Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp.

SammanfattningDetta examensarbete undersöker hur ett globalt industriföretag arbetar med kunskapshantering utifrån ettKnowledge management-perspektiv. Målföretaget undersöks genom Talent management-konceptet People Equity. Vi baserar vår uppsats på empiri bestående av tolv kvalitativa intervjuer med medarbetare från företaget. Våra teoretiska utgångspunkter grundas primärt på Alvesson och Kärremans deskriptiva modell om hur företag arbetar med kunskapsstyrning, Model of managerial intervention. Utifrån analys av insamlad empiri placerar vi ut målföretaget på ovan nämnda matris.

SammanfattningI och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag råder ett arbetsliv som bland annat präglas av hög flexibilitet, osäkra anställningar och ständigt förändrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sämre mental hälsa och lägre arbetstillfredsställelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete är hög i dagens informationssamhälle. Studiens syfte är att utveckla kunskap och förståelse om arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet.

Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra nyexaminerade speciallärare upplevde den nya speciallärarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med nyexaminerade menas de speciallärare som tagit ut en speciallärarexamen efter att speciallärarutbildningen återinfördes år 2008. De nyexaminerade speciallärarna kan således sägas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta är vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien är att problematisera speciallärarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra nyexaminerade speciallärare.

Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministiskperspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås.Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den.Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lärsig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad..

Bakgrund: Sjukvården är en miljö med förekomst av arbetsrelaterad stress. På en operationsavdelning är arbetet mycket intensivt och det bedrivs högspecialiserad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Metod: En empirisk kvalitativ studie genomfördes. Fyra strategiskt utvalda operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar vid ett stort universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien.

Vårdskador orsakar stort lidande för patienter och ökade kostnader för sjukvården. Många förbättringsarbeten med fokus på att höja patientsäkerheten har genomförts, samtidigt som sjuksköterskors missnöje över sin arbetsmiljö ökar. Syftet med studien är därför att beskriva faktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i fem databaser samt genom manuell sökning. Faktorerna sorterades genom att likheter och skillnader söktes.

Bakgrund: År 2013 uppmättes Sveriges befolkningsökning till den största på nästan 70 år. I Malmö finns ca 170 länder representerade. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vård på lika villkor. Kommunikation inom vården är ett riskområde. Socialstyrelsen skriver att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient gällande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan äventyra patentsäkerheten.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt är att klargöra forskningsläget när det gäller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid användandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lärare som förväntas använda tavlorna på ett pedagogiskt passande sätt?För att klargöra forskningsläget och få svar på frågorna så används en systematisk forskningsöversiktsmetod där inkluderandet av material består av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar från och med år 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingår i forskningsöversikten visar på många positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt några negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förändring i arbetet med lektionsplanering är några effekter som är frekventa i undersökningsmaterialet.

Syftet med vår uppsats har varit att få en inblick i hur undervisande lärare i årskurs tre kan upptäcka och hjälpa elever som har svårigheter i sin läsning och skrivning. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod och vårt insamlade material bygger på intervjuer som vi genomfört med undervisande lärare i årskurs tre.Resultatet av vår studie visar att samtliga av de intervjuade lärarna kan upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation samt kartläggning och tester. Vi ser bland annat att de flesta lärarna genomför en kartläggning av eleverna för att se var de befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. På detta sätt kan lärarna upptäcka elevers svårigheter med läsning och skrivning samt vidta olika individanpassade åtgärder som kan underlätta för elevens fortsatta inlärning. De åtgärder vi ser att lärarna vidtar kan exempelvis vara: olika former av pedagogiska hjälpmedel samt individanpassat material.

För att nå ut till kunder och upprätthålla en god kundrelation är kund- och supporttjänster en viktig arbetskraft, vilken över telefon, representerar sina företag genom att hjälpa, sälja och erbjuda förbättringar till kunder. Denna kvalitativa studie är genomförd på ett internationellt företag i Sverige som har en stor avdelning för kundtjänst och support. Bland de ungefär 20 000 samtal i månaden som kommer in till supportavdelningen finns flertalet arga, missnöjda och frustrerade kunder. I studien undersöktes hur supporttekniker hanterar aggressiva kunder och hur de reglerar sina emotioner inför kunden så att uppträdanderegler följs och samtalen inte förvärras samt identifierades de vanligaste copingstrategierna. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med elva män och nio kvinnor.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.