Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget om precisionsnutrition har en st?rre effekt p? viktnedg?ng j?mf?rt med standardiserade kostr?d vid ?vervikt och obesitas hos vuxna personer. Metod: En litteraturs?kning utf?rdes och inkluderade randomiserade kontrollerade humanstudier som unders?kte viktf?r?ndringar med hj?lp av precisionsnutrition. Inklusionskriterierna omfattade vuxna ?ver 18 ?r med ett BMI ?ver 25. Datainsamlingen utf?rdes genom s?kningar p? PubMed och Scopus med specificerade s?kord och filter.

Bakgrund:Stora organisationer har vanligen de resurser som krÀvs för att arbeta med kvalitativ prestationsmÀtning. Vi vill undersöka i vilken utstrÀckning smÄ företag har möjligheterna och resurserna att tillÀmpa prestationsmÀtning. Om inte, arbetar smÄ företag med nÄgon som helst prestationsmÀtning och hur fungerar den i sÄ fall i praktiken? Vi tycker ocksÄ att det skulle vara intressant att undersöka hur vÀl teorierna, som oftast behandlas i litteratur kring Àmnet, gÄr att identifiera i mindre företag i verkligheten. Syfte:Syftet Àr att fÄ en inblick i och förstÄelse för hur smÄ företag mÀter prestation.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

VÀrldens största möbelkedja ? det svenska företaget Ikea - öppnade ett varuhus i Haparanda november 2006. Kunder frÄn Sverige, Norge, Finland och Ryssland förvÀntades vara stora kunder och Haparanda skulle dÀrmed bli en metropol inom handeln. Ikeas etablering och dÀrtill följande kringverksamheter medförde att antalet arbetstillfÀllen i kommunen berÀknades öka med cirka 1000 till 1500 nya tjÀnster. För att möta den förvÀntade efterfrÄgan av arbetskraft satsade LÀnsarbetsnÀmnden sÀrskilda medel för att utbilda arbetssökande till den expanderande handels- och servicesektorn pÄ den lokala arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.

BakgrundBedömningsmatrisen anvÀnds i allt större utstrÀckning som ett verktyg i undervisningen. Den Àr inte lÀngre endast ett redskap för lÀrare i deras summativa bedömning utan synliggörs Àven för elever. Matrisen Àmnas förtydliga mÄl och kriterier för att eleven skall veta vad som krÀvsför att nÄ och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lÀrande) införts som ett koncept för att höja elevers mÄluppfyllelse i den svenska skolan anvÀnds matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka effekterna av att anvÀnda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frÄgestÀllningar: Vilken uppfattning har lÀrarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur anvÀnds matrisen? Vad blir resultatet av anvÀndningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lÀrarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar och serpÄ bedömning. HuvudfrÄgorna vi har stÀllt oss Àr vad pedagogerna utgÄr frÄn vid bedömning?Vad de har för tankar kring bedömning? Samt hur de arbetar med bedömning? För att fÄ svarpÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi utgÄtt frÄn intervjuersamt anvÀnt oss av litteratur kring bedömning. Resultatet av pedagogernas utsagor visar pÄ attbedömning Àr en viktig del i skolan och att de ser positivt pÄ detta. Enligt pedagogerna Àrbedömning ett hjÀlpmedel i skolan som skall stödja eleverna framÄt i deraskunskapsutveckling.

Syftet med studien var  att  kartlÀgga, belysa och förstÄ  hur mÄluppfyllelseprocessen fungerar pÄ en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  mÄluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter dÀr lÀrare  tolkar  och  förmedlar  kursmÄl, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare Àr syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion pÄ denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgÄngspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.

I denna studie har grundskollÀrare fÄtt beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data Àr samlade via en enkÀt. Arbetet syftar till att undersöka pÄ vilka sÀtt lÀrare engagerar en sÄdan informell lÀrandemiljö i sin undervisning och hur de fÄr besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att stÀlla frÄgor om hur lÀrare planerat, genomfört och följt upp ett besök. LÀrarna uttrycker att sciencecentret Àr en resurs för elever, men ocksÄ för lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn lÀrare som ingÄr i Matematiklyftet, beskriva och analysera lÀrares erfarenheter av muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklÀrande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstÄs. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med 12 lÀrare som Àr behöriga i samt undervisar i matematik i Ärskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att frÀmja elevers matematiklÀrande. UtifrÄn studiens lÀrarröster framtrÀder lÀrarens Àmneskunskap och didaktiska val rörande allt frÄn lÀrandemÄl, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.

Cultural heritages are environments created by humans that are considered to have a conservation value for the posterity. They can be seen as one of society's non renewable resources. It is important to have knowledge of how cultural heritages are affected by future climate changes.The water flow in Uppsala is estimated to increase during winter and decrease during spring and summer. Precipitation will gradually increase as well as the intense short period precipitation. The average temperature is estimated to increase as well.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents? previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Externredovisningen har flera primÀra mÄlgrupper och kreditgivare Àr en av dessa. SmÄföretagande leverantörer Àr enligt mÄnga de största kreditrisktagarna och Àr dessutom oprioriterade fordringsÀgare. Det Àr dÀrför mycket viktigt att de hÄller sig informerade om och Àr observanta pÄ kundernas ekonomiska stÀllning. FÄ företag har trots detta sÀllan nÄgon uttalad strategi för sin kreditförsÀljning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken omfattning Ärsredovisningen anvÀnds som underlag vid kreditbedömning i befintliga respektive nya affÀrsrelationer utifrÄn kreditgivares (leverantörers) perspektiv i smÄföretag.