LÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremÄl för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie Àr att granska hur debatten kring underhÄllsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet bestÄr av texter frÄn svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgÄr frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och frÀmst frÄn dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Mot bakgrund av den svenska lÀroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsÀttas för diskriminering, Àr syftet med denna uppsats att utföra en kritisk diskursanalys av lÀrarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skÀrningspunkter av maktrelationer baserade pÄ exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod anvÀnds kritisk diskursanalys utifrÄn Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik dÀr binÀra könsidentiteter Àr norm samt att tjejer och killar Àr olika. Materialet genomsyras ocksÄ av en vithetsnorm.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrÄn Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nÀmnvÀrt ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten orientalismen, och Àven frÄn tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fÄtt stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begrÀnsat detta utrymme.

Uppsatsen behandlar betydelsen som film har för vÄr förstÄelse av olika fenomen och historiska hÀndelser, för förmedling av ideologi samt hur filmskapare arbetar för att övertyga sin publik..

In this thesis the positioning of children and adults in the context of children?s rights in SouthAfrica and Sweden are examined. With theoretical terms as children in vulnerability and adults incharge the analysis examines how South Africa and Sweden has been using the UN children?sconvention to empower children and for what consequences in the positioning of children that hasshown. And that adults are positioned as a powerful group with a responsibilty of protectingchildren.

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre lÀslÀror för Ärskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmÀrksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktÀrerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan pÄverkasav böckerna och sett om lÀslÀrorna Àr förenliga med lÀroplanen. Studien Àr kvalitativ med etthermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isÀrhÄllandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, Àr grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer bÄde konstrueras och reproduceras i lÀslÀrornastext och bild men i varierande mÀngd. Alla tre lÀslÀror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprÀtthÄllande av patriarkala strukturer.Huruvida lÀslÀrorna Àr förenliga med lÀroplanen Àr svÄrt att avgöra eftersom resultatet frÄnanalyserna inte Àr entydigt och lÀroplanen ger utrymme för en egen tolkning..

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet Àr att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller Àr ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det fÄr pÄ bildÀmnet i gymnasieskolan. FrÄgestÀllningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildÀmnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvÀrlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status fÄr bildÀmnet i dessa diskursers synsÀtt? Metod och material För att besvara frÄgestÀllningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, frÀmst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jÀmförts med en uppfattning av bildÀmnet, som det Àr framstÀllt i undersökningen nationell utvÀrdering av bildÀmnet. Resultat Resultatet visar att bildÀmnet har identitet som stÄr i konflikt med Jan Björklunds diskursordning pÄ mÄnga punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten. HÀr presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och Àven olika typer av socialpsykologiska perspektiv pÄ sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssÀttet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog Àven den sin utgÄngspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhÀllsorienterade lÀromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhÀllskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förÀndrar elever och samhÀlle med hÀnsyn till normer om kön och sexualitet, sÄ som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjÀlp av diskursanalytiska verktyg visat att sÄ inte Àr fallet. IstÀllet visar studien att lÀromedlen till största delen osynliggör bÄde genusvetenskapliga och queera perspektiv, Àven om det Àven finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien Àr de förtydligade mÄlsÀttningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument LÀroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel dÀr man finner lÀromedlens tal om kön och sexualitet.

Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om n?ringsinneh?llet. Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat protein och halvfabrikat.

Sedan början pÄ 80-talet gÄr det att konstatera en tydlig förÀndring i den svenska kriminalpolitiken som kÀnnetecknas av mer strafftÀnkande och mindre fokus pÄ behandling och Äteranpassning av kriminella. Denna förÀndrade kriminalpolitik kÀnnetecknas bl.a. av höjda straffskalor, allt fler utdömda livstidsdomar och en ökande fÀngelsebelÀggning. Men det blir ocksÄ allt mer tydligt i den politiska retoriken att kriminalpolitiken har förÀndrats; det talas allt mer om sÀkerhet, kontroll och att anvÀnda hÄrdare tag mot brottslingarna. I uppsatsen studeras, med diskursanalys som metod, denna förÀndrade kriminalpolitik utifrÄn retoriken i den politiska debatten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man inom bloggosfÀren legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvÀgagÄngssÀtt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vÄr analys en trend som kan komma att leda till stora förÀndringar i traditionella redaktioners arbetssÀtt..

This Master thesis aims to illuminate nine librarians relation to professional information. This is accomplished by focusing on five questions: How do they communicate and acquire professional information, and how do they evaluate its relevance? What are their experiences of continuing professional education? What are their opinions on the academicalisation of the education? Is it possible to perceive something of the librarians professional project in the informants statements? What is their relation to the academic subject of library and information science and the research on the area? The analysis is based upon the interviews with nine librarians and carried out with profession theory in order to study the role of theoretic knowledge in our participants professionalisation processes. We also use different context oriented theories to study the contextual dimension of information need and seeking. The conclusions of this Master thesis reveal that the communication between the theory of library and information science and the practice need to be improved if we want to see more of an evidence-based librarianship.

The aim of this Masters thesis is to identify discourses within the school library field and to analyse which professional identities the discourses result in for school librarians. The empirical data consist of 71 articles from Swedish journals concerning school libraries and school librarians, between the years 2000-2003. The theory and method used is a discourse analysis which is inspired by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. This form of discourse analysis was chosen since it was useful when identity was the focus of study. The analysis is accomplished in three steps.