Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det sydafrikanska skolvÀsendet bygger pÄ teorierom det individuella lÀrandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avlÀroplanen, intervjuer av lÀrare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet Àr att det finns vissa spÄr av individuellt lÀrande i lÀroplanen,hos lÀrarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att Àven om detfinns frön av individuellt lÀrande i den sydafrikanska skolan sÄ Àr det inte tillrÀckligt för attsÀga att hela det sydafrikanska skolvÀsendet bygger pÄ tankar om det individuella lÀrandet.Nyckelord: Individuellt lÀrande, LÀrstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika..

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

En kvalitativ studie om hur personer som drabbats av stroke upplever individuellt anpassad information under vÄrdtiden..

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

This comparative study explores Swedish and Danish teachers? perspectives on students with intellectual disabilities and their education. The research focuses on the 1960s, a pivotal decade marked by paradigm shifts from medical to socio-constructivist views on intellectual disabilities. Through qualitative text analysis of articles from the Nordic Journal of Special Education (Nordisk tidskrift f?r specialpedagogik), this study examines how teachers described these students, the prevailing norms versus perceived deviations, and their proposed teaching strategies.

Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt..

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Allt eftersom samhÀllet utvecklas och anammar nya idéer appliceras dessa pÄ skolans vÀrld. Elever ska idag ta ett eget ansvar för sina studier ? individuellt studieansvar ? ett begrepp i tiden. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ elevernas förutsÀttningar att ta detta ansvar och vad de gör nÀr de tar det. Uppsatsen beskriver teoretiska utgÄngspunkter som eleven verkar under och en kvalitativ undersökning lyfter fram hur elevers vardag kan se ut.

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Tidigare forskning visar att grupparbete inte alltid utmynnar i ett samarbete mellan eleverna. Forslund Frykedal (2008) har observerat olika former av grupparbete som eleverna sjÀlva skapar. Hon menar att elever allt som oftast vÀljer att dela upp arbetet mellan varandra vilket resulterar i ett individuellt grupparbete. Vi vill dÀrför utgÄ frÄn lÀrares perspektiv för att undersöka om det Àr individuellt eller gemensamt grupparbete som Àr deras intention med grupparbete.Vi har genom kvalitativ intervju intervjuat fem verksamma lÀrare om deras intentioner och förberedande arbete kring grupparbete. VÄr studie visar att lÀrare har en intention om gemensamt grupparbete men att deras förberedelser i form av uppgift och gruppsammansÀttning skapar förutsÀttningar för ett mer individuellt grupparbete.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.