Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rstaa?rsstudenter pa? Ho?gskolan i Halmstad anva?nder Facebook fo?r att komma in i den nya studietillvaron. Studien bygger pa? kvalitativa individuella intervjuer med fem fo?rstaa?rsstudenter. Studiens huvudresultat a?r att det verkar vara viktigt fo?r fo?rstaa?rsstudenter att anva?nda Facebook fo?r att ba?ttre komma in i den nya studietillvaron.

Studiens syfte var dels att undersöka hur lÀrande situerades i ett studiecentrum pÄ gymnasienivÄ och dels hur lÀrmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick frÄn ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nÀstan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framtrÀdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lÀrarens utformning av undervisning och arbetssÀtt pÄverkade lÀrandet, det sjÀlvstÀndiga och individuella kunskapandet situerade lÀrandet, informationssökning situerade lÀrandet och lÀrmiljön i studiecentret hade inverkan pÄ lÀrandet.

Animerade filmer görs idag till störst del av stora företag som har en rejĂ€l budget och arbetskraft. Är det möjligt att göra en hel animerad kortfilm ensam med hjĂ€lp av endast program som Ă€r gratis?. I det hĂ€r examensarbetet redogörs om det Ă€r möjligt att göra en animerad kortfilm helt sjĂ€lv under begrĂ€nsad tidsram och begrĂ€nsade förutsĂ€ttningar. JĂ€mförelser mellan kommersiell programvara och open-source kommer att göras, dĂ€r programmen jĂ€mförs som helhet och i sina individuella funktioner.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger verksamma inom sÀrskolan arbetar sprÄkutvecklande i undervisningen. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom sÀrskolan. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag Àr mer intresserad av djupet Àn av bredden. Resultatet visar att i arbetet med sÀrskoleelever Àr det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus pÄ det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig pÄ olika nivÄer och har olika behov..

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

This paper discusses the relationship between rhetoric and hermeneutics. It is a studyconducted through a generative method where two different rhetoric students haveanalyzed three rhetorical objects and afterwards have compared their results and theninterpreted the differences and similarities. The purpose is to find what makes aninterpretation legitimate and plausible and what binds rhetoric and hermeneuticstogether through meta analysis. The study shows that doxa is a fundamental elementthat connects rhetoric to hermeneutics and that it is more relevant to discussintersubjectivity than legitimacy, which is harder to define and achieve. An importantresult is also that the dialogue in the interpretation process has been found to be acatalyst for new research findings and of increased knowledge..

Hembesöket som barnhÀlsovÄrden genomför hjÀlper till att skapa tillit, trygghet och Àr ett stöd för familjen med ett nyfött barn. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyblivna förÀldrar. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ tematisk innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Betydelsefullt att informationen Àr individanpassad, Positivt överraskad över vÀlmenad kontroll, Tryggt nÀr besöket genomförs i hemmiljö och VÀrdefullt att skapa en tidig relation. Ur dessa kategorier tolkades ett tema fram: Att bli sedd som förÀlder utifrÄn behov.

Hur skapar man som kommunikationsbyrÄ ett framgÄngsrikt varumÀrke? Det finns inget givet framgÄngsrecept men vi har sökt svaret pÄ frÄgan inom populÀrkultur och litteratur. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos nÄgra av de bÀsta byrÄerna i Stockholm och SkellefteÄ. Resultatet Àr en rapport om hur man kan lyckas i den grafiska branschen. Vi har sammanfattat en lista med 20 tips för en nystartad kommunikationsbyrÄ, utarbetat en guide pÄ 15 steg till hur du kan lyckas och delat med oss av vÄra reflektioner under resans gÄng.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förÀndringsarbete pÄ avdelningen för ekonomiskt bistÄnd inom socialtjÀnsten, med mÄlet att klienten ska bli sjÀlvförsörjande. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förvÀntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsÀtter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhÀngigt organisationstypen. Tidigare forskning har Àven visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjÀnsten Àr tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan Àrenden.

Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontextFörfattare: Niklas Hansson och Niklas JohanssonHandledare: Pia Ulvenblad och Ingemar WictorNyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, RelationerSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext.Problemformulering: Hur kan uppfattad nivÄ av PE kopplas till arbetskontext och relationer?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och fyra fallstudier har gjorts pÄ organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. PrimÀrdata kommer frÄn individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frÄgeformulÀr och som gjort upplevda nivÄer av PE kvantifierbara.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med bestÄndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till bÄde arbetskontext och relationer, men Àven kortfattat vilka beteendemÀssiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre pÄ eventuella utfall kopplat till PE, dÄ dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, dÄ det kan tyckas absolut vÀsentligt att pÄ nÄgot sÀtt ta upp vad som Àr positivt och negativt kopplat till konceptetSlutsats: BÄde arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivÄ av PE.

Den 1 januari 2006 infördes en kontraheringsplikt för personförsÀkringar i 11 kap. 1 § försÀkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Lagregeln Äsyftade att stÀrka rÀtten för personer med funktionsnedsÀttning att teckna personförsÀkring. Vidare syftade lagregleringen till att minska antalet schablonmÀssiga bedömningar dÀr hela grupper av personer med funktionsnedsÀttning generellt fick avslag av försÀkringsbolagen och verka för mer individuella bedömningar. Kontraheringsplikten innebÀr att försÀkringsbolagen endast fÄr neka nÄgon att teckna försÀkring nÀr det finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant avslag, sÄsom vid risk för framtida försÀkringsfall pÄ grund av hÀlsoproblem.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, sÄ kan antropomorfism anvÀndas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den hÀr rapporten Àr att analysera antropomorfism och dess grundlÀggande bestÄndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera nÄgra videosekvenser, innehÄllande djur. De skulle lÄtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrÄgade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade pÄ deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende pÄ individuella faktorer..