Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Dimensionerna av hÄllbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) Àr inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske pÄ alla nivÄer i samhÀllet. DÄ oklarhet kring begreppet social hÄllbarhet rÄder inom byggsektorn samtidigt som begreppet Àr en viktig del i strÀvandet mot ett hÄllbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur Ät SkellefteÄ kommun och projektet TrÀstad 2012. Examensarbetet öppnar Àven upp för en fortsatt diskussion kring vad social hÄllbarhet pÄ en byggnadsnivÄ kan innebÀra och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan pÄ byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i SkellefteÄ. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan Àr utgÄngspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur hÀrleds frÄn begreppens förenande i att tillfredstÀlla mÀnskliga behov.

Ett ökande behov av metadata har identifierats och i mÄnga verksamheter finns ett behov att skapa och lagra metadata som beskriver nÄgon typ av data. Detta har drivit pÄ studier av datakataloger som betraktas som lösningen pÄ metadatabehovet. Detta arbete har behandlat att specificera ett dokumenthanteringssystem byggd pÄ en datakatalog för en verksamhet i en utförd fallstudie. Den behandlade dokumentdatakatalogen inkluderar en ontologi för att skapa ÀndamÄlsenlig sökning i en legacymiljö.I den framtagna specifikationen pÄ arkitekturavgrÀnsningar för en dokumentdatakatalog Àr det kÀnnetecken sÄsom integrerad, skalbar, robust, anpassbar och öppen som införlivar en sund arkitektur. I specifikationen ingÄr Àven ett antal krav som utöver kÀnnetecknen bör följas för en god arkitektur.

NĂ€r en brist har konstaterats i transportsystemet pĂ„börjas en omfattande planeringsprocess. Den gamla planeringsprocessen var lĂ„ngdragen och man stötte ofta pĂ„ hinder i ett senare skede av planeringen i form av överklaganden eftersom de föreslagna Ă„tgĂ€rderna inte var förankrade hos alla berörda parter.2010 föreslog regeringen att planeringen enligt vĂ€glagen och lagen om byggande av jĂ€rnvĂ€g skall ersĂ€ttas med en sammanhĂ„llen process istĂ€llet för att innefatta flera planeringsskeden som tidigare. Under den nya processen ska samrĂ„d ske fortlöpande och avsikten Ă€r att det ska bli lĂ€ttare för allmĂ€nheten att överblicka processen.DĂ„ arbetssĂ€ttet med Ă„tgĂ€rdsvalsstudier (ÅVS) endast tillĂ€mpats i tvĂ„ till tre Ă„r Ă€r av intresse att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur ÅVS passar in i den befintliga planeringsprocessen hos aktörerna. Genom intervjuer skall ansvar och befogenheter hos aktörerna klarlĂ€ggas. Det Ă€r Ă€ven intressant att utreda hur de olika aktörerna arbetar för att ta tillvara pĂ„ den information och de resultat som framkommer under en Ă„tgĂ€rdsvalsstudie.

I dagens samhĂ€lle anvĂ€nder 2.7 miljarder mĂ€nniskor internet, vilket motsvarar 39 % av vĂ€rldsbefolkningen (ICT, 2013). InternetanvĂ€ndandet ökar och den snabba utvecklingen Ă€r en av de absolut största förĂ€ndringarna i vĂ„r generation (Dicken, 2007). MĂ€ngden data som skickas och bearbetas ökar parallellt med tekniken och internets framfart (Plant 2011). År 2012 skapades runt 2.5 exabyte data varje dag och denna ofantliga siffra fördubblas var fyrtionde mĂ„nad. Det motsvarar 50 miljarder arkivskĂ„p med textat papper (McAfee & Brynjolfsson, 2012).

Bakgrund och problemdiskussion: TillvÀxt ses i dag som en naturlig grund i vÄrt samhÀlls-byggande och ordet har blivit nÀstintill utbytbart med utveckling. Det överskuggande mÄlet för politiker och företag Àr fortsatt tillvÀxt, samtidigt som naturvetare i en parallell vÀrld pÄpekar att vi har nÄtt grÀnsen för vad planeten förmÄr. En betydelsefull men förhÄllandevis outforskad roll i detta innehas av företagen, varför det ocksÄ finns ett intresse i att nÀrmare undersöka företagens hÄllning gentemot problematiken.FrÄgestÀllning:? Hur ser företagsledare pÄ tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande?Syfte: Syftet Àr att ta del av framstÄende företagsledares tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande, för att pÄ sÄ sÀtt belysa tillvÀxtens dilemma utifrÄn ett företagsperspektiv ? nÄgot som tidigare frÀmst har gjorts ur ett naturvetenskapligt perspektiv.Metod: För att kartlÀgga och undersöka formulerad problematik Àr studien av bÄde explorativ och deskriptiv karaktÀr. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex företagsledare som bÄde har inflytande inom nÀringslivet och som har uttalat sig i hÄllbarhetsfrÄgor.Resultat: Resultatet presenterar företagsledarnas tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande.

