Bakgrund: Att drabbas av ALS Àr traumatiskt för den drabbade mÀnniskan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebÀra att den sista tiden i den döende mÀnniskans liv innefattar förtvivlan och dödsÄngest. DÀrför Àr det viktigt med kunskap om försoning hos vÄrdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i sÄ fall hur mÀnniskor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och HÀllgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehÄllsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning.

The aim of this essay has been to find out whether the individual development plan does make it easier to teachers to discover any needs of the students to get education or material changes and by that make adjustments in the classroom. I chose to seek information by interviewing special educators at four compulsory schools, since they have an overall apprehension of how the work is carried out at the school, especially the work with students in need of any form of extra support.All students at the Swedish compulsory school shall have an individual development plan. The purpose with the plan is, besides that the student is to be given possibilities to form his own pedagogical and social goals, that the teacher shall get early signals if a student may be in need of getting education and materials changed and adjusted for to easier manage his studies. The individual development plan of the student should have the function as a tool to the teacher to facilitate for his students.The answer of my question can be sum-up in a no, the inherent potential in the individual development plan is not utilized by the teachers that seem to have the apprehension that the plan is for the student all by him/herself. The teaching staff has obviously not understood the use they can get out of it. .

Ett program som simulerar signalbehandlingen i ett cochleaimplantat med signalbehandlingsstrategin ACE (Advanced Combined Encoder) har konstruerats. Programmets frÀmsta syfte Àr att i förvÀg prova ut instÀllningar i ett cochleaimplantat och genom detta försöka förutsÀga olika anvÀndares individuella instÀllningar. Programmet har validerats med utsignaler bearbetade av Cochlear Limited i deras egenkonstruerade Matlab-modul för forskning inom cochleaimplantat, NMT (Nucleus Matlab Toolbox). Samma insignal som anvÀnts av Cochlear Limited har processats av programmet och utsignalerna frÄn detta jÀmfördes med utsignalerna frÄn NMT. De bÀgge utsignalerna, producerade med samma instÀllningar, stÀmde bra överens. Komprimeringsfunktionen i programmet, som Àr en vital del av signalbehandlingen, visade sig stÀmma bra överens med NMT:s komprimeringsfunktion, sÄnÀr som pÄ en relativ minskning av vÀrdet vid starka insignaler. Programmet ska nu anvÀndas pÄ Cochleaimplantat-sektionen vid Uppsala Akademiska sjukhus för att pröva ut individuella instÀllningar till anvÀndare av cochleaimplantat.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur lÀrare i början av sin yrkeskarriÀr tolkar begreppet historiemedvetande samt hur man aktiverar och utvecklar ett historiemedvetande hos elever. Historiemedvetande Àr ett av de centrala begrepp som dagens historieundervisning skall uppnÄ. FrÄgestÀllningarna som studien besvarar Àr:-      Hur tolkas begreppet historiemedvetande av historielÀrare som Àr i början av sin yrkeskarriÀr?-      Vilka undervisningsstrategier anvÀnder dessa historielÀrare i början av sin yrkeskarriÀr för att aktivera och utveckla elevers historiemedvetande?-      Vilka faktorer har pÄverkat historielÀrarnas sÀtt att undervisa om historiemedvetande?Studien bygger pÄ totalt tre intervjuer med historielÀrare som Àr i början av sin yrkeskarriÀr pÄ högstadiet. TvÄ gjordes som samtalsintervjuer och en via e-post.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Glaukom Ă€r Ă€n kronisk sjukdom i synnerven som medför synfĂ€ltsdefekter, oftast i samband med förhöjt ögontryck. I vĂ€stvĂ€rlden Ă€r glaukom den nĂ€st vanligaste orsaken till blindhet. Det uppskattas att mer Ă€n 60 miljoner mĂ€nniskor i hela vĂ€rlden har glaukom och antalet vĂ€ntas stiga till nĂ€stan 80 miljoner Ă„r 2020. Även om det finns flera orsaker till glaukom sĂ„ finns det bara en orsak som kan behandlas, ögontrycket, som ska sĂ€nkas med hjĂ€lp av ögondroppar. För att kunna bromsa försĂ€mringen i patientens sjukdom sĂ„ krĂ€vs det god medverkan av patienten, som noggrant behöver följa lĂ€karens ordination.

