Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Examensarbetet stÀller frÄgan i vilken mÄn den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lÀrande. UtgÄngspunkten har varit tvÄ frÄgestÀllningar: vilka arbetsmetoder anvÀnder lÀrare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet? ProblemomrÄdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet pÄ inlÀrning och lÀrande. Empirin bestod av sex klasslÀrare i de lÀgre Ärskurserna frÄn tre skolor.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet med studien var att undersöka vad klientcentrerat arbetssÀtt innebÀr för teamet inom hemrehabilitering och möjligheterna att arbeta klientcentrerat. En arbetsledare och en undersköterska ifrÄn tvÄ hemreabteam intervjuades. Resultatet visade att de intervjuade upplevde att det finns goda förutsÀttningar för ett klientcentrerat arbete inom hemrehabilitering i den hÀr kommunen i nuvarande form. De har resurserna som behövs för att nÄ vÄrdtagarnas individuella rehabiliteringsmÄl. De intervjuade upplever att de har stora möjligheter att arbeta klientcentrerat.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever pÄ individuella programmet ser pÄ studievÀgledaren och den studievÀgledningen de fÄr pÄ skolan. Jag har Àven valt att undersöka hur studievÀgledarna arbetar med eleverna och se om det krÀvs specifika kunskaper frÄn dem nÀr de arbetar pÄ individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren pÄ de frÄgor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn pÄ studievÀgledaren pÄ individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievÀgledaren och eleverna fick mig att förstÄ att det finns mycket att skriva om nÀr det gÀller elever pÄ individuella programmet. För att fÄ svar pÄ mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsÀttningar som pÄverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnÄ syftet valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet, litteratur med utgÄngspunkt frÄn syftet samt resultatet av empirin, dÀrefter stÀlldes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som Àr av vikt att belysa för att skapa de effekter man efterstrÀvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov.