Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för hur de tvÄ apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek HjÀrtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter sprÄkligt i de verksamhetspresentationer som Äterfinns pÄ deras webbplatser. Med hjÀlp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten sprÄkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förstÄelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhÀllsförÀndringar som skett de senaste Ärtiondena. Resultatet av analyserna visar att de tvÄ apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten sÄvÀl som den egna verksamheten pÄ olika sÀtt.

I vÄr uppsats har vi valt att titta pÄ det omÄttligt populÀra TV- programmet Efterlyst som i Är Àr inne pÄ sin 35:e sÀsong. Efterlyst Àr brottsbekÀmpning pÄ bÀsta sÀndningstid, ett program dÀr nyheter och fiktion vÀvs samman och resulterar i underhÄllnings-TV.Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ hur man i tv programmet Efterlyst förhÄller sig till de brott programmet tar upp och hur de mÀnniskor som kopplas ihop med brotten framstÀlls. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det vÀsentliga i hur mÀnniskor framstÀlls i Efterlyst. Vi Àr sÀrskilt intresserade av att titta pÄ hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framstÀlls i programmet samt om det kan pÄvisas nÄgon skillnad mellan hur dessa presenteras jÀmfört med de personer som har svensk bakgrund..

LÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremÄl för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie Àr att granska hur debatten kring underhÄllsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet bestÄr av texter frÄn svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgÄr frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och frÀmst frÄn dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Detta arbete har fokuserat pÄ spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrÄn Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat pÄ visuella medier. Arbetets frÄgestÀllning sammanfattades som: hur förÀndras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrÄn enbart estetiska förÀndringar och intertextualitet?För att besvara frÄgestÀllningen skapades en artefakt gjord under praktik pÄ Double Zero One Zero baserat pÄ deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktÀrerna med karaktÀrer frÄn My Little Pony: Friendship is Magic. DÀrefter fick fem personer lÀsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade pÄ att Àven om Respondenten hÀvdade att detta var samma narrativ förÀndrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktÀrerna. DÀrtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats SprÄk: Svenska Syfte: Att utifrÄn fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera sprÄkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

För banker finns en mÀngd utmaningar med att uttrycka sig i skrift nÀr man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och dÀrtill Àr ofta en mÀngd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvÀrlden och dess texter.I den hÀr uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter frÄn SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för tvÄ Är sedan och Àr omgÀrdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka underliggande mönster som styr tvÄ populÀrkulturella texter i form av musikvideor publicerade pÄ webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populÀrkulturen genom stÀndigt Äterskapande.Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda pÄ hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det hÀr sammanhanget. En diakron tillika jÀmförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de bÄda musikvideorna. I arbetet anvÀnds det vidgade textbegreppet och sÄledes utgörs texterna i det hÀr fallet av rörliga bilder, sÄngtexter och YouTube-kommentarer.FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de bÄda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 Ärs mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken pÄvisa att diskurserna hela tiden skapas och Äterskapas i samhÀllet genom populÀrkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De bÄda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 Ären.

Denna uppsats handlar om översÀttning av personlig litterÀr stil och undersöker hur utvalda stildrag i romanen Special Topics in Calamity Physics har översatts till svenska. Romanen Àr skriven av den amerikanska författaren Marisha Pessl och gavs ut 2006. Den svenska översÀttningen Fördjupade studier i katastroffysik Àr gjord av Eva Johansson och gavs ut första gÄngen 2007. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de tvÄ stildragen intertextualitet och figurativt sprÄk har översatts frÄn engelska till svenska och hur kÀlltextens stil dÀrigenom har överförts till mÄltexten.Materialet bestÄr av tre kapitel i kÀlltexten och deras motsvarigheter i den svenska mÄltexten. I uppsatsen har exempel pÄ intertextualitet i form av kÀllhÀnvisningar till fiktiva litterÀra verk analyserats, liksom referenser till filmer, pjÀser och annan populÀrkultur.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Analysmaterialet i denna uppsats bestÄr av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas Àr under perioden 1990 till 2007. Vi har Àven studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.FrÄgor utifrÄn en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad Àmnen inom diskursen och vid nÀrmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Syftet med denna studie Àr att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehÄller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen Àmnar besvara Àr: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgÄngspunktÀr socialkonstruktivismen och empirin Àr baserad pÄ 132 artiklar som har samlats in frÄn Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen Àr baserad pÄ Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen Àr sammanfattningsvis negativ.