A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Denna uppsats, Den muslimska kvinnan ? En diskursanalys av medias framstÀllning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framstÀlls i olika morgon- och kvÀllstidningar. Vi har genom att anvÀnda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmÀnhet. Teorierna som anvÀnds i studien Àr postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frÄgestÀllningar berör de teman jag funnit vara utmÀrkande i argumentationen: synen pÄ kön, framförallt kvinnan; synen pÄ sexualitet; vad man egentligen menar med rÀtten till liv, vems rÀtt man menar; maktförhÄllandet mellan individ och samhÀlle samt den mellan religion och vetenskap, vad vÄr lagstiftning ska grundas pÄ enligt dessa. Materialet bestÄr av citat frÄn beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod dÀr fokus ligger pÄ hur vi konstruerar vÄr verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lÀrares professionalisering och lÀrares yrkesetik. Min forskningsfrÄga var följande; Hur framstÀlls lÀrares yrkesetik? UtifrÄn den frÄgan valde jag att göra en diskursanalys av LÀrares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sÀtt att se pÄ lÀraryrkets förÀndring och de konsekvenser det fört med sig. DÀr presenteras ocksÄ olika forskares syn nÀr det gÀller etik och lÀrares yrkesetik.

The aim of this master thesis is to investigate changes within four discourses identified in the curriculum material of the Swedish library education in BorÄs Bibliotekarielinjen dating from 1977 and 1985 and its successor Library and Information Science Biblioteks- och informationsvetenskap dating from 1995, 1999. My method used is a text analytic method primarily derived from the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, yet with addition of tools from the critical discourse analysis of Fairclough. By identifying three floating signifiers within the material, i.e information, library, and librarian, and thereafter identifying their fixation, a pattern of resemblance and diversity in the fixating signs appeared between different courses of the curriculum dating from 1999. Hence I could establish an order of discourse consisting of four library discourses, a knowledge organisation discourse, a user discourse, a society discourse and a management discourse. Using this discursive order as a pattern, I could trace these four discourses back in time within the material dating from 1995, 1985 and 1977.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Denna studie syftar till att visa hur hÀlsa representeras i hÀlsotidningen MÄBra. UtgivningsÄret för tidningen  i studien Àr 2008. Studien bygger pÄ en semiotisk analys av de bilder som finns pÄ tidningens omslag. Den bygger ocksÄ pÄ en kvalitativ diskursanalys av ett avgrÀnsat material. De teorier som studien utgÄr frÄn Àr genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hÀlsa Àr, frÀmst frÄn ett hÀlsopedagogiskt synsÀtt.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvÄrd som finns tillgÀngliga i sin helhet pÄ deras hemsida.De frÄgestÀllningar som vi i uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar anvÀnds för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr socialkonstruktionism och diskursanalys, bÄde som teori och metod. Empirin bestÄr av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjÀlp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrÄn ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. VÄr fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

This study is a text analysis of 30 master?s theses, written by students at the Swedish School of Library and Information Science in BorÄs 2005-2008, concerning the subject sociology of literature. The aim is to twofold; to show how the subject sociology of literature manifests itself within these LIS theses and to produce discourse arguments concerning sociology of literature as an LIS subject. The theorists I refer to in my study are Thomas. S Kuhn, Frickel & Gross and Richard Whitley, who devoted themselves to the theory of science.

Exjobbet ska komma fram till en databaslo?sning som ska kunna anva?ndas av flera samtidiga anva?ndare i form utav en app. Syftet med appen a?r att en anva?ndare ska kunna ?skanna? steckkoden med kameran i telefonen pa? en vara hemma vid kylska?pet och la?gga in den i en shoppinglista. Da?refter ska de andra i husha?llet kunna komma a?t den shoppinglistan na?r de befinner sig i mataffa?ren..

NÀr Orkanen Katrina hÀrjade i New Orleans förlorade över tusen mÀnniskor sina liv och Ànnu fler mÀnniskor förlorade sina hem och bostÀder. Denna hÀndelse fick stor plats i bÄde svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hÀvdats att svarta mÀnniskor ?plundrar? medan vita mÀnniskor ?letar mat?. Vi Àr intresserade av hur hÀndelsen, med tyngdpunkt pÄ etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer pÄ deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter JÞrgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks frÄn Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid Àr stadd under stark förÀndring och har gÄtt frÄn "inte" till att "vara".

Central African Republic has partly been portrayed in the media as a forgotten crisis, but also as something that is completely natural for how it is in Africa. The society has perceptions about Africa, which has been reproduced and reconstructed in the selected articles. The discourses in particular have appeared in articles are discourses about: us and them, the confidence in experts, social representations especially (emotional roots), ideological inequities and power relations between different parties..