Byggbranschen har flertalet gÄnger blivit kritiserad för att inte uppnÄ samma utveckling och produktivitet som andra sektorer. Visionen om ett effektivt samhÀllsbyggande Àr ÀndÄ positiv och en av de stora nÀmnarna för framgÄng Àr BIM, Building Information Modeling. Arbetsmetoden, som handlar om att effektivt tillhandahÄlla information, tillÀmpas redan i relativt stor utstrÀckning pÄ hussidan. Samtidigt ligger bro- och anlÀggningssidan i startgroparna för att följa efter husbyggnad i utvecklingen.NCC Montagebro Àr en prefabricerad betongbro som utvecklades pÄ 80-talet och som Äterigen lyfts fram för utveckling. De tidigare standardmÄtten har avskaffats för att i högre grad möta kundens önskemÄl om lÀngd och bredd.

I och med att BergnÀsbron firade 50 Ärs jubileum i Är 2004, insÄg vi att vÄr kÀnnedom om lokalhistoria inte var den allra bÀsta. Vidare reflekterade vi över att mÄnga LuleÄbor inte kÀnner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer Àn hundra Är innan en bro kunde byggas över Lule Àlv vid LuleÄ. Ett avgörande skÀl till vÄrt Àmnesval kom fram nÀr vi började intressera oss för GÀddviksbron och dess tillkomst. Det framgick dÄ tydligt att brofrÄgan inte bara handlade om GÀddviksbron utan Àven BergnÀsbron, dÀr dess placering i mÄnga Är skulle komma att debatteras. SÄledes var brofrÄgan en lokal stridsfrÄga, men övergick till att bli en riksangelÀgenhet nÀr lÀnets riksdagsmÀn debatterade frÄgan i kammaren.

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillĂ„ter obegrĂ€nsad anvĂ€ndning av trĂ€ i bĂ€rande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trĂ€ som bĂ€rande system tillĂ„tits i upp till tvĂ„ vĂ„ningar, vilket var en följd av att brĂ€nder orsakat stora problem i flera svenska stĂ€der. Dagens byggande strĂ€var mer och mer mot att bygga sĂ„ effektivt som möjligt med sĂ„ kort byggtid som möjligt. Ett sĂ€tt att bygga effektivt och fĂ„ kort tid pĂ„ byggarbetsplatsen Ă€r att anvĂ€nda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervĂ„ningshus pĂ„ byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrĂ„gan pĂ„ flervĂ„ningshus i trĂ€ högre Ă€n fyra vĂ„ningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemĂ„l.

The study aims to reduce energy consumption in apartment buildings where individual metering and charging of heat is applied. The aim is to develop planning and design for individual metering and charging in apartment buildings.The study is based on literature review, interviews and case study that include analysis of existing documents. Interviews were carried out with the property developer and the involved consultants who planned the apartment building Yasuragi. To investigate the differences the condominium association has noted in heat consumption between flats, the debit values of the heat were used to discern which houses that were furthest from the average consumption. On these flats there were temperature measurements and thermal photo shoots made for discriminating behavior and possible construction techniques which could be the explanation for the heat spread.Boverket shows that the consumption of heat can be reduced by 10-20% after insertion of individual metering and charging in an apartment block.

 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.ÅtgĂ€rderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pĂ„verkan dehar var för sig.

Byggsektorn stĂ„r för för en betydande miljöpĂ„verkan pĂ„ grund av sektorns stora omfattning. DĂ„ samhĂ€llet strĂ€var mot en hĂ„llbar utveckling har krav börjat stĂ€llas pĂ„ att sektorns resursförbrukning och miljöpĂ„verkan mĂ„ste minska. Ett sĂ€tt att Ă„stadkomma denna förĂ€ndring Ă€r att anvĂ€nda sig av miljövĂ€rdering vid val av byggnadsmaterial. I rapporten redovisas resultaten av kvalitativa analyser, vilka baseras pĂ„ intervjuer med bestĂ€llare, konsulter, arkitekter och entrprenörer utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: • PĂ„ vilket sĂ€tt arbetar ni med miljöfrĂ„gor inom företaget idag? • Vilka miljövĂ€rderingsparametrar anvĂ€nder ni er av idag vid projektering av byggnader? • Vilka visioner har ni om framtidens projekteringsskede för byggnader? Miljömedvetenhet och miljöarbete anses som viktigt av byggbranschens aktörer, i sina visioner ser de miljön som ett konkurrensmedel och att energiaspekter kommer att bli mycket viktiga vid projekteringen.

