Ett missfall Àr en stor och omtumlande hÀndelse i en kvinnas liv. Under denna tid har vÄrdgivaren stor betydelse i hur kvinnan klara sin situation och för att kunna gÄ vidare. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd vid missfall. Detta kan hjÀlpa sjuksköterskor att förstÄ kvinnan bÀttre i hennes situation vid missfall.  Metoden var en litteraturöversikt enligt Friberg (2006). Materialet som anvÀnts för att fÄ fram översikten Àr nio stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhĂ€lsan har en viktig del i arbetet för att fĂ„ ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en innehĂ„llsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att fĂ„ en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hĂ€lsosamtalet och detta samtal Ă€r ofta grunden till hĂ€lsoarbetet nĂ€r de har identifierat övervikt hos eleven.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tÀnkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen pÄ mÄngkulturella storstadsskolor. Studien lÀgger fokus pÄ barn som har ett annat förstasprÄk Àn svenska. Undersökningsmetoderna Àr av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen Àgde rum pÄ tre olika mÄngkulturella storstadsskolor dÀr majoriteten av eleverna Àr flersprÄkiga. Undersökningsgruppen bestÄr av olika lÀrare pÄ dessa skolor.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som anvÀnds pÄ ett vardagligt och avspÀnt sÀtt. Men det finns lite forskning i Sverige pÄ omrÄdet och frÄgan Àr om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebÀr samspel i grupp för individen? Syftet Àr att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr med en fenomenologisk forskningsansats, dÀr individernas upplevelse av fenomenet stÄr i fokus.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.

Denna uppsats behandlar engelska som frÀmmande sprÄk och vilken roll genus kan spela för elevers lÀrande av sprÄket. Genom observationer och enkÀter i Är 5 och Är 6 har vi undersökt hur aktiva eleverna Àr under lektionsförloppen och vilken instÀllning de har till engelska som Àmne. Undersökningen visar att pojkar och flickor har skilda intressen och detta kan pÄverka sprÄkinlÀrningen. Pojkarna tog överlag större plats i klassrummet Àn flickorna gjorde. Pojkarna var mer aktiva under talövningarna medan flickorna var mer koncentrerade vid sjÀlvstÀndigt arbete och fokuserade pÄ lÀrandet.

SamhÀllets utveckling medför att organisationerna stÀndigt mÄste utvecklas. Det stÀlls krav pÄ dels organisationerna, men Àven individerna att följa samhÀllets utveckling. Ett medel organisationerna kan anvÀnda för att följa denna utveckling Àr kompetensutvecklingsinsatser.Det Àr vikigt att det görs en bra planering, för att organisationerna ska fÄ ett bra resultat av kompetensutvecklingsinsatsen. VÄrt syfte med uppsatsen kan beskrivas i tvÄ delar. Dels att analysera konsulters utsagor om planering av kompetensutvecklingsinsatser med avseende pÄ förutsÀttningar och hinder för individuellt lÀrande, samt med utgÄngspunkt i det första delsyftet analysera konsulters mönster och skillnader i planeringen av kompetensutvecklingsinsatser.Denna studie har genomförts genom en kvalitativ strategi, dÀr vi har utfört sex stycken halv-strukturerade intervjuer med konsulter frÄn olika organisationer.