Syfte: Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga Är pÄ nÄgra skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill ocksÄ undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgÄngspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi mÀnniskor blir till i möten med andra mÀnniskor, genom att vi ser oss sjÀlva genom andra. För att studera lÀrandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande ses som en sprÄkliga och sociala interaktion mellan mÀnniskor.

Enligt Skolverket ska lÀrare anvÀnda sig av grupparbeten i bÄde undervisning och som bedömningssituation eftersom elever Àr olika. Vissa presterar bÀttre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit Ànnu tydligare att lÀrare mÄste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i Ärskurs 1. För att undersöka hur lÀrare ser pÄ de svÄrigheter och utmaningar som finns vid ett sÄdant moment genomfördes intervjuer med tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur Generation Y:s attityd och vÀrderingar förhÄller sig mot det ledarskap som bör tillÀmpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, sÄledes har studien baserats pÄ det empiriska material som insamlats frÄn de fyra individuella intervjuerna och vÄr fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska sÄvÀl som det teoretiska materialet har sammanstÀllts i sitt respektive kapitel och dÀrefter analyserats med utgÄngspunkt ur vÄra frÄgestÀllningar. Slutsatser: De senaste Ären har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y stÀllt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. VÄrt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen.

Individuell lönesÀttning Àr ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rÀttvisa Àr en förutsÀttning individuell lönesÀttning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rÀttvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesÀttningen Àr och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesÀttning, samt om och i sÄ fall hur denna diskrepans pÄverkar upplevd rÀttvisa i samband med individuell lönesÀttning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkÀt vilken innehöll frÄgor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerÀttvisa mÀttes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmÀssig, mellanmÀnsklig och informativ.

Uppsatsen analyserar allmÀnna socialpsykologiska mekanismer som pÄverkar och utformar relationerna mellan olika samhÀllsgrupper. Stor vikt lÀgges vid frÄgor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. SÀrskilt undersöks hur pass mycket pÄverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestÀmda platser i samhÀllsordningen. Författaren analyserar svenska förhÄllanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utlÀndska IMER-forskare, förekommer ocksÄ hÀr i landet. SÀrskilt intresse Àgnas Ät frÄgan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar Àr individuella patologier eller avspeglar samhÀllets traditionella normer, vÀrderingar och prioriteringar.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka kÀnslor mottagaren upplever, baseratpÄ individuella tolkningar av reklamfilmers budskap?Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap?MetodVi har i denna uppsats valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Dennaundersökningsmetod valdes dÄ vi ville geförstÄelse för vÄrt problemomrÄde. Det empiriskamaterialet Àr insamlat med hjÀlp av Ätta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer somintervjuerna baserades pÄ.SlutsatserVi har kommit fram till att tolkning av budskap Àr högst individuell dÄ den pÄverkas av en radolika kÀnslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning Àr högst individuelltoch att ju fler stimuli som skickas till hjÀrnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen.Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning ochtolkningen av ett budskap.

Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.

ABSTRAKTSyftet med undersökningen var att beskriva lÀrandets förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen utifrÄn medarbetares perspektiv.Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare pÄ ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det Àr bÄde arbetets innehÄll och individuella faktorer som Àr förutsÀttningen för ett lÀrande pÄ arbetsplatsen. Arbetets innehÄll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som pÄverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lÀra.

The aim of this essay has been to find out whether the individual development plan does make it easier to teachers to discover any needs of the students to get education or material changes and by that make adjustments in the classroom. I chose to seek information by interviewing special educators at four compulsory schools, since they have an overall apprehension of how the work is carried out at the school, especially the work with students in need of any form of extra support.All students at the Swedish compulsory school shall have an individual development plan. The purpose with the plan is, besides that the student is to be given possibilities to form his own pedagogical and social goals, that the teacher shall get early signals if a student may be in need of getting education and materials changed and adjusted for to easier manage his studies. The individual development plan of the student should have the function as a tool to the teacher to facilitate for his students.The answer of my question can be sum-up in a no, the inherent potential in the individual development plan is not utilized by the teachers that seem to have the apprehension that the plan is for the student all by him/herself. The teaching staff has obviously not understood the use they can get out of it. .

Ett program som simulerar signalbehandlingen i ett cochleaimplantat med signalbehandlingsstrategin ACE (Advanced Combined Encoder) har konstruerats. Programmets frÀmsta syfte Àr att i förvÀg prova ut instÀllningar i ett cochleaimplantat och genom detta försöka förutsÀga olika anvÀndares individuella instÀllningar. Programmet har validerats med utsignaler bearbetade av Cochlear Limited i deras egenkonstruerade Matlab-modul för forskning inom cochleaimplantat, NMT (Nucleus Matlab Toolbox). Samma insignal som anvÀnts av Cochlear Limited har processats av programmet och utsignalerna frÄn detta jÀmfördes med utsignalerna frÄn NMT. De bÀgge utsignalerna, producerade med samma instÀllningar, stÀmde bra överens. Komprimeringsfunktionen i programmet, som Àr en vital del av signalbehandlingen, visade sig stÀmma bra överens med NMT:s komprimeringsfunktion, sÄnÀr som pÄ en relativ minskning av vÀrdet vid starka insignaler. Programmet ska nu anvÀndas pÄ Cochleaimplantat-sektionen vid Uppsala Akademiska sjukhus för att pröva ut individuella instÀllningar till anvÀndare av cochleaimplantat.

Studien handlar om fem kvinnors vÀg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt har uppsatsen sökt pÄvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas frÀmst ur ett genus och förÀndringsperspektiv med ambition om att klarlÀgga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring sjÀlva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som ÄtergÄtt till att arbeta halvtid.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ kunskap om hur elever förhÄller sig till lÀxor och vilkafaktorer som bidrar till att de anser sig motiverade att arbeta med lÀxor. Vi valde enhalvstrukturerad intervju för ÀndamÄlet. Till grund för undersökningen har vi tidigareforskning kring lÀxor samt olika motivationsteorier. Vi anvÀnder oss Àven av olikalÀrandeteorier samt skolans lÀroplaner för att se hur dessa berör motivation och lÀxor. Dehuvudsakliga resultaten av vÄr undersökning visar att elever ville ha och tycker om lÀxor.LÀxorna ger eleverna en positiv identitet och en status.

There is a contradiction between not wanting to be alone, craving for fellowship, but still not wanting to socialize with just anybody. The purpose with this paper is to inquire into individuals experiences of loneliness and of fellowship, as well as the tension between individual/ and social needs. The empirical material consists of five semistrucured interviews with a mix of individuals with one common factor; they were all frequently visited the meeting/place Nyfiket in Helsingborg during the summer 2011. The result were interpreted on the basis of E.Goffmans theory concerning the inevitable role-playing in everyday life, E.Fromms discussion about individuals ongoing espace towards- or away from things in life. But also on the basis of Robert S.