Syftet med denna studie Àr att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehÄller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen Àmnar besvara Àr: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgÄngspunktÀr socialkonstruktivismen och empirin Àr baserad pÄ 132 artiklar som har samlats in frÄn Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen Àr baserad pÄ Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen Àr sammanfattningsvis negativ.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

This Master?s thesis aims to study how the concept ?youth? is understood and used in papers and publications about public libraries, written at The Swedish School of Library and Information Science from 1972 to 2002. It does this by answering three questions: Firstly, how is the concept ?youth? formulated in papers and publications at SSLIS from 1972 - 2002? Secondly, has the concept ?youth? changed in the analysed texts during the chosen time and, if that is the case, what constitutes this change? And, finally, what types of consequences for the understanding of the users can this have for the writers and readers of these texts? Discourse analysis is used to analyze how this concept is constituted, transformed and understood. Among the things studied in the discourse analysis is the interdiscursivity and intertextuality of the texts, as well as the meaning of the word, the wordings and modality of the analysed texts.

The bachelor thesis examines conceptions behind the Swedish public librarian?s opinions of the public library as a meeting place. The study uses the critical discourse analysis, developed by Ernest Laclau and Chantal Mouffe, to analyze a focus group interview. The discourse analysis identifies four themes in the empirical material: the imagined arena of the meeting place, the behaviour in the meeting place, the meeting place?s librarian and the polemic against the meeting place.

Specialarbete, 15 hpSvenska för blivande lÀrare, specialisering 2, LSV 410Ht 2011Handledare: Karin Helgesson.

Vi stÄr inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebÀr att blivande leaderomrÄden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehÄller mÄlskrivningar som syftar till att ÄtgÀrda det problem de anser finns i det ingÄende leaderomrÄdet. Denna kandidatuppsats utgÄr frÄn att ett problem konstrueras genom att det görs ett ÄtgÀrdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i tvÄ av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur ÄtgÀrder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger pÄ tidigare texter eller sprÄkbruk (Fairclough 2010:94-6).

En analys av komediserien Seinfeld dÀr jag söker efter postmoderna tendenser i handling, manus och karaktÀrer för att besvara min frÄgestÀllning: Vad Àr identitet enligt Seinfeld som TV-serie?.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project?The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

This Master's thesis concerns the professional knowledge of the librarian. The image of this knowledge is regarded as constructed in a social context, which is why the discourse analytic approach is selected as method. The empirical material consists of two texts concerning the education of librarians. A theory of knowledge, emanating from Aristotle, is applied to the results to find examples of the forms of knowledge that are excluded from the discourse. A number of themes, or ways, in which it is possible to discuss the phenomenon of the librarian's knowledge, are identified in the texts.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.