Vi gör i vÄr uppsats en samlÀsning mellan kritisk diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgÄ frÄn ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frÄgar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi Àr intresserade av att söka förÀndring i diskursen och avgrÀnsar oss dÀrför genom att nÀrlÀsa tvÄ offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr frÄn 1986 och en SOU-rapport frÄn 2004. Vi kommer i vÄr studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, dÀr genus och sexualitet inledningsvis stÄr i fokus, men som senare lÀmnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

Den 14 januari 2004 inleddes rÀttegÄngen i Stockholms tingsrÀtt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början pÄ en lÄng rÀttslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. RÀttegÄngen stod under en stor mediabevakning och följdes dÀrigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framstÀllt den rÀttsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger frÀmst pÄ vilka aktörer Svenska Dagbladet vÀljer att presentera och hur deras Äsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framstÀller Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgÄngspunkt i uppsatsen Àr socialkonstruktionism samt diskursanalys dÀr diskursteori frÀmst anvÀnds som metod..

In this thesis, rare book collections in university libraries are studied. University libraries function primarily as service institutions for students and researchers. Rare book collections may to some extent be seen as a part of this service. Stockholm and Uppsala University Libraries are the focus in this thesis. They participate because of their difference regarding their rare book collections.

Med utgÄngspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. FÀltet har avgrÀnsats till apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket dÄ det genomgÄtt stora förÀndringar till följd av avregleringen. Dessutom Àr det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som stÀller höga krav pÄ formell kompetens. Fokus ligger pÄ att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Den hÀr uppsatsen analyserar svensk medias rapportering om valet i Afghanistan 2010. Med hjÀlp av metoder framtagna av Van Dijk har en analys av artiklar som berör valet 2010 gjorts. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr postkolonialism och orientalism. Med hjÀlp av de perspektiven och Van Dijks medieanalys analyseras materialet för att tydliggöra strukturer i media..

Uppsatsen syfte Àr att kritiskt granska och analysera debatten om en minskad köttkonsumtion i Sverige mellan Ären 2002 och 2011. Genom att anvÀnda kritisk diskursanalys Àr ambitionen att synliggöra hur olika aktörer talar om köttkonsumtion, hur deras stÀllningstaganden motiveras samt hur vissa pÄstÄenden framstÀlls som mer sjÀlvklara Àn andra. Syftet har Àven varit att undersöka sambandet mellan sprÄkbruk och upprÀtthÄllandet av normer i samhÀllet.Materialet bestÄr av arton artiklar frÄn tre svenska tidningar, tvÄ dagstidningar och en kvÀllstidning samt en interpellationsdebatt i riksdagen.Kritisk diskursanalys har anvÀnts bÄde som teori och metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgÄngspunkt och analysverktyg. Studiens resultat visar att det frÀmst Àr politiker frÄn miljöpartiet och vÀnsterpartiet samt representanter för olika intresseorganisationer som Àr delaktiga i debatten. De diskurser som kunnat urskiljas har fÄtt namnen den globala rÀttvisediskursen, folkhÀlsodiskursen, den nationalromantiska diskursen, den biologiska diskursen samtkonsumentdiskursen.

The aim of this study is to identify and analyze the discourse within a gothic online community and examine how they use significant symbols to create themselves as goths and being part of a community. In order to achive this aim, eleven different forum threads were examined to amalyze how the goths created their significant symbols within the online community and through interaction with each other. The results implies that the discourse within the community describes the goths as either true or false goths and that it is important to maintain this boundary.

I detta arbete studerar jag pÄ vilket sÀtt skribenternas sprÄkbruk, i Vi FörÀldrar 1968-2008, pÄverkar lÀsarnas identitetsskapande i deras roller som förÀldrar. Undersökningen analyserar ocksÄ en eventuell förÀndring av denna pÄverkan mellan de olika Är som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, Àr att sprÄkbruket definitivt kan pÄverka gemensamma vÀrderingar och etablera samhÀllets moral. Detta Àr dock endast en komponent i skapandet av förÀldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med sprÄkval, tidsanda och utrymme i kÀllmaterialet..

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att fÄ en bÀttre förstÄelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till lÀsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och sÀkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har ocksÄ varit vanliga. Den religiösa diskursen har ocksÄ kunnat identifieras pÄ mÄnga stÀllen, men bedöms ÀndÄ som svagare Àn förvÀntat med tanke pÄ den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Sverige rankas Är 2011, enligt United Nations Development Program, som vÀrldens mest jÀmstÀllda land.Mediautgör emellertid en arena som Àr kritiserad och anklagad för att förmedla en bild av kvinnan som innebÀr att hennes kropp och utseende Àr allt. I den hÀr uppsatsen anvÀnds en kritisk diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds lÀsaren av detta material. Materialet som varit föremÄl för analys Àr den svenska versionen av mÄnadsmagasinetCosmopolitan, som sÀger sig tillhandahÄlla en formel för framgÄng i livet för unga tjejer. Diskurser som Àr involverade i det sociala problem somCosmopolitansrepresentationer av kvinnan utgör Àr: heterosexualitet som enda möjliga sexualitet, postfeminism och konsumism.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

Syftet med den hÀr uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i Ärskurs 9 vÄrterminen 2012, och undersöka om man finner nÄgon skillnad kvalitetsmÀssigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda pÄ vari dessa skillnader i sÄ fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjÀlp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. DÀrefter delades de in dem efter Ätta Äterkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populÀrkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bÀttre Àn i tidigare forskning, utan Àven bÀttre Àn flickorna i undersökningen ? vad gÀller toppskiktet.