Global stabilisering av volymbyggda trähus
År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillåter obegränsad användning av trä i bärande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trä som bärande system tillåtits i upp till två våningar, vilket var en följd av att bränder orsakat stora problem i flera svenska städer. Dagens byggande strävar mer och mer mot att bygga så effektivt som möjligt med så kort byggtid som möjligt. Ett sätt att bygga effektivt och få kort tid på byggarbetsplatsen är att använda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervåningshus på byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrågan på flervåningshus i trä högre än fyra våningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemål. (Johnsson et al, 2004) Vid volymbyggnad kan det stabiliserande systemet delas in i ett lokalt- och ett globalt stabiliserande system. Det lokala systemet är varje volyms stabilitet. Det globala systemet är en hel byggnads stabilitet. Det lokala systemet måste vara stabilt för att det globala systemet ska kunna föra krafter vidare mellan volymerna. Syftet med arbetet är att studera stabiliseringen av volymbyggda flervåningshus i trä. Den globala stabiliseringen studeras med syftet att kontrollera dagens lösning på den globala stabiliteten på referensprojektet Kv. Dobben 1 i Haparanda samt att utveckla en beräkningsmodell för LBABs nya typhus Dou5. Arbetet har bedrivits som en litteraturstudie, därutöver har också studiebesök, beräkningar och muntliga frågor använts. Beräkningar på referensprojektet Dobben 1 i Haparanda visar att den globala stabiliteten för en hel byggnad måste kontrolleras eftersom ett volymtorn inte klara av att stabilisera sig själv. Det är inte än utrett hur överföringen av krafterna mellan olika volymtorn sker därför är beräkningsmodellen för duokonceptet idag uppbyggt på att varje volymtorns stabilitet kontrolleras, vilket leder till att programmet ger utslag, EJ OK! Beräkningsprogrammet är uppbyggt med hjälp av ritningar från Kv. Dobben 1 i Haparanda, men är tillämpbart på typhusen Duo4, Duo5 och Duo6. Beräkningsmodellen är inte ännu komplett och en vidare utveckling med införande av antalet volymer i bredd och längd behövs för att få en slutgiltig beräkningsmodell.