Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger pÄ strÀvansmÄl för verksamheten och i Förskolans lÀroplan, Lpfö 98, finns inga krav pÄ individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas pÄ bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och anvÀnds i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi arbetat med sÄvÀl intervjuer som enkÀter.

Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrÄn tvÄ skolor som finns i tvÄ medelstora kommuner i SkÄne. Jag har valt pedagoger i tvÄ skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillÀmpar arbetet med individuell inlÀrning utifrÄn vad som stÄr i lÀroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger pÄ svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlÀrningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger anvÀnder sig av olika individuella inlÀrningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder Àn möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlÀrning var svÄr att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Att upprÀtta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lÀrande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i sÀrskolan kommit fram till att mÄnga skolor brister nÀr det gÀller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien Àr att undersöka innehÄllet i individuella utvecklingsplaner i sÀrskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och mÄlformuleringarnas innehÄll.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syfte: Vi lever i en tid dÄ det har blivit allt vanligare att barns utveckling och lÀrande bedöms och dokumenteras pÄ olika sÀtt. Nuförtiden har mÄnga kommuner faststÀllda riktlinjer som ÄlÀgger pedagogerna att utarbeta individuella utvecklingsplaner för varje enskilt barn. Att skriva dessa texter Àr en grannlaga uppgift vilken medför ocksÄ att pedagogen har en definitionsmakt i förhÄllande till den som blir dokumenterad. Syftet med studien Àr att belysa och problematisera hur olika diskurser om barn och barns lÀrande framtrÀder i individuella utvecklingsplaner som pedagogerna producerar i sin praktik. Följande frÄgestÀllningar Àr centrala: Vilket syfte och funktion har den individuella utvecklingsplanen i förskolan? Vilka förestÀllningar om barn, lÀrande och kunskap uttrycks i de individuella utvecklingsplanerna? PÄ vilket sÀtt representeras barnen i individuella utvecklingsplaner? Teori: UtifrÄn Foucaults makt- och governmentality perspektiv granskas de diskurser som kommer till uttryck genom texterna som pedagogerna producerar i sin praktik.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans sÀrart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och tvÄ IUP-material samt att intervjua tvÄ förskollÀrare som arbetar aktivt med IUP. FörskollÀrarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP Àr att deras kommun har tagit det beslutet och inte nÄgon myndighet. ArbetssÀtten de anvÀnder sig av Àr portfolio och pedagogisk dokumentation dÀr IUP Àr en del. De menar att det Àr viktigt att fokusera pÄ det positiva nÀr det gÀller IUP för att undvika en bedömning.

Man har genom forskning inte kunnat dra nÄgon generell slutsats angÄende orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. VÄrt syfte var att i möjligaste mÄn Äterspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrÄn familjeförhÄllanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansÄg vara orsaken till just deras insjuknande, men ocksÄ vad som var anledningen till att de slutligen bestÀmde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frÄgestÀllningar som: Hur kan familjen pÄverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansÄg de vara vÀndpunkten för sitt tillfrisknande? För att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.