Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en djupare förstÄelse för motivationen hos de anstÀllda pÄ en arbetsplats samt hur de monetÀra, sociala och individuella faktorerna pÄverkar motivationen. VÄrt delsyfte Àr att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstÄende har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanstÀllda samt sÀsongsanstÀllda pÄ turistbyrÄer runt om i SmÄland. Vi har sedan anvÀnt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att lÀsaren pÄ ett tydligare sÀtt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten frÄn vÄra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.

FrÄn och med vÄren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjÀlper dem framÄt i strÀvan att uppnÄ mÄlen. Syftet med det hÀr arbetet, Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna sjÀlva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förÀndras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda pÄ det genomför jag intervjuer med sex lÀrare i grundskolan, frÄn förskoleklass till Ärskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lÀrarna pÄ sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjÀlpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lÀrarna Àr ocksÄ medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att krÀva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att, genom teoristudier, fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer med kÀnnare inom omrÄdet, förstÄ hur och till vilken grad ungdomar som referensgrupp har inflytande pÄ yngre medelÄlders- och medelÄlders mÀnniskors konsumtionsmönster. Vidare har vi med vÄr efterforskning för avsikt, att utveckla marknadsförares förstÄelse kring ungdomsidealet i samhÀllet och hur detta skall beaktas i marknadsföringsplaneringen. Metod: Vi har i vÄr uppsats genomfört en litteraturstudie, dÀr teorier kring referensgrupper, self-concept, difusion av mode och innovationer samt köp- och beslutsprocessen behandlas. Vidare har empirisk information samlats in genom individuella intervjuer med representanter för nÀringslivet. Slutligen har 3 fokusgruppintervjuer genomförts.

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "PannkakstÄrtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och anvÀndes i ett undervisningsförsök i Ärskurs tvÄ med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsomrÄdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsomrÄdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och lÀste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svÄrt att relatera och förstÄ att det var matematik vi hade arbetat med.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i vÀrlden och i Sverige Àr risken att insjukna innan 75Ärs Älder ca 10 %. DÄ en individ drabbas av en sjukdom förÀndras livet drastiskt frÄn att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebÀr en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med lÀkemedel och behandlingar. Sjukdom Àr en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i kÀnslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En mÀnniska Àr dÀrmed sÄ sjuk eller sÄ frisk som den sjÀlv kÀnner sig.

Temat för arbetet Àr musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kÀnnetecken. Men syftet bestÄr ocksÄ i att avgöra anvÀndbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk sjÀlvstudie med ett fenomenologiskt angreppssÀtt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna hÀndelse för att sedan analysera texten pÄ fenomenologiskt vis. P.g.a.

NivĂ„n pĂ„ ett lands valdeltagande kan vara ett mĂ„tt pĂ„ hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda pĂ„ att förtroendet till de som styr samhĂ€llet Ă€r stort. Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan nĂ„gra av samhĂ€llets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person gĂ„r och röstar. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n fem frĂ„gestĂ€llningar angĂ„ende lön, utbildningsĂ„r, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstĂ„nd och undersöker utifrĂ„n dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.

The aim of this study was to examine differences in the experience of intrinsic work-motivation and to examine changes depending on profession, where the purchasers experienced a higher level of individual demands and control than the production leaders. Another purpose was to see how the intrinsic motivation needs predicted mental well-being in the professions. The study was carried out using an internet survey that was distributed by e-mail, there were 98 participants. Two questionnaires were used; Basic Need at Work scale (W-BNS) measured intrinsic motivation and GHQ12 measured mental well-being. The result showed that the staff overall had high intrinsic motivation with highest scores on relatedness followed by competence and lastly autonomy.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lÀrares uppfattningar om andrasprÄksbedömning inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Bakgrunden till undersökningen Àr svÄrigheterna med att bedöma sprÄkkunskaper och sprÄkutveckling. Ett specifikt problemomrÄde Àr bedömningen av sprÄknivÄer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andrasprÄk pÄ individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men Àven bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades pÄ det arbetssÀtt eller de underlag som tillÀmpades vid bedömning och möjliga sÀtt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillÀmpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som arbetade med att undervisa i svenska som andrasprÄk pÄ ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frÄgorna hÀmtades frÄn en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som anvÀndes var frÀmst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ vad som motiverar individuella idrottare jÀmfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer anvÀnds för att samla in data. De 14 respondenterna som anvÀnds i intervjuerna och 61 eleverna som observerats gÄr i Ärskurs tvÄ vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanstÀlldes med hjÀlp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lÀttare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

Under 1990-talet skedde stora samhÀllsförÀndringar inom bÄde ekonomiska och politiska omrÄden. Skolan förÀndrades frÄn en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mÄl- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och pÄ gymnasiet. Det uppkom en politisk förestÀllning om att det förÀnderliga samhÀllet och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsÀttningar pÄ arbetsmarknaden, vilket i sin tur stÀller nya krav pÄ kunskaper och utbildning. Begreppet livslÄngt lÀrande kom dÀrigenom att framstÀllas som lösningen pÄ hur medborgarna ska klara dessa förÀndringar.

Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

Studiens syfte Àr att undersöka hur vÀgen till Individuella programmet (IV-programmet) har sett ut för sju ungdomar och vad de har haft för upplevelser av sin tidigare skolgÄng. Vi ville Àven fÄ en förstÄelse för hur ungdomarna anser att de har blivit bemötta i skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr; Hur berÀttar ungdomarna om sig sjÀlva och sin skolgÄng, vad har ungdomarna haft för förvÀntningar pÄ sig sjÀlva och sina studieresultat under sin skolgÄng samt hur beskriver ungdomarna kontakter med skolpersonal?Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sju ungdomar pÄ ett IV-program utanför Göteborg. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebÀr att vi anvÀnde oss av en intervjuguide men kunde frÄngÄ denna dÄ det behövdes.

Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gÀllande matematik inom kriminalvÄrden. Studien skulle Àven medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes och empirin samlades in med hjÀlp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer.LÀrarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vÀgleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna.