I Sverige har det under de senaste årtiondena skett en samhällsutveckling som delvis har bidragit till att många människor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i särskilt stor utsträckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anställda som istället sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anställda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur anställda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka åsikter arbetsgivaren har kring detta område samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen på desamma kan komma att påverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skånska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att få två olika perspektiv på det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanställt och analyserat med hjälp av mitt teorikapitel, som bland annat innehåller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslångt lärande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det råder brist på främst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anställdas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anställda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har råd att anställa mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur boendemiljön är utformad och se till vad personal tänker angående detta, för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansats där det gjorts intervjuer med en omfattning av totalt sju personer. De frågeställningar vi utgick från i studien var: vilken syn har personalen på en bra boendemiljö för personer med en demens, och vilka kunskaper har personalen i sitt arbete med demenssjuka personer. Studien visar att en bra boendemiljö är en hemlik miljö. De demensboenden som ingår i denna studie är mer eller mindre anpassade för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige drabbas årligen ungefär 250 ? 300 barn mellan 0 ? 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera.SyfteAtt belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod.

Today?s society has become a society of information were communication has become more important to manage, both for companies and for the person as an individual. If you want your message to be successful you have to plan your communication and also evaluate the result. The administration of health and care in Karlstad had already planned and performed an information campaign, ?Vård & omsorg ? Mer än ett jobb? (translation ?Health & care ? More than a job?), and therefore we got the assignment to investigate the rate of success.The investigation is based on both theory and empiric.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera problem som kan uppstå vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tät stadsbebyggelse som genomskärs av en kommungräns. När kommuner tvingas samarbeta över kommungränser uppstår en problematik, eftersom båda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa gräns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik där mellankommunal samordning varit ett centralt tema. Tillvägagångssättet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av två detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare från Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhållandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Vi lever idag i ett samhälle i ständig utveckling vilket ställer krav på verksamma företag att konstant driva på den egna utvecklingen. I detta arbete är kompetenta och kunniga medarbetare viktigt, men det är enligt Rekryteringsenkäten 2012 (Svenskt Näringsliv, 2012) svårt för företagare att anställa den kompetens de behöver. Om inte kompetensen finns på arbetsmarknaden är intern kompetensutveckling ett möjligtalternativ för att ta fram den kompetens som efterfrågas och detta är något som det årligen investeras stora summor i. Vilken effekt dessa investeringar har på företagen är dock något som inte utvärderas i någon större utsträckning (Pineda, 2010) vilket leder till att pengar riskerar att upprepade gånger investeras i overksamma insatser. Hur kan detta åtgärdas? Det finns ett flertal teoretiska modeller för utvärdering av kompetensutveckling, men det saknas empirisk forskning som visar hur företag arbetar med området och det är denna lucka uppsatsen bidrar till att fylla.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

En massa människor vet vad sociala medier kan göra, det är nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen är att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagsläget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras på problemen för att förbättra internkommunikationen. Studien är baserad på kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom området. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och ställts mot experters syn på sociala medias egenskaper. Resultatet är att sociala media erbjuder både positiv och negativ påverkan på internkommunikationen.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk Vt 2011, SSA 133Handledare: Sofia Tingsell och Eva Lundin.

Omsorgen är en viktig del av den svenska välfärden. Svårigheterna finns i låg status och låga löner, vilket arbetet omfattas av. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur personal inom omsorgen av begåvningshandikappade upplever arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. För genomförandet användes en kvalitativ metod. Tio intervjuer med teoretisk koppling till motivationsteorier genomfördes.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Med en syn på barnet som aktivt och kompetent (Kampmann, 2004) och en ny läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) som betonar lärande framför omsorg och omvårdnad (Halldén, 2007) är frågeställningen i detta arbete vilka möjligheter till avskildhet och vila barnen erbjuds, och själva kan ta sig, under förskoledagen. Detta har studerats genom enkäter, observationer och intervjuer som sedan samanalyserats. Resultatet visar att barnen i liten utsträckning utöver den traditionella ?vilan? erbjuds avkoppling. Det visar också att ?vilan? inte alltid är den lugnaste stunden under dagen.

Introduktion Alla samtal karaktäriseras av en önskan att förstå varandra och av ett samarbete för att nå dit. Det är välkänt att samtal mellan personer med nedsatt kommunikationsförmåga och normaltalare ofta är ojämlika och att deltagaren utan funktionsnedsättning dominerar samspelet. Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga vardagliga kommunikationssituationer där en deltagare med kommunikativt funktionshinder interagerar med olika samtalspartners. Metod: I studien deltog två förskolebarn som använder tecken som alternativ och/ eller kompletterande kommunikation, TAKK. Barnen filmades i vardagliga miljöer hemma och på förskolan med olika samspelspartners. Materialet analyserades utifrån principer från Conversation Analysis. Resultat: Flera fenomen framkom som stöder tidigare forskningsresultat. Samtalens innehåll utgick till stor del från ett här- och nuperspektiv.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.