Sökresultat:
3166 Uppsatser om Inflytande och demokrati - Sida 13 av 212
"Bara på låtsas? : Delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv
Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor.
Måltider på förskolan - Barns delaktighet och inflytande
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer.
Demokrati i Guds namn! Kan demokratiska värderingar förenas med islamistiska?
Demokrati anses vara det bästa sättet att uppnå de mänskliga rättigheterna som bestämts av FN. Men varför har inte den muslimska världen kommit till samma slutsats?Huntington skänkte oss sin syn att islam och demokrati inte är kompatibla. Men är det hela sanningen? Denna uppsats försöker måla upp en klar bild av varför det verkar vara så svårt för den muslimska världen att välja den demokratiska vägen.
Väljare eller kund?: från kommunitär till libertär demokrati
i Sveriges kommuner?
New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati)..
Väljare eller kund?: från kommunitär till libertär demokrati i Sveriges kommuner?
New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade
reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska
utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och
framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer,
resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika
demokratiperspektiv.
Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med
självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering
av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och
delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker
ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en
osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna
utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som
folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att
demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär
marknadsdemokrati).
Helig demokrati : föreställningar&framställningar i svensk EU-debatt
Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.
Implementering av barns inflytande i förskolan : En studie om förskollärares erfarenheter och tankar
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att på bästa sätt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fem förskollärare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide användes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande är något som förskollärarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan på olika sätt. Det finns både likheter och olikheter i hur de ser på barns inflytande.
Flerspråkiga barns inflytande i förskolan : en studie om hur pedagogerna arbetar med flerspråkiga barns inflytande under samlingen
Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.
Gymnasieelevers kunskap om och inflytande över sin
arbetsmiljö i skolan
Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.
Ungdomsdemokrati i en ung demokrati : en fältstudie om ungdomar i Namibia och deras uppfattning om demokrati och inflytande i samhället
Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.
Deltagande och inflytande : - ur ett genusperspektiv på skolidrotten
Syftet med studien var att undersöka hur elevers deltagande och inflytande ser ut under idrotten i skolan, ur ett genusperspektiv samt hur eleverna uppfattar sina möjligheter till deltagande och inflytande. För att ta reda på detta genomfördes en fallstudie på en F-6 skola i en år 4 klass. Data samlades in via triangulering då semistrukturerade intervjuer med idrottslärare, parintervjuer med utvalda elever, två kvalitativa observationer samt en enkätundersökning i en helklass ägde rum. Parintervjuerna ägde rum i anslutning till enkäten och observationerna skedde under två idrottslektioner i skolans idrottssal. Resultatet visade att elevernas deltagande i huvudsak var aktivt då idrottsläraren introducerat ett poängsystem i syfte att öka det aktiva deltagandet.
Regionkommunernas storlek : En balansakt mellan demokrati och effektivitet
SammandragC-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ?Regionkommunernas storlek ? en balansakt mellan demokrati och effektivitet?. Handledare: Erik Amnå.Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ?Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?? För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ?Hur anses regionstorleken påverka demokratin??, ?Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?? samt ?Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén??.Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande.
"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp
Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.
Föräldrainflytande i förskolan : Föräldrars uppfattningar om inflytande
Sammanfattning: Det övergripande syftet med studien var att undersöka vad det innebär för föräldrar att formellt ha rättighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien hade tre frågeställningar: Vad vill föräldrarna ha inflytande över i förskolan? Hur mycket vill föräldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten? samt På vilket sätt vill föräldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten?Som datainsamlingsmetod användes både en kvantitativ metod och en kvalitativ metod, i form av enkäter och intervjuer. Enkäter skickades ut till 126 föräldrar varav 52 deltog, 9 intervjuer genomfördes varav en var skriftligt genomförd genom e-post. Studien är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen då jag ville ta reda på föräldrars uppfattningar om inflytande som fenomen.Resultatet visade att föräldrarnas kunskap om vad föräldrainflytande i förskolan innebär är bristfällig.
Elevinflytande ? en tillgång? : Vad tycker eleven?
AbstractExamensarbete inom yrkeslärarutbildningen 15pArbetets titel Elevinflytande ? en tillgång? Vad tycker eleven?Författare Bergh, Lena & Insulander, KarinTidpunkt Våren & sommaren 2010Ansvarig institution Institutionen för teknikHandledare Barring Hermansson, KatarinaExaminator Mouwitz, Lars,Rapportnummer TEK 124/2010Beskrivande syfte Syftet med vår studie är att belysa om elever på Handel- och administrationsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet har ambitioner om att ha elevinflytande i hur sin utbildning/undervisning utformas. Vi vill även undersöka om vad de vill ha inflytande över och vad de anser inflytandet leder till.Frågeställningar Finns viljan till elevinflytande i hur utbildningen/undervisningen utformas? Hur vill eleverna att elevinflytandet skall ske? Vart leder inflytandet till, enligt eleverna?Metod Vi har i vår undersökning gjort kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs två på Omvårdnadsprogrammet och Handels- och Administrationsprogrammet på gymnasieskolor i Kalmar respektive Skåne län. Intervjufrågorna baseras på och analyseras utifrån våra frågeställningar och litteratur som vi läst om elevinflytande.Resultat Resultatet belyste tre kategorier som utgick från sex underkategorier.