Vid byggande av broar och viadukter strĂ€var man efter att undvika sĂ€ttningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta för att fĂ„ en bekvĂ€m pĂ„- och avfart. Man har hittat metoder för att minimera sĂ€ttningar av brofundament men problem med sĂ€ttningar i jordfyllningen kvarstĂ„r dock fortfarande. SĂ€ttningar i jordfyllningen Ă€r vad som kommer att undersökas i detta arbete. MĂ„let med examensarbetet Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€ttningarna samt ge Ă„tgĂ€rdsförslag för att eliminera/minimera dessa problem. Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie, intervjuer och erfarenhetsĂ„terföring. I fallstudien har bron över SalmibĂ€cken, ÖvertorneĂ„ studerats. Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstĂ„tt har utförts. Skadorna vid SalmibĂ€cken har berott pĂ„ felaktigt materialval vid konstruerande av erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen, felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.

Problemen med fuktskador i byggnader Ă€r mĂ„nga och kostnaderna för att Ă„tgĂ€rda problemen Ă€r stora. ByggaF Ă€r en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt sĂ€kerstĂ€ller fuktsĂ€kerheten genom hela den processen. NCC anvĂ€nder sig idag av en egen metod för att sĂ€kerstĂ€lla fuktsĂ€kerheten och den metoden jĂ€mförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebĂ€r att fuktsĂ€kerhetsarbetet Ă€r granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete Ă€r att NCC i UmeĂ„ ska fĂ„ en bĂ€ttre kĂ€nnedom om vad ByggaF Ă€r och hur den metoden kan anvĂ€ndas inom byggproduktion. Ytterligare syfte Ă€r att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att anvĂ€nda metoden ByggaF, en metod för fuktsĂ€kert byggande.Arbetet Ă€r utfört pĂ„ NCCs byggnation pĂ„ Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Norra DjurgÄrdsstaden Àr för nÀrvarande ett av Europas största stadsutvecklingsomrÄden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostÀder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen prÀglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hÄllbart stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprÀttas i Hjorthagen för att hantera transporter in till omrÄdet under byggprocessen. Syftet med logistikcentret Àr att minska trÀngsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har Àmnat kartlÀgga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt berÀkna hur energianvÀndningen och utslÀppsmÀngderna skulle kunna förÀndras.KartlÀggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna fÄr som kvitton pÄ inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats frÄn JM:s byggande i Norra DjurgÄrdsstadens första etapp, Norra 1.

Syftet med denna studie har varit att undersöka gÀllande praxis samt belysa förutsÀttningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien bestÄr av tvÄ delar, dels en enkÀtundersökning riktad till fem lÀn, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkÀten, och dÀr uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fÄtt ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras förÀldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former pÄ dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. VÄr slutsats Àr att det Àr ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang sÄvÀl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rÀtt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av sjÀlvbild, nÀr det gÀllde barn/ungdomar, och för förÀldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svÄrigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade mÄste utgÄ frÄn ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmÄga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kÀnnetecknas bl a av kontakter under lÄng tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.

I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig pĂ„ icke förnyelsebara energikĂ€llor för uppvĂ€rmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfĂ€llet var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstĂ„tt som allt mer tydlig. Detta innebĂ€r att mĂ„nga Ă€ldre byggnader ofta kan ha mycket dĂ„liga vĂ€rmeisolerade egenskaper eftersom bĂ„de energipriser och byggnormer var lĂ„gt stĂ€llda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet Ă€r en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, ÅmĂ„l. De har framfört att de har problem med för höga uppvĂ€rmningskostnader och svĂ„righeter med att hĂ„lla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.

Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Idag anvÀnds mÄnga olika byggsystem, prefabricerade enheter som tillverkas i fabrik enligt fÀrdigstÀllda ritningar. Uppförandet av byggnaderna gÄr snabbare pÄ byggplatsen och dÀrmed spara tid och pengar. Det kommer hela tiden nya byggsystem och i dagslÀget finns ett intresse kring de byggsystem som utvecklas i trÀ, frÀmst pÄ grund av enkel bygglogistik beroende pÄ lÄg vikt och Àven ur miljösynpunkt. NÀr ett nytt byggsystem tas fram undersöks först och frÀmst vilka tekniska byggegenskaper det har. Bland annat identifieras systemets bÀrförmÄga, ljudklass, brandmotstÄnd och miljöpÄverkan.

On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey was performed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kV substation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performed in Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of the induction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps to the plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients each time the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by the coupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of the bearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.