Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi fÄr vÄra sopor hÀmtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vÀgarna underhÄlls, barnen har tillgÄng till dagis- och skolverksamhet och vÄra Àldre har tillgÄng till Àldreomsorg. MÄlet med den kommunala verksamheten Àr att producera service/nytta inom omrÄden som anses vara gemensamma angelÀgenheter för oss kommuninnevÄnare. För att Ästadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs dÄ denna omfattande verksamhet som berör oss alla i sÄ stor utstrÀckning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att pÄ sÄ vis öka den allmÀnna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats pÄ personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjÀnstemÀn inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstÄs som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet Àr en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnÄ ett eller flera strategiska mÄl. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning Àr ett verktyg som tillÀmpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillÀmpa ansvarsredovisningens egenskaper pÄ korrekt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Syfte: Att fÄ en djupare förstÄelse för vilka problem som finns med det arbetsplatsförlagda lÀrandet för byggelever pÄ gymnasieskolans byggprogram. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat för att fÄ besvarat i min undersökning Àr: 1. Vilka problem finns med hur handledarskapet ser ut pÄ byggföretagen?2. Vilka problem finns med matchningen mellan gymnasieskolans teoretiska undervisning jÀmfört med det som eleven fÄr utföra?Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ undersökning dÀr data samlats in genom personliga intervjuer med chefer och handledare pÄ byggföretag.Resultat: Det framgÄr i studien att handledarna oftast Àr outbildade inom handledarskapet och att detta med stor sannolikhet Àr relaterat till att handledarutbildning inte efterfrÄgas frÄn skolans sida och att relevant information om handledarutbildningar inte tillhandahÄlls gentemot byggföretagen. Samtidigt finns ett problem i att byggarbetsplatserna har tidsbrist, vilket kan yttra sig i att Àven om man försöker arbeta med god pedagogik sÄ finns inte tiden för detta alla gÄnger. Hur man ska göra för att överkomma detta framgÄr inte i studien.

I den hÀr studien lyfter författarna ett i dagens samhÀlle, aktuellt och viktigt Àmne. För att kunna bemöta elevers olika behov anvÀnder sig matematiklÀrare av olika strategier och studien belyser nÄgra strategier som anses vara framgÄngsrika av en grupp med lÀrare. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om och ökad förstÄelse av lÀrares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som frÀmjar lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ feedback/ Äterkoppling. En kvalitativ ansats tillÀmpas för att lyfta fram mönster och variationer hos nÄgra lÀrare genom intervjuer och öppna frÄgor.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur Äterkoppling anvÀnds i skrivandet av texter i Ärskurs ett i Àmnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. Det problemomrÄde som framförs i texten Àr att Äterkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lÀrande, trots detta upplevs det som att det inte lÀggs sÄ mycket fokus pÄ Äterkoppling. Resultatet visar pÄ att vid skrivande av texter i Ärskurs ett Àr det endast den muntliga Äterkopplingen som gÄr att urskilja. UtifrÄn vÄrt empiriska material ser vi att den skriftliga Äterkopplingen Àr helt utebliven.

Massmedier utmÄlar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försÀmrats jÀmfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartlÀggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartlÀggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstÄs av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallÀrare och specialpedagoger beskriver matematiksvÄrigheter samt om hur de upptÀcker, kartlÀgger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvÄrigheter.

Ett vÀgprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrÄdsprocesser, dÀr resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrÄdsprocess Àr att alla aktörers Äsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandadeparterna ska kunna fatta ett beslut.Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrÄdsprocessen för ett vÀgprojekt, E4:ans delstrÀcka mellan Uppsala-LÀby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bÀttre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material frÄn VÀgverketsarkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna.Min teoretiska utgÄngspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhÀllsplanering.Resultatet visade att besluts- och samrÄdsprocessen har varit bristande i demokrati och hÀnsynstagande av de olika aktörernas Äsikter, har varit dÄligt frÄn projektörens, i det hÀr fallet VÀgverkets, sida. VÀgverket har genomfört projektet utifrÄn dess egna preferenser och har i stort sett inte givit nÄgra kompromisser till de andra aktörerna. AllmÀnheten kÀnner sig missnöjda och besvikna, det var mÄnga som drabbades hÄrt av vÀgens strÀckning.Kommunerna och LÀnsstyrelsen fick kÀnslan av att det har pÄgÄtt en informell process hos VÀgverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vÀgens dragning..

Bedömning och betygsÀttning Àr ett stÀndigt diskuterat Àmne inom lÀrarkÄren och det finns inga tydliga svar pÄ hur arbetet med det ska gÄ till. Syftet med denna studie var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur Ätta lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med bedömning och betygsÀttning. Syftet uppnÄs med tre olika frÄgestÀllningar som rör lÀrarnas uppfattningar kring bedömning och betygsÀttning, bedömningar som ligger till grund för betygen samt vad som pÄverkar lÀrarnas bedömningar. Metoden som anvÀnds i studien var av kvalitativ art och genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.Den insamlade empirin analyserades med studiens utvalda teoretiska utgÄngspunkter som rör lÀroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori (community of practice). Resultatet som framkom i studien var att lÀrarna upplevde en stor tolkningsfrihet nÀr det kommer till lÀroplanen och hur undervisningen planerades.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gÀller elevens lÀrande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lÀrare verksamma i Ärskurs fem, samt tvÄ elever i lÀrarnas respektive klass. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod dÄ det Àr mÀnniskors uppfattningar som vi Àr ute efter i vÄr undersökning. FrÄn resultaten i vÄr studie drar slutsatsen att lÀrare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna Àr av betydelse för elevens lÀrande. Det som lÀrarna och eleverna i undersökningen nÀmnt vara av betydelse för elevens lÀrande Àr att de under det individuella utvecklingssamtalet fÄr insikt i hur eleven förhÄller sig till de uppsatta mÄlen i styrdokumenten, samt vilka mÄl de ska strÀva mot.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett vÀlfungerande arbetsteam utifrÄn ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgrÀnsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till tvÄ tillagningskök som genomgÄtt en omorganisering. Vi har genomfört Ätta intervjuer med tvÄ arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har dÄ anvÀnt oss av en kvalitativ metod och utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Vi har utgÄtt frÄn fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare och elever anvÀnder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbÀttra elevtexter. UtgÄngspunkten för detta arbete har varit att ta reda pÄ hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och pÄ vilka grunder lÀrare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i Ärskurs 6 och deras lÀrare under fem dagar för att frÀmst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas dÀr bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lÀrarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat lÀraren och de fem eleverna. Elevtexterna anvÀnder jag som konkret exempel pÄ vilka kommentarer lÀraren ger till eleverna och vilket fokus hon lÀgger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrÄn kommentarerna.

In November 2010, The Swedish Association of Local Authorities and Regions (Sveriges Kommuner och Landsting) distributed a survey where 53 % of the responding municipalities declared that they use Twitter. Out of the municipalities that declared they did not use social media, 49 % answered that they were planning on using it but that they had not gotten started. The purpose with social media was primarily declared to be maintaining dialogue with citizens and a channel for information.The informal ?twittersphere? is a new environment for the conventionally formal government communication, and with it comes an entirely new set of demands on the style and content of texts, compared to other media. The purpose of my work was to present a style proposal for the public sector?s communication on Twitter, with the help of theory and empirical data.My methods consisted of text analysis and qualitative interviews.