Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

Den hÀr fallstudien behandlar olika individers förestÀllningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingÄr bÄde förskolepedagoger och förÀldrar. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien Àr uppdelad i tvÄ delstudier; delstudie I bestÄr av intervjuer som analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien bestÄr av tvÄ delstudier beror pÄ att jag dÀrmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhÄllningsÀtt vad gÀller genusarbete i förskolan. Studien pÄvisar att begreppet genus uppfattas som nÄgot svÄrdefinierbart och informanternas svar tyder pÄ en osÀkerhet kring just detta begrepp.

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. PÄ tal om estetik. En diskursanalytisk studie av Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic study of two official government reports. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ, 15 högskolepoÀng.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

This paper aims to demonstrate how the imperial attitude of the British Empire not onlycirculated within the British Isles, but also to and within the colonies, namely Australiain this case. It also shows how the discourse in an australian newspaper, The SydneyMorning Herald, might affect the people reading it and how thoughts about "the other"is reproduced in the media. The years 1947-1950 has been chosen because those werethe years of the Dominion of India, when India first became independent from theBritish Empire, to the formation of the Republic of India in 1950.All this is done by using postcolonial theory and discourse analytic method hand inhand to de-veil the structures of Empire within the media..

Titel: Ungdomsorganisationerna och jÀmstÀlldhet?erna - en diskursanalys av talet omjÀmstÀlldhet hos 90 svenska ungdomsorganisationerFörfattare: Sofie KindahlHandledare: Elin LundstenExaminator: Berit LarssonTyp av arbete: SjÀlvstÀndigt arbete för masterexamen i genusvetenskap, 15 hpTidpunkt: VÄrterminen 2010Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förstÄelsen avbegreppet jÀmstÀlldhet inom svenska ungdomsorganisationer, samt vilken förstÄelse av könsom ligger till grund för det jÀmstÀlldhetsarbete som bedrivs. Detta undersöks utifrÄn trefrÄgestÀllningar 1) Vilken typ av problem framstÀlls frÄgan om jÀmstÀlldhet som? 2) Vilkahandlingar (o)möjliggörs genom denna problemformulering? 3)Vilka förestÀllningar omkön implicerar denna problemformulering?Metod och material: Uppsatsen Àr en diskursanalys av de fördjupade prövningar somungdomsorganisationerna vart tredje Är skickar in till Ungdomsstyrelsen för att bli fortsattbeviljade statsbidrag och i vilka de bland annat beskriver sitt arbete med jÀmlikhet ochjÀmstÀlldhet. Materialet har analyserats utifrÄn Carol Lee Bacchis diskursmetodologiWhat?s the problem?Huvudresultat: Ungdomsorganisationernas tal om jÀmstÀlldhet skiljer sig markant Ät ochförstÄelsen tycks i viss mÄn pÄverkas av deras organiseringsgrund.

The purpose of this paper was to investigate how the Child mental Health Service, BUP Ektorp, textually constructs its demarcation, by studying case records from the first evaluations of the patients. The main questions were: In what way are the competitors and their problems represented in the texts, how is the solution justified and explained, and how do these factors relate to each other? The method being used is discourse analysis, influenced by Mörkenstam. The main conclusions are that the demarcation consists of a number of onceptions about the child, the parents, and the therapist. The conceptions, together with the way the problem is being described, justifies the proposed solution, proclaiming termination of the case..

I uppsatsen vill jag undersöka samhÀllskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhÀllskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger frÀmst pÄ Hirdmans tvÄ principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta Àr grunden för genusordningen. Resultatet pÄvisar flera olika diskurser kring kön och jÀmstÀlldhet.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Syftet med min analys Àr att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hÀmtat frÄn film noir. Jag ser Àven via intertextuella kopplingar vad Sin City har hÀmtat frÄn serietidningen som filmen baseras pÄ. Fokus i analysen ligger dock pÄ fyra grepp som jag anser Àr de mest klassiska film noirgreppen; LjussÀttning, Femme fatale, en mörk vÀrld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys anvÀnder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in pÄ den serievÀrld som filmen Àr lÀnkad till.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda pÄ hur allians respektive opposition konstruerar och framstÀller resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det Àven att urskilja nÄgra övergripande perspektiv utifrÄn riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begrÀnsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har anvÀnts som metod för undersökningen dÀr nÄgra av Jonathan Potters begrepp tillÀmpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjÀlp av analysverktyget en likhet i sÀttet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika stÄndpunkter.

Vi tar vÄr utgÄngspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska vÀrderingar. Vi studerar olika sÀtt att se pÄ begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi anvÀnder ett konstruktionistiskt perspektiv, dÀr vi betonar vÄrt förhÄllande till forskningsprocessen. Vi betonar Àven svÄrigheterna i att sÀrskilja delar i uppsatsen, sÄ som metod, teori och empiri.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, frÀmst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi anvÀnt oss av tre samtal med personal pÄ en gymnasieskola i Malmö. Vi har Àven studerat texter som Lpf 94, VÀrdegrundsboken och en rad debattartiklar.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys vars syfte Àr att studera hur begreppet ?barnets bÀsta? anvÀnds och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjÀnstemÀn som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar förestÀllningar om ?barnets bÀsta? och hur begreppet förhÄller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrÄn migrationsverket och domar ifrÄn  migrationsdomstolarna.