Behovet av bra miljölösningar vÀxer stÀndigt i dagens samhÀlle och fastighetsmarknaden Àr en marknad som Àr i stort behov av att spara energi. I dagens lÀge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig pÄ den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system Àr ofta bra att arbeta med nÀr det gÀller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, Àven om det innebÀr det stora ekonomiska kostnader för fastighetsÀgaren. Att det kostar mycket för fastighetsÀgaren att fÄ en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas sÄ krÀvs det att fastighetsÀgarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Genom globaliseringen och den internationella handelns utveckling har en ökad konkurrens blivit ett faktum pÄ den Svenska marknaden. Detta innebÀr att Àven de Svenska företagen har möjlighet att verka pÄ fler marknader vilket Àven stÀller krav pÄ företagen att skapa en konkurrenskraft som kan motstÄ det ökade konkurrenstrycket. Med detta i fokus utvecklades vÄr problemstÀllning: Hur arbetar företag för att skapa konkurrensfördel pÄ marknaden? VÄrt syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur ett företag kan arbeta för att skapa konkurrensfördel pÄ marknaden. Vi har valt att studera detta ur ett företagsperspektiv genom en fallstudie pÄ ett företag och fem djupintervjuer, dÀr vi har valt att fokusera pÄ hur de arbetar med sina interna konkurrensfördelar.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur samhÀllets och teknikens senaste utveckling har bidragit med nya marknadsföringskanaler och vad detta innebÀr för företags marknadsföringsstrategier. Med detta syfte som utgÄngspunkt har tre forskningsfrÄgor formulerats för att avgrÀnsa forskningen Àn mer:Hur kan smartphones som marknadsföringskanal hjÀlpa företag att precisera sin marknadsföring till kunden?PÄ vilket sÀtt har den nya mobila tekniken, i form av smartphones, pÄverkat företags segmenteringsmöjligheter?Hur kan ett företag anvÀnda sig av smartphones, som ett verktyg för att hantera kundrelationer?Metod: Uppsatsen Àr resultatet av en kvalitativ studie med en huvudsaklig induktiv inriktning. PrimÀrdatainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer.Slutsats: Efter att ha undersökt detta Àmne har vi dragit slutsatsen att valet av smartphones som kanal kan hjÀlpa företag att precisera sin marknadsföring genom att telefonen Àr tillgÀnglig och personlig för kunden. DÀrför menar vi att kunders integritet och acceptans kommer att vara avgörande faktorer och viktiga att beakta.

Byggbranschen har lÀnge kÀnnetecknats av konservativt tÀnkande och höga produktionskostnader. Medan produkter i andra branscher stÀndigt förbÀttrats i hÄrd konkurrens, med högre kvalitet och lÀgre priser som följd, har obenÀgenheten för förÀndring inom byggbranschen hindrat utvecklingen. Idag har byggkostnaderna nÄtt sÄdana nivÄer att en genomgripande förÀndring mÄste till för att vÀnda kostnadsutvecklingen.Produktionsfilosofin Lean anvÀnds oftast vid nyproduktion som ett sÀtt att leda branschen i rÀtt riktning och sÀnka produktionskostnaderna. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda om Lean Àven kan anvÀndas vid upprustning och renovering. Lean hÀrstammar frÄn Japan dÀr filosofin utvecklats hos bilföretaget Toyota.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.ÅtgĂ€rderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pĂ„verkan dehar var för sig.

Byggföretagen Àr intresserade av att hitta nya billigare metoder att bygga med. Idag diskuteras slitsmurar och sekantpÄlning sedan det har blivit tillÄtet att integrera dessa i den permanenta konstruktionen och dÀrmed vinna produktionsfördelar. Genom integrering i den permanenta konstruktionen utnyttjas stödkonstruktionen som permanent kÀllarvÀgg. Syftet med arbetet Àr att se om det kan vara intressant att anvÀnda slitsmurar eller sekantpÄlar vid kommande byggnation vid kv. Heimdal i Uppsala.Utomlands anvÀnds slitsmurar och sekantpÄlar i innerstadsmiljö.