En kritisk diskursanalys av debatten om köttkonsumtion
Uppsatsen syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om en minskad köttkonsumtion i Sverige mellan åren 2002 och 2011. Genom att använda kritisk diskursanalys är ambitionen att synliggöra hur olika aktörer talar om köttkonsumtion, hur deras ställningstaganden motiveras samt hur vissa påståenden framställs som mer självklara än andra. Syftet har även varit att undersöka sambandet mellan språkbruk och upprätthållandet av normer i samhället.Materialet består av arton artiklar från tre svenska tidningar, två dagstidningar och en kvällstidning samt en interpellationsdebatt i riksdagen.Kritisk diskursanalys har använts både som teori och metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt och analysverktyg. Studiens resultat visar att det främst är politiker från miljöpartiet och vänsterpartiet samt representanter för olika intresseorganisationer som är delaktiga i debatten. De diskurser som kunnat urskiljas har fått namnen den globala rättvisediskursen, folkhälsodiskursen, den nationalromantiska diskursen, den biologiska diskursen samtkonsumentdiskursen. Det framgår genom analysen att det finns två olika uppfattningar om vad som är problemet med dagens köttkonsumtion; dels att svenska folkets konsumtion av kött är för hög, dels att det är den svenska importen av kött som är för hög. I linje med dessa problemformuleringar kan två olika lösningar utskiljas; att reglera köttkonsumtionen genom politiska styrmedel som exempelvis en köttskatt, respektive att informera konsumenter om att handla? rätt? kött, d.v.s. svenskt kött, utan att för den sakens skull minska köttkonsumtionen. Genom analysen av materialet framkommer det också att alla diskurser är med att reproducera köttnormen.