Trots att allt fler kvinnor tar plats i nÀringslivet sÄ domineras sÄvÀl nÀringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av mÀn. StÀndigt pÄgÄr diskussioner om vad det Àr som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor Àr i en avvikande position pÄ grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svÄrt för kvinnor att nÄ upp till toppen. Oavsett hur detta stÀmmer eller ej Àr det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som nÀrmast kan förklara hur verkligheten ser ut.Med detta som utgÄngspunkt Àmnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska nÀringslivet för att försöka ta reda pÄ, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriÀrer. Studien Àr av kvalitativ utformning, dÀr data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanstÀllda resultatet kommer dÀrefter att analyseras stÀllt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser.Studien visar pÄ hur majoriteten av kvinnorna stött pÄ fler möjligheter Àn hinder i sin karriÀr, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher.

Coaching har under de senaste decennierna vÀxt fram som en metod att utveckla individer, bÄde av individuella coacher och av ledare som anvÀnder coaching i sitt ledarskap. Mycket tid och pengar investeras i coaching av bÄde företag, organisationer och privatpersoner. Denna uppsats bestÄr dels av en litteraturstudie och dels av en kvalitativ del och har för avsikt att bringa klarhet i vad coaching Àr, vad coaching inbegriper, hur coaching bör utövas och syftet med coaching utifrÄn coachers perspektiv. Den kvalitativa del utgörs av intervjuer med Ätta kvinnor och mÀn mellan 35-55 Är som har relevant erfarenhet av coaching. Resultaten ger ingen entydig bild av coaching.

Vi fÄr höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs dÀrför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna Àr den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbÀrare till vÄrdnadshavare gÀllande elevens kunskapsutveckling i skolan. VÄrdnadshavare och skola ska pÄ sÄ sÀtt dela pÄ ansvaret sÄ att man tidigt upptÀcker och ÄtgÀrdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen Àr ett dokument med framÄtsyftande fokus pÄ elevens hela skolutveckling.

Med utgÄngspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrÀtten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer fÄr smÄ andelar av sina inkomster frÄn upphovsrÀtt och obetydliga andelar frÄn direkt frÄn upphovsrÀtt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojÀmnt och de smÄ inkomsterna frÄn upphovsrÀtten fördelas extremt ojÀmnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrÀtten bedöms upphovsrÀttens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Sammanfattning Syfte: Diabetes Àr en vÀxande folksjukdom och Är 2000 rapporterade VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hÀlsa. För att fÄ en förklaring till om valen Àr olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hÀlsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrÄn Michael Grossmans teori om efterfrÄga pÄ hÀlsa och effekten av individens egna hÀlsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer anvÀnds Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framstÀllning av försÀkringsteorin.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en hemsida i formen av en skÀrgÄrdsguide för Stockholms SkÀrgÄrd. Syftet var att skapa en hemsida som ger möjligheter att finna intressanta och nyttiga platser i skÀrgÄrden för personer med olika syften, med fokus pÄ kulturellt intressanta platser. I rapporten beskrivs utvecklingen frÄn den inledande fasen till utvecklingen av individuella delar i projektet. Utvecklingen skedde frÀmst med hjÀlp av sprÄken PHP, HTML, CSS samt Javascript. Resultatet blev responsiv startsida för projektet med tillhörande funktionalitet i form av en karta samt möjligheten att manipulera denna karta..

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Denna undersökning Àr en intervjuundersökning med inlÀrare av svenska som har lyckats lÀra sig grunderna i svenska pÄ kort tid. Intervjuerna syftade till att ta reda pÄ vilka faktorer som har varit gynnsamma för inlÀrarna i deras inlÀrning av svenska. Resultatet visar att det Àr komplext vilka faktorer som spelar in nÀr man ska lÀra sig ett nytt sprÄk. Av intervjuerna kan man dra slutsatsen att motivation Àr en av de tyngsta faktorerna för dessa inlÀrares inlÀrning av svenska. Tidigare sprÄkkunskaper och eventuellt Àven sprÄkbegÄvning kan ocksÄ ha bidragit till inlÀrningen..

