Under vÄr utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet pÄ en skola dÀr 82% av en Ärskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det vÀckte vÄr nyfikenhet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att det inte Àr en tillfÀllighet att sÄ mÄnga blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett Är pÄ den undersökta skolan.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Det Àr fÄ individer som vÀljer att inte studera vidare pÄ gymnasiet efter grundskolan. Det `valŽ elever har som inte Àr behöriga men vill gÄ pÄ ett nationellprogram pÄ gymnasiet Àr det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra elevers upplevelser av att studera pÄ IV. En kvalitativintervjustudie har anvÀnts och resultatet visar att elevers sjÀlvbild pÄverkas av att gÄ pÄ IV. Respondenterna som gick pÄ IV hade ofta en negativ sjÀlvbild, som pÄverkats av flera olika faktorer.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgÄr frÄn ett lÀrarperspektiv dvs. det Àr intervjuer av lÀrare som resultatet grundar sig pÄ. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lÀrande.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)KartlÀggning av elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlÀgger elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar samt vad som kartlÀggs och hur pedagogerna anvÀnder och utvÀrderar informationen. Arbetet innehÄller en översikt av kartlÀggningsmaterial som Àr speciellt anpassade till elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. Med hjÀlp av intervjuer undersöks vilka kartlÀggningsmaterial som anvÀnds i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna anvÀnder nulÀgesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartlÀggning och inte de anpassade kartlÀggningsmaterialen. Nyckelord: kartlÀggning, tidig utvecklingsnivÄ, flera funktionsnedsÀttningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Företag kan anvÀnda sig av balanserade styrkort för att fÄ ner organisationens övergripande mÄl i mindre delar. En fördel med det Àr att de anstÀllda blir mer involverade och motiverade till att göra ett bra arbete. Styrkortet bestÄr av flera styrtal som mÀter olika prestationer. Sie-mens Industrial Turbomachinery AB, Àven kallat SIT AB, anvÀnder sig av balanserade styrkort och har Àven ett antal styrtal pÄ individnivÄ pÄ avdelningen MIP. I dagslÀget Àr inte de styrtalen tillförlitliga och dÀrför fick vi i uppdrag av SIT AB att undersöka hur arbetet med individuella styrtal kan förbÀttras.Syftet med studien Àr att beskriva hur MIP, en av de strategiska inköpsavdelningarna pÄ SIT AB, arbetar med individuella styrtal idag, identifiera deras problem med individuella styrtal samt att utveckla lösningar till problemen.Vi har pratat med anstÀllda pÄ en av SIT AB:s strategiska inköpsavdelningar, fÄtt skriftlig dokumentation tilldelade samt hittat relevanta teorier och det Àr de kÀllorna som har utgjort grunden för vÄrt examensarbete.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.