Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.

Titel: To digitize or not to digitize ? that is the question Författare: Natasa Gavric & Dejana Skakic Uppdragsgivare: Härryda kommun Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 40 exklusive bilagor Antal ord: 14 967 Syfte: Att undersöka på vilket sätt invånarna i Härryda kommun vill få information i en tid av ett förändrande medielandskap och om Info-bladet idag är rätt kanal.Metod: Kvantitativ studie genom enkätundersökning Material: 276 svar Huvudresultat: Resultatet visar i linje med teorin att skillnaderna i medievanor skiljer sig bland de olika invånargrupperna. Tillgången till de olika medieteknikerna skiljer sig beroende på ålder, kön och utbildning men måste också ses i förhållande till mediestrukturen. Överlag ser man en positiv inställning till Info-bladet som kanal även om man bland de allra yngsta åldrarna i högre utsträckning är positiva till en digital kanal än andra. Viktigt att ha i åtanke är dock att den allra yngsta gruppen också är de som läser minst.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Den 26 maj 1982 påbörjas anfallet mot samhällena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka är brittiska, 2 Paras, på plats och försvarsgrupperade är Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerärt överlägsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frågeställningar, i det här självständiga arbetet att med utgång i de grundläggande förmågorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthållighet och und/info, analysera slaget.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.

Bakgrund: A?r 2005 info?rdes IFRS i EU:s medlemsla?nder och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen inneba?r att fo?retag inte la?ngre ska utfo?ra avskrivningar pa? goodwill, utan de ska ista?llet varje a?r, eller oftare om no?dva?ndigt, genomfo?ra ett nedskrivningstest mot verkligt va?rde. En av anledningarna till att IAS 36 info?rdes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillra?ckligt va?rderelevant.Forskningsfra?ga: Hade va?rderelevansen i svenska bo?rsnoterade fo?retags redovisning varit ho?gre eller la?gre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibeha?llits, och vilken avskrivningstid hade i sa? fall varit mest va?rderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar a?r det mest va?rderelevanta sa?ttet att redovisa goodwill.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.