There is a contradiction between not wanting to be alone, craving for fellowship, but still not wanting to socialize with just anybody. The purpose with this paper is to inquire into individuals experiences of loneliness and of fellowship, as well as the tension between individual/ and social needs. The empirical material consists of five semistrucured interviews with a mix of individuals with one common factor; they were all frequently visited the meeting/place Nyfiket in Helsingborg during the summer 2011. The result were interpreted on the basis of E.Goffmans theory concerning the inevitable role-playing in everyday life, E.Fromms discussion about individuals ongoing espace towards- or away from things in life. But also on the basis of Robert S.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka om lÀrarna i idrott och hÀlsa kÀnner behov av fortbildning för att lyckas bÀttre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frÄgestÀllningar att vara i fokus:- Hur lyckas lÀrarna i idrott och hÀlsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?- Vilka fördelar lyfter lÀrarna i idrott och hÀlsa fram dÄ det gÀller arbetet med IUP?- Vari ligger svÄrigheterna i arbetet med IUP för lÀrarna i idrott och hÀlsa?MetodDenna studie Àr en kvalitativ intervjustudie av fyra lÀrare i idrott och hÀlsa. MÄlgruppen var lÀrare i idrott och hÀlsa som arbetar i Är 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har nÄgon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, dÄ det i Är 1-6 inte finns betyg.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera de mest betydande anledningarna till att vissa hushÄll vÀljer att tacka nej till ODR och att granska huruvida en negativ attityd till ODR pÄverkar attityden till annan reklam. Uppsatsen har en analytisk ansats som utgÄngspunkt. Metoden Àr kvalitativ, med insamling av primÀrdata genom öppna individuella intervjuer med femton hushÄll som tackar nej till reklam. SekundÀrdata har hÀmtats ur undersökningar och artiklar. Kognitiv behaviorism, reactance theory, exponeringsfrekvens, kommunikationsbrus, uses and gratifications research.

 Denna undersökning Àr ett försök att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar elevers inre motivation positivt och som bör efterstrÀvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen Àr utförd med hjÀlp av, och vÀnder sig frÀmst till elever pÄ Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse Àven för andra utbildningar..

Denna uppsats handlar om elever och lÀrare vid en gymnasiefriskola i Mellansverige och om dessa anser att grupparbete Àr en bra arbetsmetod. Genom intervjuer med lÀrare och elever samt observationer av grupparbeten har denna undersökning blivit verklighet. Slutsatserna i denna uppsats Àr att grupparbete Àr ett komplext arbetssÀtt med flera olika faktorer som ska stÀmma överens. Eleverna och lÀrarna Àr överlag positivt instÀllda, men vissa elever anser att grupparbete inte fungerar som arbetssÀtt. Framförallt Àr det ambitionsnivÄn vissa trycker pÄ som ett problem eftersom eleverna inom grupperna strÀvar efter olika betyg varpÄ vissa i gruppen gör mer Àn andra och en del gör ingenting alls.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Forskning inom temporÀra organisationer har tidigare fokuserat pÄ förtroende frÄn projektledarens perspektiv, dÀrmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrÄn medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgÄngspunkt frÄn medarbetare i temporÀra organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor pÄverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart Àr vissa egenskaper som anses vara grundlÀggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer dÀr insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jÀmförts med studiens teoretiska utgÄngspunkter. Vi kunde dÀrefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benÀmningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras.

Internkommunikation berör alla individer inom en organisation och utgör enstor och viktig del i arbetslivet. Ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan Àratt ordna verkligheten, att abstrahera mening ur tillvaron och pÄ sÄ sÀttmotverka kaos. DÄ graden av individuella resurser, sÄsom kÀnsla avsammanhang (KASAM), bidrar till hur individen tolkar och uppleverarbetsmiljömÀssiga faktorer sÄ Àr studiens syfte att undersöka sambandmellan kommunikations- och arbetstillfredsstÀllelse i relation till KASAM.Deltagarna var 141 medarbetare inom tillverkningsindustrin frÄn femprivata företag i Mellansverige. Majoriteten var mÀn, medelÄldern 43.5 Äroch anstÀllningstiden varierade mellan 1 och 46 Är. För att undersökastudiens hypoteser utfördes sambands- och regressionsanalyser.