Sökresultat:
323 Uppsatser om Induktivt arbetssätt - Sida 4 av 22
Ledare: Att vara eller inte vara
Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Ăvriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..
Skolk
Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en
positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de
fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre
motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga
trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.
Ramverk för identifiering av mjuka nyttor för IS/IT i offentlig vÄrdverksamhet
Genom att pÄ ett systematiskt sÀtt identifiera och hantera de mjuka nyttorna förIS/IT investeringar, kan man inom den offentliga vÄrdverksamheten generera ettstörre mervÀrde i investeringen. Vi har genom vÄr studie sett en brist vad detgÀller att identifiera mjuka nyttor med mjuka nyttor avser vi till exempel nöjdakunder och trivsel. Det saknas forskning inom detta omrÄde vilket har gjortuppgiften intressant för oss. Vi har avgrÀnsat till att hÄlla oss inom radiologin,frÀmst inom VÀstra Götalandsregionen. VÄr studie syftar till att identifiera mjukanyttor för offentlig vÄrdverksamhet.
RMA - revolution eller evolution för brigadsystem 122/90
Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka konsekvenser införandet av Revolution in Military Affairs (RMA) fÄr avseende vÀpnad strid med brigadsystem 122/90. Tidsperspektivet Àr 2010-2020. Arbetet har ett induktivt förhÄllningssÀtt. Uppsatsen beskriver och förklarar innebörden av RMA. Vidare beskrivs hur brigadsystem 122/90 genomför vÀpnad strid.
Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik
Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i
styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra
?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien
fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa
praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre
huvudfr?gor: 1.
Referensbindning i nationella prov : En studie om sambandet mellan gymnasieuppsatsers textbindning och deras betyg
OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..
Hur upplevda livsförÀndringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner
Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförÀndringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförÀndringar. Undersökningens urval bestod av fyra mÀn och tre kvinnor frÄn varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförÀndringar sÄsom ökad sjÀlvacceptans och minskad droganvÀndning, en mer konstruktiv instÀllning problem och motgÄngar samt förhöjda kÀnslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bÀttre psykisk hÀlsa och ökat vÀlbefinnande.
Grammatik som produkt och som process : frÄn 1965 till 2000
Detta arbete handlar om grammatikens roll i sprÄkundervisningen. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur grammatikens stÀllning i sprÄkundervisningen har utvecklats frÄn 1960-talet fram till idag. För att fÄ en inblick i detta Àmne, har jag studerat och analyserat innehÄll i styrdokument frÄn 1965 till 2000 och i franska lÀromedel för nybörjarsprÄk pÄ gymnasiet frÄn motsvarande period. Med stöd av litteratur om sprÄkundervisning, har jag försökt att ta reda pÄ hur denna utveckling ser ut genom att titta pÄ grammatiken som produkt, d v s att tala om sprÄket, och pÄ grammatiken som process, d v s att anvÀnda sprÄket i sitt rÀtta sammanhang. Dessa tvÄ sÀtt att se pÄ grammatiken utgör en bra utgÄngspunkt för att fÄ en helhetsbild av grammatik, och nÀr det gÀller att utveckla sprÄkförmÄgan Àr samspelet dem emellan viktigt.
Visuell Radio
Visuell radio eller ljudbildspel i radio Àr i stort sett ett outforskat omrÄde. Att det gÄr att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt stÄr klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och diskuterar Àr hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas bÄde utifrÄn ett produktionsperspektiv och ett mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta pÄ mediaföretagens multimediala publiceringar men ocksÄ genom att förstÄ hur deras redaktionerna tÀnker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar pÄ New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att fÄ denna inblick.
Leasing av försvarsmateriel, en möjlig försörjningsprincip?
Ominriktningen frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar stÀller nya krav och villkor pÄframtidens materielförsörjning av försvarsmateriel. I huvudsak kommer de nuvarandeanskaffningsformerna att bibehÄllas men samtidigt har nÄgra möjliga, alternativaförsörjningsprinciper identifierats, en av dom Àr leasing.Syftet med denna uppsats Àr att, induktivt, analysera om leasing Àr en möjlig försörjningsprincipför försvarsmateriel. Analysen utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna om leasing kan ersÀtta/kompletteradagens anskaffningsformer, vad som krÀvs och i vilka former. Dessutom analyseras vilkabegrÀnsningar och konsekvenser ett anvÀndande av leasing kan innebÀra för FörsvarsmaktensförmÄgor vid ett förÀndrat omvÀrldslÀge, nationellt och internationellt. Analysen genomförs medtyngdpunkt pÄ makronivÄn, helhetsförstÄelse, och som en principdiskussion.
?Nej, den ?r min!?
F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen.
?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs
av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar
f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares
uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om
konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r
f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan?
Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien
tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till
grund f?r den insamlade empirin.
En studie om hur vÀl de större revisionsbyrÄerna uppfyller lagstiftarens krav pÄ en oberoende revision.
Syftet med studien Àr att analysera hur vÀl de stora revisionsbyrÄerna sÀkerstÀller oberoendet. Vi fokuserar pÄ huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byrÄorganisation eller om de frÀmst beror pÄ otillrÀcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssÀtt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angÄende revisorns oberoende. DÀrefter redogörs för lagstiftningen pÄ omrÄdet. I resultatredovisningen Äterges resultaten frÄn vÄr empiriska undersökning. Resultaten Àr indelade efter kategorier.
Om man vill Àta korv sju dar i veckan sÄ mÄste man ju fÄ göra det : Personliga assistenters tankar kring kost, motion och autonomi hos personer med Downs Syndrom
Stroke innebÀr ofta fysiska, kognitiva och beteendemÀssiga funktionsnedsÀttningar som pÄverkar bÄde den drabbade och dennes familj. TonÄringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem nÀr förÀldern blivit sjuk. FörÀlderns stöd till barnet Àr vÀsentligt men Àven sjukvÄrdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmÀrksammas till strokedrabbade förÀldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överlÀkare och fem sjuksköterskor pÄ en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.
?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete
I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden.
Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.
FramgÄngsfaktorer för att motivera personal i konsultföretag
Syfte: Att undersöka vilka framgÄngsfaktorer som företagsledningar i konsultföretag anvÀnder för att fÄ sin personal motiverade. Metod: Jag har valt en kvalitativ metod med ett induktivt synsÀtt. Min intervjuform Àr semistrukturerad med öppna frÄgor. Resultat och slutsats: Ledningen i företagen som ingick i studien har anvÀnt sig av en ekonomisk motivationsfaktor i kombination med flera icke ekonomiska motivationsfaktorer för att motivera personalen. Denna kombination av motivationsfaktorer kan ses som framgÄngsfaktorer i företagen. Förslag till fortsatt forskning: Samma typ av studie men istÀllet en undersökning av en annan bransch, en annan storlek pÄ företagen, eller ett annat geografiskt omrÄde t.ex. i en större stad. Ett annat förslag Àr att intervjua personalen istÀllet för den personanalansvarige.