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgÄngspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rÀttighet för barnet och som att sÀtt att etablera en ?röd trÄd? i barn och ungas lÀrande stÀlls vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver dÀrför lyfta vilket innehÄll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervÀgningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie Àr att belysa och problematisera innehÄllet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlÀmnas, i samband med övergÄngen, frÄn förskola till förskoleklass. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilka diskurser framtrÀder i dokumenten? Vilket innehÄll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlÀmningsdokumenten?Teori och metod: Med utgÄngspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlÀmnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat Àr att mallarnas konstruktion framstÄr som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

I merparten av litteraturen för vÄrt valda Àmne diskuteras yttre belöningar i form av ekonomisk ersÀttning ingÄende medan inre belöningar i form av till exempel erkÀnnande och ökat ansvar bara benÀmns i förbifarten nÀr det gÀller motivation av de anstÀllda. Den uppsats vi tagit del av som behandlar belöningssystem och motivationen menar att detta bör Àndras dÄ de i sin rapport fick fram att anstÀllda vÀrderar inre belöningar högre Àn yttre och ger det som förslag till vidare forskning. Vi kommer i den hÀr uppsatsen att ytterligare undersöka detta fenomen och se ifall vi kan finna nÄgra ytterligare eller nya samband som kan vara bidrag till framtida forskning. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka personalens syn pÄ belöningssystem samt motivation. Vidare vill vi undersöka vilka delar i belöningssystemet, det vill sÀga de yttre respektive inre belöningar samt individuella respektive kollektiva belöningar som har störst betydelse för personalens motivation.

Bakgrund: Vid livslÄng sjukdom stÀlls den sjuke inför kravet att förÀndra sitt levnadssÀtt för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten mÄste lÀra sig klara av den egenvÄrd som sjukdomen krÀver. För att patienten skall lÀra sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnÄ anpassning och handlingskraft, d v s skall lÀra sig nya sÀtt att klara av och anpassa sig till dem Àndrade levnadsförhÄllanden och behöver dÄ fÄ ny kunskap och nya fÀrdigheter. VÄrdarens uppgift Àr att göra det möjligt och underlÀtta lÀrandet samt att hjÀlpa patienten att Äter bli sjÀlvstÀndig.

Denna uppsats behandlar Àmnet facket och individualisering. Den specifika frÄgestÀllningen Àr: hur pÄverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem Àr den ökade tron pÄ individens betydelse. För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter pÄ fackföreningsrörelsen har sex företrÀdare för olika fackföreningar intervjuats. UtifrÄn teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen pÄverkar fackföreningsrörelsen. Teoriavsnittet Àr indelat i fem olika teman med rubrikerna, sjÀlvstÀndiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrÄgasÀttande attityd, en generationsfrÄga och slutligen temat flexibilitet.

Följande undersökning utgÄr ifrÄn intervjuer med förÀldrar till elever som saknar fullstÀndiga grundskolebetyg. Dessa förÀldraintervjuer speglar pÄ sÄ sÀtt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att förÀldrarna bör ses som en resurs i skolans kartlÀggning av elever, men ocksÄ att skolan bör ha ett processinriktat förhÄllningssÀtt. Att lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men ocksÄ att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

Syftet med denna studie Ă€r att belysa ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vilka metoder invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa anvĂ€nder för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Samt vill studien belysa vad som varit betydelsefullt för kvinnorna i denna process.FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: 1. Hur har kvinnorna frĂ„n Östeuropa gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden?2. Vad Ă€r det som har haft betydelse i denna process?Datainsamlingsmetoden Ă€r kvalitativ och baserat pĂ„ Ă„tta ostrukturerade intervjuer med invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa som har migrerat till Sverige i vuxenĂ„lder.Studien intar ett socialkonstruktivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och har makt och genus som teoretiska referensramar.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, sÄ kan antropomorfism anvÀndas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den hÀr rapporten Àr att analysera antropomorfism och dess grundlÀggande bestÄndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera nÄgra videosekvenser, innehÄllande djur. De skulle lÄtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrÄgade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade pÄ deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende pÄ individuella faktorer..