De senaste Ären har bloggsfÀren utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, pÄ flera sÀtt, en del av mÀnniskors vardag. Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga mÀn. Analysen kopplas Àven samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhÀllet. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras dÀrmed.

Denna uppsats behandlar bilder frÄn JÀmtlands lÀn och tolkar dessa utifrÄn en bildanalysmodell. Texten Àr en i kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att avtÀcka de diskurser som omgÀrdar foton frÄn JÀmtlandsregionen. Det teoretiska ramverket utgörs av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Stuart Halls begrepp representation och ligger till grund för uppsatsen. Materialet bestÄr av insamlade bilder frÄn JÀmtlands lÀn i tre olika kategorier; turism, in-landsrörelsen samt privatpersoners bilder. De utvalda fotona tolkas genom en analysmodell dÀr tyngpunkten ligger pÄ sjÀlva sprÄket som förmedlas i bilderna.

Denna uppsats behandlar konstruktionen av VÀnsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhÄller Àven sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och VÀnsterns PÄnyttfödelse. Det Àr frÀmst Socialdemokraterna (S) VÀnsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys pÄ partiprogram, valmanifest och TV-sÀnda debatter. Konstruktionen av VÀnsterideologi stÀlls sedan i förhÄllande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om VÀnsterns PÄnyttfödelse..

Syfte: Det övergripande syftet Àr att identifiera de diskurser som framtrÀder i handlingsplaner för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr vidare att analysera de diskurser som skapas dÄ pedagogerna tolkar sitt uppdrag. Teori och metod:Undersökningens teoretiska och metodologiska utgÄngspunkter Àr anvÀndandet av en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt dÄ diskursanalys grundas pÄ en konstruktionistisk syn pÄ de sprÄk(tal)handlingar som framtrÀder i text. Har inspirerats och tagit stöd av Laclau och Mouffes diskursteori.Resultat: Resultatet visar pÄ tvÄ övergripande diskurser och de Àr svÄrighetsdiskursen och behovsdiskursen. Sedan följer anpassningsdiskursen dÀr olika handlingar erbjuds barnet.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Den hÀr studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmÄga, generation/Älder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i lÀslÀrorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjÀlp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och Àr uppdelad i tvÄ delstudier. Syftet Àr att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och vÀrderingar som kan tÀnkas förmedlas i och med anvÀndandet av de aktuella lÀslÀrorna. Studien visar att böckerna skapar och upprÀtthÄller en grÀns mellan minoritet och majoritet, dÀr majoriteten tillskrivs en överordnad roll. .

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för problematiken kring marknadsorientering, alltsÄ klyftan mellan att företag anser sig vara marknadsorienterade trots att de befinner sig lÄngt framför marknaden. Genom att med en metaforisk tematisering visa pÄ olika legitimeringsgrunder för innovationsarbete Àr vÄr förhoppning att just denna problematik ska stÀllas i centrum, eftersom vi anser att innovationsarbete Àr det första och kanske viktigaste steget för diskussionen kring marknadsorientering. Ytterligare en del av syftet Àr att pÄvisa vilka inre motsÀttningar som finns inom diskursen för innovationer. Genom att utföra en diskursanalys av innovationslitteratur och av vÄra intervjuer med innovationspraktiker vill vi lyfta fram ny kunskap som vi anser hittills inte diskuterats och problematiserats. Denna nya kunskap om marknadsorientering och innovationer Àr vÄrt teoretiska bidrag till forskningen.

SammanfattningAtt utbilda och erbjuda förÀldrar stöd i förÀldraskapet Àr inget nytt fenomen, utan har skett pÄ olika sÀtt sedan 1600-talet. Synen pÄ förÀldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja förÀldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, rÄd, utbildning och kurser kring förÀldraskapet. Hur förÀldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. DÀrmed fÄr vi en viss bild av förÀldrarollen.

Denna undersökning Àr en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning Àr att finns vilka diskurser som framtrÀder i de tre artiklarna. DÄ texterna analyserats med hjÀlp av diskursanalys har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och förÀldraskap framtrÀder i undersökningarna? II.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kÀrlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan sÀga om samhÀllet idag. VÄr lÀsart har varit diskursanalys och utgÄngspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förvÀntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade sprÄkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kÀrlek. Med hjÀlp av tidigare forskning, vÄr lÀsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framtrÀdande Àven i dagens samhÀlle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhÀllet, samtidigt som det Àr möjligt att nya diskurser och dÀrmed nya normer utvecklas.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.

Den hÀr studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat Är 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifrÄga till denna hÀndelse. Min studie inriktar sig Àven pÄ att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv nÀr det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin röstrÀtt. Jag intresserar mig Àven för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett sÄ fÄtal avvÀljarna anvÀnde dennes röstrÀtt..

Syftet med studien Àr att belysa vilka möjligheter eller begrÀnsningar arbetsmarknadsÄtgÀrder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgÄngspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhÄllningssÀttet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmÀnna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier anvÀnds social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinÀra samhÀllet. Undersökningens genomförande utgÄr frÄn diskursanalys som metod dÀr materialet frÀmst Àr hÀmtat frÄn regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen Àr i behov av bland annat kompetens och vÀgledning.

Bakgrund: Kommunala skolplaner Àr ett mÄldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsvÀsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgÄng av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja nÄgra av de diskursrelaterade förestÀllningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framtrÀder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av diskursrelaterade förestÀllningar och ideal gÀllande skolans roll i elevens utveckling sÄsom de framtrÀder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhÄllande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framtrÀder i skolplanerna Àr en dÀr kompetensmodellens ideal hÄlls högt. Visionen Àr en skola dÀr man förutom ?traditionellt? lÀrande, d.v.s. lÀrande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.