Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frÄgor som vi har stÀllt oss Àr hur pedagoger i förskolan gÄr tillvÀga inför upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tar hÀnsyn till barnens IUP nÀr de planerar verksamheten.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuat sex pedagoger frÄn tre olika kommuner. Vi har sammanstÀllt vÄrt resultat utifrÄn vÄra intervjufrÄgor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar pÄ ett liknande sÀtt nÀr de upprÀttar IUP. De samtalsunderlag som de anvÀnder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill sÀga att belysa barnets utveckling och lÀrande. Pedagogerna ser förÀldrarnas synpunkter som en viktig del i upprÀttandet av barnets IUP.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

Examensarbetet stÀller frÄgan i vilken mÄn den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lÀrande. UtgÄngspunkten har varit tvÄ frÄgestÀllningar: vilka arbetsmetoder anvÀnder lÀrare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet? ProblemomrÄdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet pÄ inlÀrning och lÀrande. Empirin bestod av sex klasslÀrare i de lÀgre Ärskurserna frÄn tre skolor.

Syftet med studien var att undersöka vad klientcentrerat arbetssÀtt innebÀr för teamet inom hemrehabilitering och möjligheterna att arbeta klientcentrerat. En arbetsledare och en undersköterska ifrÄn tvÄ hemreabteam intervjuades. Resultatet visade att de intervjuade upplevde att det finns goda förutsÀttningar för ett klientcentrerat arbete inom hemrehabilitering i den hÀr kommunen i nuvarande form. De har resurserna som behövs för att nÄ vÄrdtagarnas individuella rehabiliteringsmÄl. De intervjuade upplever att de har stora möjligheter att arbeta klientcentrerat.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever pÄ individuella programmet ser pÄ studievÀgledaren och den studievÀgledningen de fÄr pÄ skolan. Jag har Àven valt att undersöka hur studievÀgledarna arbetar med eleverna och se om det krÀvs specifika kunskaper frÄn dem nÀr de arbetar pÄ individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren pÄ de frÄgor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn pÄ studievÀgledaren pÄ individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievÀgledaren och eleverna fick mig att förstÄ att det finns mycket att skriva om nÀr det gÀller elever pÄ individuella programmet. För att fÄ svar pÄ mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsÀttningar som pÄverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnÄ syftet valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet, litteratur med utgÄngspunkt frÄn syftet samt resultatet av empirin, dÀrefter stÀlldes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som Àr av vikt att belysa för att skapa de effekter man efterstrÀvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov.

ABSTRAKT Syftet med min rapport Àr tvÄfaldigt. Det Àr för det första att utifrÄn ungdomars perspektiv undersöka och beskriva vad det beror pÄ att en del elever börjar nÀrvara i skolan, nÀr de tidigare haft en hög frÄnvaro. För det andra Àr syftet att undersöka och beskriva faktorer som Àr viktiga att beakta dÄ man diskuterar IV-programmets framtid. Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun. Metoden jag anvÀnt Àr fokusgruppsintervjuer dÀr elva elever frÄn tvÄ olika IV-program beskriver sina upplevelser frÄn grundskola och gymnasium. Resultatet visar att eleverna har liknande upplevelser frÄn grundskolan. De flesta har uppgett att skolan fungerat bra fram till högstadiet.

Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka vilka olika inlÀrningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap lÀraren har om individuella lÀrstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lÀrstilar.UtifrÄn Dunns lÀrstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkÀt, intervju och observation för att titta pÄ hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstÄ pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlÀrning, hjÀrnan och dess funktioner, minne och förstÄelse. De tre teorierna jag kommer att anvÀnda mig av Àr Dunns inlÀrningsteori, Howard Gardners Ätta intelligenser och Edward de Bonos syn pÄ inlÀrning.De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr enkÀtundersökning, intervju med lÀrare och egna observationer.Resultaten pekar pÄ att de flesta barnen i klassen Àr auditativa/visuella. LÀraren arbetar, till viss del, med individuell inlÀrning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. LÀraren talar Àven mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsÀger till viss del resultaten av enkÀtundersökningen..

Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

Detta arbete handlar om hur det som benÀmns individuella utvecklingsplanerna tolkas och anvÀnds i förskolorna. De frÄgor vi sökt svar pÄ Àr varifrÄn kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda pÄ detta sÄ har vi granskat Ätta olika typer av utvecklingsplaner som anvÀnds pÄ förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrÄn ett postmodernt perspektiv dÀr man anser att det inte finns ?normala barn? och absoluta sanningar, har vi upptÀckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rÄdde under moderniteten dÄ man utgick frÄn utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lÀrande i dessa dokument.

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.