik miljö för alla barn som deltar och där även omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Vår problematisering är hur dessa mål kan uppfyllas då ett eller flera barn befinner sig i krissituationer eftersom tryggheten kan raseras och lärandet bli hämmat. För att komma fram till vårt resultat och besvara vårt syfte har vi utgått från tre forskningsfrågor och använt kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av vår problematisering är att omsorg, fostran och lärande i krissituationer kan bilda en helhet därför att de är beroende av varandra även om de olika delarna inte tar lika stort utrymme.

Syftet med denna studie är att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frågeställningar som använts är: Hur upplever enhetschefer innehållet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer använts. De som intervjuats är enhetschefer inom ett verksamhetsområde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett väldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

Sweden has an obligation to report child abuse suspicions to Social Services. According to Socialtjänstlagen (swedish constitution) 1 § Chapter 14, all employees in agencies affecting children, such as schools, have a responsibility to report their suspicions. Research shows that many abuses are not reported. The consequence of this is that Social Services does not hear about all cases of abused and harmed children. One profession where reporting is mandated is school counselors.

Abstrakt Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera problem som kan uppstå vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tät stadsbebyggelse som genomskärs av en kommungräns. När kommuner tvingas samarbeta över kommungränser uppstår en problematik, eftersom båda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa gräns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik där mellankommunal samordning varit ett centralt tema. Tillvägagångssättet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av två detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare från Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhållandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.